<p>Automatisk produktidentifiering, s.k. Auto-ID, har funnits länge inom många skiljda tillämpningsområden. Det mest välkända systemet idag är streckkodssystemet, vilket blanda annat används i den studerade försörjningskedjan hos Holmen Paper AB. Anledningen till detta examensarbete har varit att undersöka förutsättningarna och möjligheterna till identifiering och spårbarhet med hjälp av RFID, en teknologi som utnyttjar radiofrekvenser för att läsa av produkternas identitet. På det sättet är förhoppningarna att produktions- och leveransprocesser ska kunna effektiviseras, samt att höja informationstillförlitligheten i systemen.</p><p>I den första teoridelen presenteras generellt betydelsen av RFID för olika typer av applikationsområden och försörjningskedjor. Här presenteras även begreppen ”supply chain management”, samt viktiga skillnader mellan RFID och streckkoder. Några av de faktorer som motverkar företags villighet att införa RFID är bl.a. kostnader, otydlig standardisering, kompatibilitetsproblem mellan produkter, och okunskap kring teknologin. Dessa är ett urval av de delar som belyses i teoriavsnitten. Ett annat syfte med uppsatsen är att höja kunskapsnivån kring flera aspekter om tekniken: hur den fungerar, vilka tekniska krav som är rimliga att ställa, standardiseringsaspekter med mera. Därför beskrivs RFID-teknologierna ur ett generellt perspektiv i den efterföljande delen av rapporten, där alla typer av system presenteras. </p><p>Undersökningar och studiebesök genomfördes för att kartlägga vilka motiv och behov som finns av RFID, dels på några av Holmen Papers pappersbruk, och dels på terminaler och hos slutkunder. Därmed fanns det underlag för en analys av potentialen med tekniken och förutsättningarna inom tillämpningsområdet. I samband med detta genomfördes marknadsundersökning, bl.a. via intervjuer och kontakt med leverantörer, samt litteraturstudier för att i möjligaste mån kunna svara på om det fanns någon lämplig RFID-lösning värd att investera i. Inriktningen har varit att hitta passiva system, som erbjuder tillräckligt goda avläsningsavstånd under gällande förutsättningar, eftersom dessa betyder låg märkningskostnad jämfört med andra RFID-lösningar. Applikationer inom pappersbranschen är dock ovanliga, vilket har resulterat i att teknikens prestanda behövde verifieras genom tester. Testerna gjordes med framförallt passiva system, vilka i de flesta fall har sämre räckvidd än aktiva och dyrare system. Resultaten visar att någon tillräckligt bra lösning i den studerade applikationen inte kunnat konstateras, d.v.s. uppnådd räckvidd var inte tillräckligt god för tillämpningen hos Holmen Paper. Däremot har uppskattningar gjorts som visar på vilka fysikaliska egenskaper som innebär stora svårigheter för den trådlösa kommunikationen under de givna förutsättningarna.</p>

Automatisk produktidentifiering, s.k. Auto-ID, har funnits länge inom många skiljda tillämpningsområden. Det mest välkända systemet idag är streckkodssystemet, vilket blanda annat används i den studerade försörjningskedjan hos Holmen Paper AB. Anledningen till detta examensarbete har varit att undersöka förutsättningarna och möjligheterna till identifiering och spårbarhet med hjälp av RFID, en teknologi som utnyttjar radiofrekvenser för att läsa av produkternas identitet. På det sättet är förhoppningarna att produktions- och leveransprocesser ska kunna effektiviseras, samt att höja informationstillförlitligheten i systemen. I den första teoridelen presenteras generellt betydelsen av RFID för olika typer av applikationsområden och försörjningskedjor. Här presenteras även begreppen ”supply chain management”, samt viktiga skillnader mellan RFID och streckkoder. Några av de faktorer som motverkar företags villighet att införa RFID är bl.a. kostnader, otydlig standardisering, kompatibilitetsproblem mellan produkter, och okunskap kring teknologin. Dessa är ett urval av de delar som belyses i teoriavsnitten. Ett annat syfte med uppsatsen är att höja kunskapsnivån kring flera aspekter om tekniken: hur den fungerar, vilka tekniska krav som är rimliga att ställa, standardiseringsaspekter med mera. Därför beskrivs RFID-teknologierna ur ett generellt perspektiv i den efterföljande delen av rapporten, där alla typer av system presenteras. Undersökningar och studiebesök genomfördes för att kartlägga vilka motiv och behov som finns av RFID, dels på några av Holmen Papers pappersbruk, och dels på terminaler och hos slutkunder. Därmed fanns det underlag för en analys av potentialen med tekniken och förutsättningarna inom tillämpningsområdet. I samband med detta genomfördes marknadsundersökning, bl.a. via intervjuer och kontakt med leverantörer, samt litteraturstudier för att i möjligaste mån kunna svara på om det fanns någon lämplig RFID-lösning värd att investera i. Inriktningen har varit att hitta passiva system, som erbjuder tillräckligt goda avläsningsavstånd under gällande förutsättningar, eftersom dessa betyder låg märkningskostnad jämfört med andra RFID-lösningar. Applikationer inom pappersbranschen är dock ovanliga, vilket har resulterat i att teknikens prestanda behövde verifieras genom tester. Testerna gjordes med framförallt passiva system, vilka i de flesta fall har sämre räckvidd än aktiva och dyrare system. Resultaten visar att någon tillräckligt bra lösning i den studerade applikationen inte kunnat konstateras, d.v.s. uppnådd räckvidd var inte tillräckligt god för tillämpningen hos Holmen Paper. Däremot har uppskattningar gjorts som visar på vilka fysikaliska egenskaper som innebär stora svårigheter för den trådlösa kommunikationen under de givna förutsättningarna.

Radio Frequency Identification (RFID) används i många områden idag. Det finns olika typer av sårbarhet och hot mot RFID-system där bland annat skimning av bankomatkort är ett hot. Skimning är bankomatkortsbedrägeri genom att stjäla känsliga kortuppgifter som senare kan användas i brottsligt syfte. På grund av hot för skimning, har olika RFID-skydd dykt upp på marknaden, så kallade skimningsskydd som är designade att placeras i plånboken för att skydda korten mot avläsning. I examensarbetet har olika skimningsskydd testats, där resultatet blev att de var skillnad mellan dem. Det dyrare skyddet skyddade flera kort samtidigt medan det billigare alternativet endast kunde skydda ett kort samtidigt. Efter resultatet var slutsatsen att skimningsskydden inte var tillräckligt effektiva för att skydda alla korten i en plånbok. För att ge bästa skydd bör placeras längst ut på varje sida i plånboken. Många telefoner har en inbyggd RFID-standard vid namn Near Field Communication (NFC), som gör det möjligt att scanna beröringsfria bankomatkort med inbyggd RFID-krets. I det här examensarbetet har olika beröringsfria kort lästs av med hjälp av en telefon med inbyggd NFC-teknik med härför avsedda applikationer. Både kortnummer och utgångsdatum gick att läsa av, dock inte CVC-koden. Slutsats efter detta experiment var att det är svårt att skimma en annan persons kort med hjälp av en telefon med inbyggd NFC-teknik. Telefonen måste vara i direktkontakt med kortet för att kunna läsas av, däremot kan en RFID-läsare med lång räckvidd skimma från längre avstånd. Två olika RFID-läsare har testats, där den ena läsaren hade en inbyggd antenn men till den andra läsaren har en extern antenn designats och kopplats in. Syftet var att mäta läsavståndet mellan tagg och RFID-läsare. Läsavståndet varierade på grund av antennens egenskaper.