Syftet med studien är att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda på om det förekommer något samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och även teorier om det sociala samspelet. För att få svar på syfte och frågeställningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkäter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslärare, idrottslärare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och föräldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som väl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, där eleven står i fokus. Enligt Lpo94 ska skolan visa omsorg för den enskilde elevens välbefinnande och anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar och behov. Undersökningen har gjort oss uppmärksamma på hur vi ska bemöta elever med typ I-diabetes i vårt kommande yrke som lärare. Vi är medvetna om att urvalet i undersökningen är litet, varför resultatet kan bli annorlunda vid en undersökning med ett större urval.

I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ”skola” ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex. Eleverna befinner sig alltså ca 1000 timmar per år i skolan, (ett helt år består av 8700 timmar). Eleverna tillbringar endast 11% av tiden på ett år i skolan. Är det befogat att lägga ansvaret på skolan, då media påstår att skolan är för stressig för barnen? Tiden då eleverna inte är i skolan och kan bli påverkade är så mycket mer vilket bör finnas med i beräkningarna.    Detta är en enkätstudie som syftar till att undersöka hur elever i år sex uppfattar sin skolsituation i relation till stress. Studiens mål är att undersöka om eleverna upplever sig stressade i skolan, och vad det i så fall är som utgör de största stressmomenten. Studien ska också beröra hur eleverna anser att skolan kan gå tillväga för att minimera att stress uppstår.   Studien genomfördes i år sex i en kommun i Mellansverige, med hjälp av enkäter. Eleverna fick svara på frågor om t.ex. hur de mår, hur de upplever sin skolsituation (miljön, kompisrelationer, krav m.m.)   Barnombudsmannen (BO) har i sin rapport  - Barn och unga berättar om stress skrivit följande om barn och stress: ”Stress är en naturlig reaktion som för det mesta är bra. Men om man stressar för ofta så skadar det kroppen på sikt, inte minst om man är ung och fortfarande växer och utvecklas[1].”   När en person stressar frisläpps stresshormoner i kroppen som gör denne förberedd för flykt eller kamp. Vanliga funktioner som att gå på toaletten, äta eller dylikt kan då bli åsidosatt. Vid längre hormonpådrag blir stressen ohälsosam och skadlig för kroppen.   Resultatet av studien visade att ca 10 % av eleverna anger sig vara stressade. De största stressfällorna i skolan upplevs enligt eleverna vara: Hög ljudvolym, jämförelse mellan eleverna, mobbning och utseendefixering. För att motverka stress ansåg de att det skulle vara färre läxor och mer tid till att göra dessa. Dessutom önskar eleverna längre pauser mellan lektionerna så att de hinner hämta böcker och byta om till idrotten utan att stressa.   Sammanfattningsvis visar denna studie att det förekommer stressade elever i den undersökta kommunen. Det finns en grupp på 10 % som är väldigt påverkade av den negativa stressen, en grupp på ca 30 % som inte anser sig påverkas av stress alls och sedan finns en mellangrupp om 60 % som anser sig vara stressade ibland. Ofta går det bra att hantera stressen medan det i vissa fall blir svårt att hantera stressituationerna, vilket vara fallet för 10 % av eleverna i denna studie. Därför blir min slutsats att skolan utgör ett stressmoment för vissa elever, dock inte alla. [1] Barnombudsmannen (2004) s.7.

