The purpose of this study is to examine the situation of the school for boys 15-21 years of age lacking compulsory school attendance and is being located at five residential care units from the pedagogues’ point of view. The study was conducted by interviewing four pedagogical leaders and two teachers. The results demonstrate that the boys can choose the subjects they study as well as the amount of time they spend on studying each week. The teachers include non-learning activities during their lessons. Some of the pedagogues’ teach at a ninth grade level regardless of the boys' actual level. The boys have access to books. The pedagogues explained that they have a good relationship with the boys and that they noticed a lack of interest from the care workers regarding the boys' education. Most of the situated boys lack complete grades from the ninth grade when they leave the residential care unit. The major findings of this study are that the residential care units don’t offer education in all subjects in ninth grade. The pedagogues’ describe that they are afraid of insulting and scare the boys away from the school which affects the education of the boys.

<p>Ungdomstiden är en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förändringar. Övervikt och fetma ökar bland unga människor och påverkar deras hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga människors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser användes för litteratursökningen, som genomfördes med hjälp av nyckelord som bedömdes relevanta för ämnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanställdes i fyra olika områden: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hälsa, Sociala relationer, Skolsituationen. Både uppmätt och upplevd övervikt påverkade självkänslan och vardagen för de unga människorna i varierande grad. Flickor uppfattade sig ofta som överviktiga även om deras BMI var normalt. BMI, Body Mass Index (kroppsmasseindex), är ett mätvärde där kroppsvikt bedöms i förhållande till kroppslängd. Skolsituationen kunde vara svår för unga människor med övervikt eller fetma. Skolsköterskan har en stor del i arbetet med att främja elevers hälsa eftersom lärande och hälsa har ett samband. I detta arbete bekräftades att skolsköterskan behöver kunskap om unga människors egna upplevelser av övervikt.</p>

The purpose of this study was to describe the school situation of adolescents who were subject to multisystemic therapy in Sweden, and also if a change could be measured after treatment. Factors that preceded the need for treament were also investigated. The sample consisted of 83 adolescents, boys (65 %) and girls (35 %), with an average age of 14 years. The method used was a secondary data analysis using pre-treatment- and post-treatment data collected from a 7-month follow-up conducted by Lunds Universitet. Results showed that the adolescents were low in school performance and high in truancy at pre-treatment. Truancy was the main reason for the need of treatment (50 %). The follow-up data showed tendencies of positive outcomes in the adolescent's school performance. Further research is needed to better detect weakness in adolescent's school performance and focus interventions to improve that area.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ”sanningar”, samt dokumentation om eleven. Dessa ”sanningar” om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks. Liljegrens (2000), Jönssons (1999) och Gunnarssons (1999) modeller undersöks främst i kapitlet ”Teori, modeller och tillvägagångssätt”. Enbart skolans roll och ansvar rörande elevens komplicerande skolsituation har undersökts. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer, och respondenternas svar i kombination med teori, modeller och tillvägagångssätt ligger till grund för analysen. Undersökningen har fyra återkommande grundpelare, skolans ansvar, handlingsplaner och modeller, aggressionsproblem samt bemötande och handledning, detta för att skapa en tydlig struktur och en röd tråd. Dessa fyra grundpelarna är områden som varit avgörande för elevens komplicerade skolsituation. Slutsatsen är att eleven haft aggressionsproblem som påverkat skolarbetet negativt. Vi finner brister i bemötandet från lärarna som lett till avsaknad av trygghet för eleven. Dokument har inte bevarats enligt statliga rekommendationer. Vår slutsats är att skolan gjort ett försök att hjälpa eleven men inte lyckats fullt ut.

