<p>Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet. När eleverna har uteundervisning vill eleverna ha uppgifter, de vill undersöka och upptäcka, inte främst att läraren står och pratar. Undersökningen visar också att eleverna vill vara delaktiga i undervisningen och i de beslut som gäller dem. Det är tre frågor som får eleverna intresserade: när eleverna får uppleva något nytt och lite oväntat, när frågor väcks som de vill ha svar på och när de sätts i rörelse med praktiskt arbete. Ett stort hinder för uteundervisning tycker eleverna är dåligt väder. Undersökningen visar också att eleverna har ett socialt behov. Den kritik som finns mot uteundervisning kommer främst från aktiva pedagoger, och jag gör ett försök att bemöta kritiken.</p> / <p>What part does outdoor education play in the compulsory school in Sweden, more specifically in school year 7? Can outdoor education be a tool/a process to get the pupils more interested in the natural sciences the way it is taught in school, as national and international studies show that this interest decrease with increasing grade in school, and this also applies to the knowledge. I investigate in more detail what part activities of problem solving, the availability of free choice for the pupils and the kind of the environment plays in determining the pupils- interest in the natural sciences. The study is based on literature study, observations and interviews, where hermeneutics - interpretation - fenomenografics - comparison of the different perspectives and views of the persons in the study - and empirical techniques - experiences made in the observations and during the interviews - are important parts in the study. The study shows that the pupils seems to have a craving for outdoor education while they see advantages with it, for example the possibility to get fresh air, the ability to move around more than the space in the classroom allow but utmost that it means a way to concretise, to tie school stuff to a reality that the pupils know about outside school. During outdoor education the pupils want tasks to do, assignments, which give them a chance to investigate, explore and to discover, not foremost that the teacher lectures. The study also shows that the pupils prefer to take an active part during the lesson, at least during part of it, and in decisions that applies to them. Three issues make the pupils interested: when they get to experience something new and a bit unexpected, when questions pop up in their head they want answers to and when they are put into action with some practical work. A great, massive obstacle to outdoor education, the pupils say is bad weather. The study also shows that there is a need among the pupils for socializing. The critiques that exist against outdoor education, primarily comes from active educationalists, and I try to meet this critique in a constructive way.</p>

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig. Genom min undersökning önskar jag att förstå begreppet utemiljö och hur olika den kan upplevas. Jag som pedagog har mött barn med andra värderingar och erfarenheter vad lekmiljöer utomhus är. Genom att granska lekens villkor och regler försöker jag utveckla begrepp som social kompetensutveckling innebär och förstå hur olika barn gör för att lära sig det. I lekarna använder barn olika strategier för att bemästra sin vardag, vilket jag i berättelsen utforskar utifrån ett barns perspektiv. Genom att ställa mig frågande till föreställningen om det kompetenta barnet som ska ha inflytande i sin vardag på förskolan. Försöker jag undersöka vad står egentligen inflytande för. Jag undersöker hur jag i min roll som pedagog kan använda barn tankar och åsikter när jag planerar aktiviteter på förskolan. I arbetet använder jag mig av mina erfarenheter och vill genom min undersökning ta reda på hur forskare lyfter begreppet inflytande ur ett barnperspektiv Jag anstränger mig för att förstå ur ett barns perspektiv för att utveckla synsättet om det kompetenta barnet. Jag kommer även att reflektera kritiskt över hur jag som pedagog vågar lita på barns kompetens och vilja till samarbete. Genom att lyfta begreppet inflytande vill jag synliggöra och problematisera det från ett barns tankevärld som ofta ställs gentemot barngruppens behov. Jag reflekterar över hur pedagoger samtalar med barn och om barns möjligheter att påverka sin vardag på förskolan.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet. När eleverna har uteundervisning vill eleverna ha uppgifter, de vill undersöka och upptäcka, inte främst att läraren står och pratar. Undersökningen visar också att eleverna vill vara delaktiga i undervisningen och i de beslut som gäller dem. Det är tre frågor som får eleverna intresserade: när eleverna får uppleva något nytt och lite oväntat, när frågor väcks som de vill ha svar på och när de sätts i rörelse med praktiskt arbete. Ett stort hinder för uteundervisning tycker eleverna är dåligt väder. Undersökningen visar också att eleverna har ett socialt behov. Den kritik som finns mot uteundervisning kommer främst från aktiva pedagoger, och jag gör ett försök att bemöta kritiken. / What part does outdoor education play in the compulsory school in Sweden, more specifically in school year 7? Can outdoor education be a tool/a process to get the pupils more interested in the natural sciences the way it is taught in school, as national and international studies show that this interest decrease with increasing grade in school, and this also applies to the knowledge. I investigate in more detail what part activities of problem solving, the availability of free choice for the pupils and the kind of the environment plays in determining the pupils- interest in the natural sciences. The study is based on literature study, observations and interviews, where hermeneutics - interpretation - fenomenografics - comparison of the different perspectives and views of the persons in the study - and empirical techniques - experiences made in the observations and during the interviews - are important parts in the study. The study shows that the pupils seems to have a craving for outdoor education while they see advantages with it, for example the possibility to get fresh air, the ability to move around more than the space in the classroom allow but utmost that it means a way to concretise, to tie school stuff to a reality that the pupils know about outside school. During outdoor education the pupils want tasks to do, assignments, which give them a chance to investigate, explore and to discover, not foremost that the teacher lectures. The study also shows that the pupils prefer to take an active part during the lesson, at least during part of it, and in decisions that applies to them. Three issues make the pupils interested: when they get to experience something new and a bit unexpected, when questions pop up in their head they want answers to and when they are put into action with some practical work. A great, massive obstacle to outdoor education, the pupils say is bad weather. The study also shows that there is a need among the pupils for socializing. The critiques that exist against outdoor education, primarily comes from active educationalists, and I try to meet this critique in a constructive way.