I litteratur gällande förskola framkommer att rutiner och vanor kan vara svåra att bryta, vilket i sin tur kan påverka barnens möjligheter till inflytande i den dagligaförskoleverksamheten. Måltiderna i förskolan utgör en stor del av dagen, därför ville vi undersöka pedagogers arbete med att främja barnens inflytande vid lunchsituationerna. Vi frågade oss hur pedagogerna såg på begreppet inflytande, hur de arbetade för att främja barns inflytande vid lunchen och vilka faktorer de ansåg påverkade dem. För att undersöka detta genomförde vi fyra observationer och fyra intervjuer med fyra pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar att tid och stress är faktorer som har negativ påverkan på pedagogernas arbete med barns inflytande. Det framkommer att pedagogerna är medvetna om hur de kan främja barnens inflytande,men också att det kan vara svårt att ge barnen reellt inflytande vid måltiden på grundav riktlinjer och vikten av att äta varierad kost.

Etableringsprocessen, ungas väg in i vuxenlivet genom avslutad utbildning, arbete och egen bostad har blivit allt mer utdragen. Unga individer ställs i dagens samhälle inför en mängd olika valmöjligheter som det ofta råder en osäkerhet kring. Hur man ska bo, vad man ska arbeta med och vilka utbildningsmöjligheter som finns är något som alla individer måste ta ställning till. Samtidigt som unga individer reviderar kring olika val måste de ändå hålla sig sysselsatta och här är arbeten med prekära anställningsformer ett vanligt alternativ för unga i tidig vuxenålder. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga människors vuxenblivande och etableringsprocess påverkas av prekära anställningsförhållanden. Tio personer i åldrarna 21-27 intervjuades för att belysa deras känslor och upplevelser kring att arbeta under sådana förhållanden. Resultaten visar att arbetets betydelse för studiens unga är att det både kan ge ekonomiska och personliga fördelar. Den nuvarande anställningsformen bidrar dock till att vissa aspekter inte kan uppfyllas. Istället bidrar den till en oro och osäkerhet, vilket också avspeglas på hur de resonerar kring framtiden. Resultaten visar även att respondenternas egen bild av vuxenblivande och självständighet ofta står i motsättning till deras nuvarande arbetssituation. Istället lyfts utbildning, fast arbete och en trygg ekonomi som viktiga aspekter för att kunna förverkliga sig själva. Betyg, bristande erfarenhet och deras egen ambivalens kring valmöjligheterna utgör dock aspekter som kan försvåra deras etableringsprocess.

Förmågor är något vi alla människor föds med och utvecklar under hela vårt liv. I gymnasiesärskolans läroplan (2013b) dokumenteras förmågor att utveckla under elevens skolgång bl.a. förmågor viktiga för framtida vuxenliv/arbetsliv. Martha C Nussbaum (2013) professor i juridik och etik, har utvecklat en förmågemodell för mänsklig utveckling, där valmöjligheter ger friheter och social rättvisa. En modell som ska ses som ett minimum för ett bra och människovärdigt liv. Hennes resonemang kring förmågor, ligger till grund för denna studies tolkning och analys av resultat.Denna studies syfte är att finna ut vilka förmågor som elever får möjlighet att utveckla i sin gymnasiesärskoleutbildning, och som i framtiden eventuellt ger utökade möjligheter till ett arbete. Frågeställningen i denna studie vill ge utökade kunskaper kring vilka förmågor som elever själva tycker är viktiga att få med sig ut i arbetslivet, ställt i relation till vad lärare anser, och vad arbetsmarknaden efterfrågar.Slutsatsen i denna studie ger en bild av att Nussbaums (2013) förmågor kring praktiskt förnuft, t.ex. ha förmåga att reflektera över och planera sitt liv, samt kontroll över den egna miljön, t.ex. förmågan att delta i demokratiska beslutsprocesser eller kännedom om arbetslivets villkor, kommer i skymundan på bekostnad av samhörighet t.ex. kunna leva tillsammans med andra och delta i sociala sammanhang. Förmågor som får större tyngd både i gymnasiesärskolan och på arbetsmarknaden fokuserar på att t.ex. utveckla förmågor hos eleven som att kunna anpassa sig, delta i sociala sammanhang, passa tider och att kommunicera så att omgivningen förstår dig. Det är övervägande de förmågor som respondenterna talar om som viktiga för att utöka möjligheten till att erhålla och behålla ett arbete, trots att gymnasiesärskolans läroplan och alla respondenterna samtidigt uttrycker att alla tre av Nussbaums punkter praktiskt förnuft, samhörighet och kontroll över den egna miljön är viktiga förmågor att utveckla. Denna studies slutsats visar på att förmågor som ska ge valmöjligheter och friheter, begränsas inom ramen för elevers tillhörighet i gymnasiesärskolan och i förhållande till vad samhället/arbetsmarknaden ger för möjligheter för eleverna.

Det nuvarande samhällsklimatet innefattar bland annat en allt mer kravfylld arbetsmarknad. Detta innebär att ungdomar behöver tänka mer strategiskt och ansvarsfullt vid val av studier för att det ska leda till en anställning i framtiden. Kraven i samhället påverkar ungdomar på olika sätt, tidigare studier har exempelvis visat på att den psykiska ohälsan bland unga har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka och förstå hur gymnasieungdomar, som befinner sig i en övergångsfas till vuxenlivet, ser på sin framtid och sitt vuxenblivande. Studien ville dels undersöka deras upplevelser av samtiden, dels deras tankar och känslor kring framtiden samt hur de hanterade dessa. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer, där sex respondenter deltog varav två stycken var pojkar och fyra stycken var flickor. Bearbetningen av datamaterialet utgick ifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomarna upplevde sin vardag som stressfull och präglad av krav och prestationsångest. För att hantera sin samtid valde ungdomarna att agera kortsiktigt och lösa problem som uppstod allt eftersom. Ytterligare en strategi var att acceptera sin stressfulla vardag. Resultatet visade också att de var oroliga inför sin ovissa framtid, men trots detta bibehöll de ändå en hoppfull känsla. Ovissheten hanterade ungdomarna genom att samla information kring de valmöjligheter som finns för att lättare kunna ta beslut.