Sammanfattning/Abstract Frankner, Sofia och Jensen, Therese (2022).”Ta det lugnt, vi vill lära oss” En tillgänglig skolsituation för unga med språkstörning, elevers och speciallärares perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag I denna studie avser vi lyfta fram elevers och speciallärares röster genom att belysa deras perspektiv på en tillgänglig skolgång för elever med språkstörning. Variationer i berättelserna kan ge en bild av de områden som behöver fokuseras på för att göra skolan tillgänglig för elever med språkstörning. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att med utgångpunkt i elevers och speciallärares berättelser bidra med kunskap om behov och betydelsefulla aspekter i skolsituationen för elever med språkstörning. Vad framkommer i elevernas berättelser som betydelsefulla aspekter i undervisningen avseende lärande och socialt sampel relaterat till elevernas språkliga förutsättningar?Hur kan behoven i skolsituationen för elever med språkstörning förstås genom elevernas och speciallärarnas berättelser? Teori I förståelsen av berättelserna har vi utgått från det sociokulturella perspektivet samt det kognitionsvetenskapliga perspektivet. Det sociokulturella perspektivet lyfter språket, socialt samspel och kommunikation som villkor för människans utveckling och lärande. Det kognitionsvetenskapliga perspektivet har individen i fokus och intresserar sig för hur individer uppfattar, tänker, bearbetar och förstår information. Metod För att kunna tillvarata informanternas upplevelser och erfarenheter har metodansatsen varit sprungen ur livsberättelseforskningens life story. Två speciallärare och 11 elever i åk 8 och 9 intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vid elevintervjuerna fanns tillgång till samtalsstöd och verktyg för att tydliggöra det sagda. Alla intervjuer spelades in föratt sedan transkriberas och analyseras i en mall för innehållsanalys, varefter olika teman utkristalliserats. Resultat När språkandet inte fungerar som för de flesta andra beskrivs både inlärningssituationen och den sociala kontexten påverkas. Svårigheter som kan uppstå i relation till skolans språkliga krav belyses av både elever och speciallärare. I förståelsen av skolsituationen för elever med språkstörning kompletterar elevernas och speciallärarnas berättelser varandra. Förutsättningar att greppa orden, Skapa delaktighet och Ta det lugnt framkommer som teman i informanternas berättelser. I dessa teman belyses betydelsefulla aspekter för en tillgänglig undervisning. Specialpedagogiska implikationer Elever med språkstörning vill lära sig, men lärsituationen behöver vara tillgänglig. För att tillgängliggöra undervisningen finns vinster med att vuxna tillvaratar elevernas perspektiv. Men det krävs att den som lyssnar på elever har kunskap om språkstörning och vet vilka kontextuella och språkliga utmaningar elever med språkstörning kan möta under skoldagen. Speciallärare behöver tillsammans med lärare och övrig personal som arbetar runt eleverna tillvarata elevernas berättelser och personalens kunskap för att sedan utgå från dem i planering av undervisningen. Skolan behöver ge eleverna verktyg, stöttning och tillfällen att greppa och öva språkande i olika kontexter för att eleverna ska klara av och lyckas bemästra de utmaningar de ställs inför. Speciallärare kan fungera som stöd för kollegor att behandla både elevernas och sina egna perspektiv för att utveckla och tillgängliggöra skolsituationen, på så vis kan svårigheter förebyggas.

Asylsökande ungdomar lever i ständig oro och väntan på besked från Migrationsverket. De vet inte om, eller hur länge de får stanna i Sverige. Trots detta går de i skolan och förväntas att göra ett gymnasieval inför en framtid i Sverige som de inte vet om de får. Detta blir en utmaning för både eleverna och de studie- och yrkesvägledare som ska möta dessa elever. Jag har valt att studera elevernas upplevelse av denna situation.Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever som är asylsökande upplever sin skolsituation och resonerar kring sitt gymnasieval. Jag har utgått från följande frågor: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet?För att ta reda på detta valde jag en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. Utifrån Giddens, Hodkinson och Sparkes samt Bourdieu har jag analyserat det empiriska materialet, men tidigare forskning har även bidragit till resultatdiskussionen.Resultatet visar att asylprocessen påverkar vad eleverna gör för val både när det kommer till att prioritera ämnen i skolan men även hur de förhandlar med sig själva vid gymnasievalet. Språkintroduktion är en viktig plats för eleverna där de känner trygghet och tillhörighet. Asylprocessen har påverkan på elevernas gymnasieval då de känner sig begränsade och får kompromissa med sig själva vid val av utbildning.

