<p>The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work.</p> / <p>Konsumtionen av alkohol i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt. Bland ungdomar ses en tendens till att de dricker oftare och mer. Alkoholvanor bland elever på det gymnasiala fordonsprogrammet har undersökts genom en enkätundersökning, för att belysa alkoholens effekter på eleverna och speciellt hur det påverkar deras skolsituation. Det har framkommit att de deltagande eleverna dricker oftare än landsgenomsnittet i Sverige och att tjejerna dricker oftare än killarna. Generellt upplevs ganska negativa fysiska och psykiska effekter av alkoholen dagarna efter, men eleverna upplever inte att det påverkar deras deltagande i skolarbetet.</p>

The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work. / Konsumtionen av alkohol i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt. Bland ungdomar ses en tendens till att de dricker oftare och mer. Alkoholvanor bland elever på det gymnasiala fordonsprogrammet har undersökts genom en enkätundersökning, för att belysa alkoholens effekter på eleverna och speciellt hur det påverkar deras skolsituation. Det har framkommit att de deltagande eleverna dricker oftare än landsgenomsnittet i Sverige och att tjejerna dricker oftare än killarna. Generellt upplevs ganska negativa fysiska och psykiska effekter av alkoholen dagarna efter, men eleverna upplever inte att det påverkar deras deltagande i skolarbetet.

No description available.

Skolan har bland annat som uppdrag att arbeta för att eleverna görs delaktiga i sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Vinsterna med att eleverna görs delaktiga är flera. Bland annat ökar elevernas motivation och kunskapsinhämtandet känns av större betydelse och följden av det är att måluppfyllelsen ökar. Jag har genomfört en kvalitativ studie och inspirerats av en livsvärldsfenomenologisk ansats. Jag har velat fånga de upplevelser elever har för sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Jag har intervjuat elever i årskurs 4 och 5 som har ett åtgärdsprogram dock utan en fastställd diagnos. Studien har genomförts utifrån ett elevperspektiv där jag har återgett deras upplevelser så som jag har uppfattat dem och jag har genom intervjuerna försökt att fånga deras upplevelser av delaktighet i sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i skolsituationen genom klassråden, på rasterna och i val av arbetsuppgifter på lektionerna. Däremot upplever sig inte eleverna delaktiga när det, för lärarna, uppstår oplanerade situationer som hamnar utanför de uppgjorda ramarna. I arbetet kring åtgärdsprogrammen är eleverna osäkra på innehållet och vad de har haft för roll i upprättandet. Specialpedagogen har en aktiv roll i att arbeta för att eleverna ska göras delaktiga i arbetet kring sina åtgärdsprogram och att arbetet kring åtgärdsprogrammen bidrar till att eleverna når skolans mål genom ökad motivation och positivt kunskapsinhämtande. Eleverna i studien upplever ändå i stort sett att de är så delaktiga de vill vara och är nöjda med det.

<p>Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen.</p><p>Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom.</p><p>Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt. Intervjuerna spelades in för att sedan skrivas ut så noggrant som möjligt för ett tillfredställande resultat.</p><p>Min uppfattning är att jag har uppnått syftet med uppsatsen tillfredställande och att jag har fått svar på min frågeställning. Skolan måste göra det bästa möjliga för samtliga involverade med de begränsade resurser som faktiskt erbjuds i dag. Medvetenheten finns, medan kunskap och förståelse måste öka. Man måste lära sig att förebygga och hantera problemen.</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur några ungdomar med cerebral synnedsättning upplever sin grundskoletid. Frågeställningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berättar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta område, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier där elever med funktionsnedsättning i allmänhet intervjuats om sin syn på skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ämnesområdet består bakgrunden även av forskning om cerebral synnedsättning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frågeställningarna. Den fenomenologiska livsvärldsberättelsen utgjorde inspirationskälla vid intervjuerna medan den efterföljande tolkningen och analysen har genomförts utifrån en hermeneutisk ansats. Av etiska skäl presenteras resultatet som en sammantagen berättelse utifrån de sex skol-livsvärdsberättelserna. I resultatet lyfter ungdomarna fram den betydelse tiden har för skolarbetet, tid för att göra uppgifter och för att förstå innehållet. Andra resultat visar på utmaningar i sociala situationer samt hur viktigt det personliga stödet i form av uppmuntran och positivt bemötande är. Sammanfattningsvis kan konstateras att studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning. När det gäller metoden diskuteras trovärdighetsaspekten i en studie där empirin tolkas hermeneutiskt samt förförståelsens styrkor och svagheter i detta tolkningsarbete. En slutsats av resultatet som därefter diskuteras är det behov av personellt stöd i skolarbetet som elever med cerebral synnedsättning utifrån denna studie tycks ha. Förslagsvis sker detta stöd genom införande av tvålärarsystem som löper över hela grundskoletiden. Vidare diskuteras värdet av att anpassa lärmiljön och utforma pedagogik med utgångspunkt i förutsättningar som framkommer i medicinska och psykologiska bedömningar.

Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen. Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom. Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt. Intervjuerna spelades in för att sedan skrivas ut så noggrant som möjligt för ett tillfredställande resultat. Min uppfattning är att jag har uppnått syftet med uppsatsen tillfredställande och att jag har fått svar på min frågeställning. Skolan måste göra det bästa möjliga för samtliga involverade med de begränsade resurser som faktiskt erbjuds i dag. Medvetenheten finns, medan kunskap och förståelse måste öka. Man måste lära sig att förebygga och hantera problemen.

Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan årskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts på tre bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever från årskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkät vid tre olika tillfällen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation är väldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang från lärarna och är intresserade lektionerna. Pojkar och flickors uppfattning av skolsituationen skiljer sig i många avseenden, allmänt kan sägas att flickorna har en mer positiv syn på skolan jämfört med pojkarna. För flertalet av de studerade variablerna kan noteras årskursrelaterade skillnader. Dock kan inte inställningen till skolan förklaras med att den sjunker med högre årskurs. Istället visas att pojkarna i femteklass är den elevgrupp som har den minst positiva inställningen till skolan vilket är något förvånande då flickorna i samma årskurs har en väldigt positiv inställning till skolan.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda på om det förekommer något samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och även teorier om det sociala samspelet.</p><p>För att få svar på syfte och frågeställningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkäter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslärare, idrottslärare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och föräldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som väl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, där eleven står i fokus. Enligt Lpo94 ska skolan visa omsorg för den enskilde elevens välbefinnande och anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar och behov. Undersökningen har gjort oss uppmärksamma på hur vi ska bemöta elever med typ I-diabetes i vårt kommande yrke som lärare.</p><p>Vi är medvetna om att urvalet i undersökningen är litet, varför resultatet kan bli annorlunda vid en undersökning med ett större urval.</p>

<p>I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ”skola” ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex. Eleverna befinner sig alltså ca 1000 timmar per år i skolan, (ett helt år består av 8700 timmar). Eleverna tillbringar endast 11% av tiden på ett år i skolan. Är det befogat att lägga ansvaret på skolan, då media påstår att skolan är för stressig för barnen? Tiden då eleverna inte är i skolan och kan bli påverkade är så mycket mer vilket bör finnas med i beräkningarna. </p><p> </p><p>Detta är en enkätstudie som syftar till att undersöka hur elever i år sex uppfattar sin skolsituation i relation till stress. Studiens mål är att undersöka om eleverna upplever sig stressade i skolan, och vad det i så fall är som utgör de största stressmomenten. Studien ska också beröra hur eleverna anser att skolan kan gå tillväga för att minimera att stress uppstår.</p><p> </p><p>Studien genomfördes i år sex i en kommun i Mellansverige, med hjälp av enkäter. Eleverna fick svara på frågor om t.ex. hur de mår, hur de upplever sin skolsituation (miljön, kompisrelationer, krav m.m.)</p><p> </p><p>Barnombudsmannen (BO) har i sin rapport  - <em>Barn och unga berättar om stress </em>skrivit följande om barn och stress: ”Stress är en naturlig reaktion som för det mesta är bra. Men om man stressar för ofta så skadar det kroppen på sikt, inte minst om man är ung och fortfarande växer och utvecklas[1].”</p><p><em> </em></p><p>När en person stressar frisläpps stresshormoner i kroppen som gör denne förberedd för flykt eller kamp. Vanliga funktioner som att gå på toaletten, äta eller dylikt kan då bli åsidosatt. Vid längre hormonpådrag blir stressen ohälsosam och skadlig för kroppen.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visade att ca 10 % av eleverna anger sig vara stressade. De största stressfällorna i skolan upplevs enligt eleverna vara: Hög ljudvolym, jämförelse mellan eleverna, mobbning och utseendefixering. För att motverka stress ansåg de att det skulle vara färre läxor och mer tid till att göra dessa. Dessutom önskar eleverna längre pauser mellan lektionerna så att de hinner hämta böcker och byta om till idrotten utan att stressa.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis visar denna studie att det förekommer stressade elever i den undersökta kommunen. Det finns en grupp på 10 % som är väldigt påverkade av den negativa stressen, en grupp på ca 30 % som inte anser sig påverkas av stress alls och sedan finns en mellangrupp om 60 % som anser sig vara stressade ibland. Ofta går det bra att hantera stressen medan det i vissa fall blir svårt att hantera stressituationerna, vilket vara fallet för 10 % av eleverna i denna studie. Därför blir min slutsats att skolan utgör ett stressmoment för vissa elever, dock inte alla.</p><p>[1] Barnombudsmannen (2004) s.7.</p>