Statistik visar att antalet sökande till Omvårdnadsprogrammet (OP) blir allt färre. Behovet avutbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med dennastudie är att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning –Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höjastatusen och intresset för vårdyrken.Genom en enkät till elever på OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog,programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt få fram olika tankaroch uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frågor: Hur upplever en OPsklass, en pedagog, rektorn på OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolansvalmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? På vilka sätt påverkar OP-selevurval och nivågrupperingar? Varför är OP-s nerlagd?Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningensom mycket lyckad, då den gav en gedigen yrkesutbildning och särskild behörighet till mångautbildningar på universitet och högskola. Skolverket kritiserade inriktningen, eftersom deninte gav eleverna möjlighet till individuella val, och OP-s fick läggas ned. Slutsatsen är att ettförändringsarbete är svårt att genomföra ensam. Det krävs stöd från kollegor och ledning föratt åstadkomma en hållbar utveckling.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet.Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie.Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorerhar på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet.Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för attkunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle(landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellanindivider i dessa samhällen.De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme,deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på enhögstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden. Vilken typ av ort individerna i studien är uppvuxna i spelar också en roll i deras tankegångar kring detta, då elever i storstad i större utsträckning än elever i landsbygdsort tänker välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade även att elever till en relativt stor del väljer gymnasieprogram efter intresse. Föräldrars utbildningsbakgrund var det som hade störst påverkan på det gymnasieval eleverna i undersökningen ska genomföra. / This study emerged from a reaction against the so-called free choice to high school.Previous research in the field has shown that school choice, and other choices in life are not completely free, because they are a variety of factors that make the choice paved with compromises and an awakening of the perception of a persons own limitations. Witch is also something that emerged in this study. The study's purpose was to try to get an idea of how external factors influence school choice and future thoughts for students in the ninth grade. While trying to discern too witch extent, the students in the survey makes compromise choice for high school. The survey was conducted in two districts that differ in upbringing , in order to be able to have a comparative perspective between a big city and a small town (rural residence), to get an insight into whether thoughts about school choice differs between individuals in those communities.The theoretical concepts used in the study purpose affect individuals' freedom of action, their inherited skills and their way of thinking and acting in their environment. To extract a general explanation of how the students in the survey think about school choice and their future, a quantitative survey in the form of questionnaires that were handed out at a secondary school in the big city and a secondary school in the small community. The result of the survey found that external factors have a major influence in how students think about school choice and their future. What kind of place the individuals in the study are bred in also play a role in their thinking on this, on account of students in metropolitan in greater extent than students in the small community are going to choose a college preparatory high school programs. The results also show that students at a relatively large proportion choose high school program after interest. Parent’s educational background was the one factor that had the greatest impact on the upper secondary school choice that the students in survey are to complete.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Hodkinson & Sparkes Careership-teori. Informanterna ger en positiv bild av systemet med en samlad mottagningsskola istället för utspridda förberedelseklasser. Den brist eleverna ser med situationen är bristen på information om deras valmöjligheter. En av eleverna ställer sig även negativ till mottagningsskolan som helhet och anser att eleverna istället borde placeras ut i ordinarie klasser direkt.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Hodkinson & Sparkes Careership-teori. Informanterna ger en positiv bild av systemet med en samlad mottagningsskola istället för utspridda förberedelseklasser. Den brist eleverna ser med situationen är bristen på information om deras valmöjligheter. En av eleverna ställer sig även negativ till mottagningsskolan som helhet och anser att eleverna istället borde placeras ut i ordinarie klasser direkt.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap till hur valmöjligheter inverkar på musikproducenters skapandeprocess, samt hur detta kan förstås till rådande samhällsstrukturer. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer, där fyra musikproducenter intervjuats. Resultaten visade på att valmöjligheter hade en varierande inverkan på deras skapandeprocess där antalet val fördröjer skapandeprocessen, vilket i sin tur kan resultera i att individen hinner tröttna på en låtproduktion innan den fullbordats. Vidare identifierades även en korrelation mellan när informanterna tenderade att befinna sig i ett kreativt uppslukande tillstånd och hur relationen till valmöjligheter då såg ut. Undersökningen bidrar till kunskap kring inom ämnet och kan förhoppningsvis hjälpa musikproducenter att navigera i en tid av växande valfrihet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka en grupp unga vuxnamänniskors förhållningssätt till dagens ökade valfrihet och väljande. Det empiriska materialet består av intervjuer med ungdomar i åldern 20-24 år och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och väljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. Gällandehantering av valmöjligheter utgår arbetet ifrån teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhållningssätt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a. upplever utbudet av alternativa vägar att välja bland gällande exempelvis studieprogram, yrke, bostadsort eller resmål som meningsfullt och identitetsskapande. Vidare anses att informationssökande gällande olika alternativ tar mycket tid och kraft i anspråk, vilket kan vara påfrestande. Utbudet av varor och tjänster gör att det uppstår en känsla av press då man förväntas vara aktiv och finna det ”bästa alternativet”. Ungdomarna upplever att deras psykiska välmående påverkas av valalternativ först när de blir alltför många till antalet. Stress upplevs då på grund av önskan om att göra det bästa valet.