I litteratur gällande förskola framkommer att rutiner och vanor kan vara svåra att bryta, vilket i sin tur kan påverka barnens möjligheter till inflytande i den dagligaförskoleverksamheten. Måltiderna i förskolan utgör en stor del av dagen, därför ville vi undersöka pedagogers arbete med att främja barnens inflytande vid lunchsituationerna. Vi frågade oss hur pedagogerna såg på begreppet inflytande, hur de arbetade för att främja barns inflytande vid lunchen och vilka faktorer de ansåg påverkade dem. För att undersöka detta genomförde vi fyra observationer och fyra intervjuer med fyra pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar att tid och stress är faktorer som har negativ påverkan på pedagogernas arbete med barns inflytande. Det framkommer att pedagogerna är medvetna om hur de kan främja barnens inflytande,men också att det kan vara svårt att ge barnen reellt inflytande vid måltiden på grundav riktlinjer och vikten av att äta varierad kost.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer beskriva några förskollärares tankar och erfarenheter kring barns inflytande på den pedagogiska verksamheten. Frågeställningarna som besvaras är:  Vad och hur möjliggörs eller begränsas barns inflytande på den pedagogiska verksamheten enligt några förskollärare? Vilka överväganden kring barns inflytande gör förskollärarna och vad tänker de om möjligheter till lärande som det kan få för barnen? Genom kvalitativ metod besvaras frågeställningarna med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Ett teoretiskt ramverk ligger till grund för analysen av resultatet som innefattar Reellt inflytande, Pedagogisk dokumentation, Barnsyn och Lärarkontroll. Studiens resultat visar att inflytande är ett svårdefinierat begrepp som beroende på synsätt hanteras olika. För att möjliggöra barns inflytande ses relationer, kommunikation, barnsyn och samspel både mellan barn-barn och vuxen-barn som viktiga komponenter där förskollärares förhållningssätt är avgörande för barns möjlighet att utöva inflytande. Förskollärarna i studien analyserar dokumentation och genom det uppmärksammas barns intressen, behov och uttryck. På så sätt stödjer de deras inflytande på verksamheten. Vid rutinsituationer och andra organisatisatoriska faktorer, exempelvis personalbrist, beskrivs barns inflytande som hämmat. Ålder och verbala uttryck ses som avgörande i flera fall för att som barn kunna utöva inflytande. Alla dessa komponenter ses som bidragande faktorer för hur barns lärande möjliggörs.

Den här studien syftar till att undersöka reellt inflytande över undervisning för de yngsta barnen ur ett förskollärarperspektiv. Studien genomfördes genom semistrukturerade och analyserades ur ett relationellt och punktuellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärare har svårt att definiera begreppets innebörd och hur ett reellt inflytande kan aktualiseras för de yngsta barnen i förskolan. Det framkom även exempel på arbetssätt som möjliggör för de yngsta barnen att utöva ett reellt inflytande över undervisning såväl som faktorer som kan villkora arbetet. Resultatet visar dessutom på en skillnad i ansvarsbeskrivningar och ett behov av en kollegial samsyn över begreppet. Studiens slutsats är att begreppet reellt inflytande är mångtydigt och det finns en osäkerhet hos förskollärare hur reellt inflytande kan realiseras, i synnerhet för de yngsta barnen. Avslutningsvis är de yngsta barnens reella inflytande över undervisning beroende av förskollärares förhållningssätt och ur vilket perspektiv de ser på barns förmåga att uttrycka åsikter.

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur pedagoger anser sig tillämpa begreppen demokrati och reellt inflytande i sitt vardagliga arbete med förskolebarn. Olika teoretiska vindar har under historiens gång format utbildningssystemens demokratiuppdrag. För pedagogen har detta inneburit att hen fått ta olika plats i den så kallade demokratiska fostran. Tre forskningsfrågor styrde valet av metod, vilken är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Fyra pedagoger verksamma inom förskolan deltog i studien och frågorna som valdes för att svara på syftet var: Hur beskriver pedagogerna att de synliggör demokrati för barnen i det vardagliga arbetet? Hur beskriver pedagogerna att de arbetar för att möjliggöra så det enskilda barnet får reellt inflytande i verksamheten? Hur beskriver pedagogerna begreppen reellt inflytande och demokratiska värderingar? Utifrån tidigare forskning framkom en teori om att det är tre faktorer som påverkar demokratiarbetet i förskolan. Faktorerna är pedagogen, organisatoriska förhållanden samt pedagogens analys och reflektionsarbete. De tre faktorerna användes för att analysera den data som framkommit i intervjuerna. Resultatet visar att mycket demokratiarbete sker i vardagen både med och för barnen, men är då ofta oreflekterat och oftast inte så uppenbart för pedagogerna. / The aim of this research was to study the effect of the democratic mission for preschool teachers in their daily work. Previous results indicates that there are three main factors affecting the democratic mission in preschool. First of all, the teacher, and secondly the conditions of the organization - the school. Last, but not least, the ability for preschool teachers to analyze and reflect towards their own considerations. I have gathered data through semi-structured interviews. All of the information providers are working as preschool teachers of today. The main goal of this study was to acquire new knowledge about how educators of today consider themselves applying democracy in preschool and how they consider the ability of preschool children applying real influence. I applied three main factors I found in previous research, to analyze the data. It seems that the democracy mission mainly affects the preschool teachers in their daily thoughts and actions without really being crystalized which means it affects their daily work with children and how they react and respond to children’s actions.