Syftet med vår undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flerspråkiga barn i Malmö har för att skapa så goda förutsättningar i förskolan för att klara sin skolgång i Sverige. Våra huvudfrågeställningar var därför. • Vilka faktorer påverkar flerspråkiga barns framtida skolsituation i Malmö? • Hur tänker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalråd i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vår första frågeställning utifrån hur två pedagoger och biträdande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser på invandrarbarns språkutveckling. I debatter hör vi ofta att flerspråkig undervisning för invandrarbarn är en politisk fråga (Fürstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde därför att intervjua kommunalrådet Agneta Eriksson. Vad anser hon påverkar invandrarbarns skolframgång? För att få svar på våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer. I vår undersökning visade det sig att den språkliga basen är mycket viktig för att kunna utveckla ett andraspråk. Att det finns en dold språkhierarki ute i samhället och i skolorna är även något som framkom i svaren. I alla våra intervjuer framgick det även att det finns en dold skolstruktur, att den svenska skolan trots allt kanske inte är en skola för alla.

Mångkulturell skola är inget nytt, vi har alltid varit olika på många sätt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förståelse och kunskaper om varandras olikheter och på det sättet få en ännu bättre skolsituation.Arbetet bygger på djupintervjuer med sju elever på handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs på sitt program och är goda marknadsförare för programmet. / Multicultural school is a reality and a fact that contains much more but different nationalities. The students have different social- as well as ethnic backgrounds, they represent different sexes and languages. This essay is based on interviews with students at the Business-and administrationprogramme, how they experiences the learningsituation due to the facts above. The purpose of this study is to increase the knowledge and understanding for each others various schoolsituation.

Denna studie är en kvalitativ studie med intervjuer som tillvägagångssätt. Jag har haft för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Min frågeställning är: ”Hur ser lärarnas arbetssätt ut med nyanlända elever?”Teorin som används är en interkulturell teori som bygger på att skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och närsamhället. För att besvara min fråga har jag intervjuat tre olika lärare i årskurs 1-3 och som är verksamma på en och samma skola i Malmö kommun. Intervjuerna bestod av sex frågor. Min slutsats är att det finns flera olika arbetssätt beroende på de nyanlända elevernas skolsituation. Sådana skolsituationer är lärarens möte med den nyanlända eleven, de nyanlända elevernas bakgrund och dess påverkan, lärarnas utmaningar i samband med de nyanlända eleverna, de nyanlända elevernas tidigare skolgång och dess påverkan samt samarbetet mellan läraren, studiehandledaren och modersmålsläraren.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Hodkinson & Sparkes Careership-teori. Informanterna ger en positiv bild av systemet med en samlad mottagningsskola istället för utspridda förberedelseklasser. Den brist eleverna ser med situationen är bristen på information om deras valmöjligheter. En av eleverna ställer sig även negativ till mottagningsskolan som helhet och anser att eleverna istället borde placeras ut i ordinarie klasser direkt.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Hodkinson & Sparkes Careership-teori. Informanterna ger en positiv bild av systemet med en samlad mottagningsskola istället för utspridda förberedelseklasser. Den brist eleverna ser med situationen är bristen på information om deras valmöjligheter. En av eleverna ställer sig även negativ till mottagningsskolan som helhet och anser att eleverna istället borde placeras ut i ordinarie klasser direkt.

Ungdomstiden är en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förändringar. Övervikt och fetma ökar bland unga människor och påverkar deras hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga människors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser användes för litteratursökningen, som genomfördes med hjälp av nyckelord som bedömdes relevanta för ämnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanställdes i fyra olika områden: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hälsa, Sociala relationer, Skolsituationen. Både uppmätt och upplevd övervikt påverkade självkänslan och vardagen för de unga människorna i varierande grad. Flickor uppfattade sig ofta som överviktiga även om deras BMI var normalt. BMI, Body Mass Index (kroppsmasseindex), är ett mätvärde där kroppsvikt bedöms i förhållande till kroppslängd. Skolsituationen kunde vara svår för unga människor med övervikt eller fetma. Skolsköterskan har en stor del i arbetet med att främja elevers hälsa eftersom lärande och hälsa har ett samband. I detta arbete bekräftades att skolsköterskan behöver kunskap om unga människors egna upplevelser av övervikt.