Etableringsprocessen, ungas väg in i vuxenlivet genom avslutad utbildning, arbete och egen bostad har blivit allt mer utdragen. Unga individer ställs i dagens samhälle inför en mängd olika valmöjligheter som det ofta råder en osäkerhet kring. Hur man ska bo, vad man ska arbeta med och vilka utbildningsmöjligheter som finns är något som alla individer måste ta ställning till. Samtidigt som unga individer reviderar kring olika val måste de ändå hålla sig sysselsatta och här är arbeten med prekära anställningsformer ett vanligt alternativ för unga i tidig vuxenålder. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga människors vuxenblivande och etableringsprocess påverkas av prekära anställningsförhållanden. Tio personer i åldrarna 21-27 intervjuades för att belysa deras känslor och upplevelser kring att arbeta under sådana förhållanden. Resultaten visar att arbetets betydelse för studiens unga är att det både kan ge ekonomiska och personliga fördelar. Den nuvarande anställningsformen bidrar dock till att vissa aspekter inte kan uppfyllas. Istället bidrar den till en oro och osäkerhet, vilket också avspeglas på hur de resonerar kring framtiden. Resultaten visar även att respondenternas egen bild av vuxenblivande och självständighet ofta står i motsättning till deras nuvarande arbetssituation. Istället lyfts utbildning, fast arbete och en trygg ekonomi som viktiga aspekter för att kunna förverkliga sig själva. Betyg, bristande erfarenhet och deras egen ambivalens kring valmöjligheterna utgör dock aspekter som kan försvåra deras etableringsprocess.

Den svenska skogsindustrin har en betydande funktion när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden, erbjuda arbetstillfällen och begränsa klimatpåverkan. För att se till att skogen räcker för sina uppgifter är satsningar på startup-företag en potentiell lösning. Startups inom skogsindustrin medför innovativa lösningar men möter också ett motstånd i form av en trögflytande och traditionell industri. Tidigare forskning belyser att startups ofta misslyckas att etablera sig och efterforskningar kring denna process inom skogsindustrin är bristfällig. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka etableringsprocessen för svenska startups inom skogsindustrin. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts där etableringsprocessen som fenomen står i centrum. Totalt har 4 startup-företag samt en inkubator medverkat i studien där 8 semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den teoretiska referensram som använts bygger på tidigare teorier kring etableringsprocessen för startup-företag och består av fyra faser där mål, aktiviteter och risker för varje enskild fas ingår.  Resultaten visar att de initiala aktiviteterna i etableringsprocessen kretsar kring att utvärdera affärsidéns behov på marknaden samtidigt som utvecklingen av en prototyp påbörjas, som i nästa steg presenteras till ett urval av marknaden, vanligtvis genom pilottester. Här utgör skogsindustrins tröghet en utmaning i att engagera kunder till pilottesterna. En bristande förståelse av kunden och marknaden kan också leda till att startup-företaget tvingas börja om i processen. Om pilottesterna resulterar i en produkt som är anpassad för marknaden kan startup-företaget påbörja övergången till en formell organisation där utmaningar såsom att behålla fokus väntar. En utmaning som genomsyrar samtliga steg av etableringsprocessen är begränsade resurser där få möjligheter till finansiellt stöd finns för startups i skogsindustrin.

<p>Våren 2005 förvärvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. Förvärvet innebar en tydlig strategiförändring för FSB då banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begränsat ägande. Till följd av denna tydliga strategiförändring har vi funnit det intressant att titta på bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte är att, med utgångspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer påverkat såväl förutsättningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess. Faktorerna har i viss mån kompletterats genom andra teorier samt modifierats för att stämma överens med förutsättningarna för studien. De faktorer vi undersöker är: Historisk erfarenhet, Utbytesvillkor, Institutionella villkor samt Positionshantering. De tre första faktorerna utgör grundförutsättningarna utifrån vilka bankens verksamhet kan utformas. Positionshanteringen påverkas av de tre faktorerna men är också i sig relevant för etableringsprocessen. Studien har genomförts som en fallstudie och det empiriska materialet har till stor del insamlats genom intervjuer med anställda inom FSB. Då förvärvet varit omskrivet i svensk media har även en betydande del av underlaget för studien inhämtats från artiklar i svensk affärspress. Av analysen har framgått att faktorerna, i varierade grad, påverkat etableringsprocessen i olika avseenden. Etableringsprocessen har drivits av en kombination att finna nya tillväxtmöjligheter, till följd av stagnation på den svenska marknaden, samt i många hänseenden berott på tillfälligheter som banken tvingats svara på.</p>

<p>Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.</p><p>Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.</p><p>Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.</p><p>De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte.</p>

Våren 2005 förvärvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. Förvärvet innebar en tydlig strategiförändring för FSB då banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begränsat ägande. Till följd av denna tydliga strategiförändring har vi funnit det intressant att titta på bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte är att, med utgångspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer påverkat såväl förutsättningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess. Faktorerna har i viss mån kompletterats genom andra teorier samt modifierats för att stämma överens med förutsättningarna för studien. De faktorer vi undersöker är: Historisk erfarenhet, Utbytesvillkor, Institutionella villkor samt Positionshantering. De tre första faktorerna utgör grundförutsättningarna utifrån vilka bankens verksamhet kan utformas. Positionshanteringen påverkas av de tre faktorerna men är också i sig relevant för etableringsprocessen. Studien har genomförts som en fallstudie och det empiriska materialet har till stor del insamlats genom intervjuer med anställda inom FSB. Då förvärvet varit omskrivet i svensk media har även en betydande del av underlaget för studien inhämtats från artiklar i svensk affärspress. Av analysen har framgått att faktorerna, i varierade grad, påverkat etableringsprocessen i olika avseenden. Etableringsprocessen har drivits av en kombination att finna nya tillväxtmöjligheter, till följd av stagnation på den svenska marknaden, samt i många hänseenden berott på tillfälligheter som banken tvingats svara på.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering. Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul &amp; Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland. Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin. De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) arbetar med nystartade företag. För att uppnå detta har företagens etableringsprocesser och de hinder de stöter på under denna process studerats, för att sedan analysera hur UIC arbetar för att överbrygga dessa hinder. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning med företag som samarbetat med UIC, samt en kvalitativ intervju med UIC:s VD Per Bengtsson. Slutsatsen är att UIC är en välfungerande och uppskattad inkubator, deras största förtjänst är att de med sitt affärscoachprogram lyckats hålla en hög flexibilitet som ger dem möjlighet att anpassa sig efter de olika företagens behov.

Aim: The aim of the study is to describe how social entrepreneurs' establishment process and then identify the challenges and factors that social entrepreneurs should take into account when establishing abroad and what resources that have been used to tackle the various challenges. Research questions: How do social entrepreneurs establish operations abroad? What factors are important to consider for social entrepreneurs when establishing abroad? Witch resources can be used by social entrepreneurs to tackle the challenges that comes along when establishing abroad? Method: This is a case study and is investigating the case with social entrepreneurs' establishment process of the non-profit organization Happier Children in Morocco. Introspective method and qualitative research strategy were used to gather the empirical material. The study is based on an inductive approach. The study's choice of respondents consists of Swedish social entrepreneurs who established an orphanage in Morocco. Theory: The theories used in this study are Barriers during establishment abroad and Resources used during establishment abroad. Conclusions and results: This study showed that social entrepreneurs established a business/ projects in Morocco by first having a preparatory work. The preparatory work included planning, material collection and procurement, information retrieval, administrative applications and the establishment of a new wider network. Thereafter, the social entrepreneurs established their projects in Morocco. The periods for the social entrepreneur’s establishment process of the various projects and programs varied between three months to two years. During the establishment process of Happier Children, all of the social entrepreneurs experienced various challenges. These challenges caused stress, frustration, disappointment, lack of trust and cooperation, limited information availability and constant 7 barriers. It is therefore important that social entrepreneurs when establishing abroad should take into account factors such as differences in language, culture, business ethics, administrative support, the occurrence of corruption, inadequate access to information and the importance of a broad network and social capital

SammanfattningVårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader. Detta för att ungdomarna skulle ha hunnit få en uppfattning av de olika insatserna som finns på Arbetsförmedlingen. Studiens teoriförankring är Pierre Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Vidare belyses även en teori om livskvalitet samt karriärvalsteorin Careership. Studiens resultat visar att de ungdomar som intervjuades har olika erfarenheter när det gäller upplevelsen av att vara arbetslös. Informanterna menar att man måste ha arbetslivserfarenhet för att få ett fast arbete i dagens samhälle, vilket gör det svårt för ungdomar som aldrig har arbetat innan. Resultatet visar även att de flesta av informanterna är med i jobbgarantin och har olika synpunkter om denna insats fungerar.

AbstractI vår studie har vi intervjuat arbetsförmedlare som arbetar med etableringssamtal på Arbetsförmedlingen. Syftet med vår studie var att undersöka hur etableringssamtal går till och vilka faktorer påverkar samtalets utgång. Med hjälp av etableringssamtal så skall de nyanlända etablera sig snabbare och denna insats är frivillig. Vi genomförde kvalitativa forskningsintervjuer med åtta arbetsförmedlare som arbetar på etableringskontoret och som utför etableringssamtal. Resultatet analyserades utifrån samtalsmodellen The Skilled Helper av Gerard Egan, Vance Peavys konstruktivistiska vägledningsmodell samt begreppet gap som är taget från Cognitive Information Processing teori. I resultatet kom vi fram till att det förekommer skillnader i arbetsförmedlarnas arbetssätt med etableringssamtal. Det framkom i resultatdelen att det förekommer svårigheter i etableringssamtal, band annat så som språksvårigheter samt att det finns ett behov av utvecklande av etableringsinsatser för att underlätta för de nyanlända.