Denna uppsats syftar till att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation. Vi anser ämnet högst relevant inför vår kommande profession då läraren förväntas samverka med föräldrarna.Vi har inledande i undersökningen använt oss av kvantitativa enkäter med elever samt föräldrar från fyra olika klasser. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jämnt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar.För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrån tre frågeställningar vilka behandlar lärares, elevers samt föräldrars uppfattningar kring föräldrars engagemang samt dess betydelse beträffande elevens skolsituation. Vår undersökning visar att lärare, elever och föräldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. Lärarna i vår studie är övertygade om att föräldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation. Föräldrarna å sin sida hoppas och tror att deras engagemang påverkar eleven i positiv riktning, eleverna själva tycks dock ha svårt att uppfatta om och i så fall hur de påverkas av föräldrarnas engagemang. Vi anser att denna uppsats tydligt visar på vikten av att som lärare sträva efter en god relation samt ett gott samarbete mellan hem och skola. Genom att som lärare skapa en medvetenhet kring föräldrars betydelse för eleven i skolan, kunskapsmässigt och socialt, menar vi att förutsättningar för en gynnsam verksamhet skapas.

Uppsatsen syftade till att beskriva upplevelser bland individer som tidigare har medverkat i Rapatac och nuvarande medarbetare på Rapatac gällande vad ett medverkande i ungdomsorganisationen kan innebära för individernas skolsituation, sociala nätverk och hälsa. Fyra individer som har medverkat i Rapatac och två medarbetare intervjuades i en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Teorier som användes i studien var den utvecklingsekologiska systemteorin och teorin om KASAM. Resultatet visade att upplevelserna av medverkandet gällande skolsituation, socialt nätverk och hälsa liknar varandra. Generellt upplevde intervjupersonerna att medverkandet i Rapatac har bidragit till positiv förändring. I vilken utsträckning individerna upplevde att medverkandet förändrade deras skolsituation, sociala nätverk och hälsa skilde sig. I relation till den tidigare forskningen inom området uppvisade studiens resultat ett flertal likheter. / The aim of the study was to describe experiences among individuals who previously have participated in Rapatac and current co-workers at Rapatac regarding what a participation in the youth organization can mean for the individuals school situation, social network and health. Four individuals who have participated in Rapatac and two co-workers were interviewed in a qualitative semi-structured interview study. Theories used in the study were the ecological systems theory and the SOC theory. The result indicated that the experiences of the participation regarding school situation, social network and health are similar to each other. In general, the interviewees experienced that the participation in Rapatac has contributed to positive change. The extent to which the individuals experienced that the participation changed their school situation, social network and health differed. In relation to previous research within the field the results of the study showed several similarities.

<p>Det här arbetets huvudfrågeställning är: <em>Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?</em></p><p>Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.</p><p>Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:</p><ul><li>När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.</li><li>Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?</li><li>Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?</li><li>Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?</li><li>Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?</li><li>Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?</li><li>Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om?</li></ul><p>Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.</p><p>Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.</p><p> </p>

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får. En eventuell diagnos har stor inverkan på elevens identitetsskapande och påverkar även lärares förväntningar och krav. I mötet med elever i behov utav särskilt stöd är det viktigt att lärare är medvetna om sin roll och hur deras bemötande påverkar eleven. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the school situation for students with special needs, students who are talked about in prereferral teams and students who have some form of diagnosis. The study uses a qualitative research approach and the school situation for students with special needs is examined through a teacher’s perspective. The study shows that the students’ identity formation is characterized by individuality. Key aspects of the students’ identity formation are the specific difficulties that the student has and what type of support the student receives. If the student has a diagnosis, this has a major impact on the student’s identity formation and also affects teachers’ expectations and demands. It is important for teachers’ to be aware of their role and their perceptions of students with special needs and how this affects the students.

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation? Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning. Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan: När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren. Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro? Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått? Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare? Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn? Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp? Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om? Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt. Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar. I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang. När det däremot gäller tankar som rör demokrati, så går åsikterna isär. Jehovas vittnen tror inte på demokrati, medan Lpo-94 höjer demokratin till skyarna. Detta kan orsaka problem för mig som lärare. De flesta konkreta problem kommer dock att visa sig i samband med våra högtider, eftersom Jehovas vittnen inte firar någon av dessa. Att se till att Jehovas vittnen istället gick i en friskola, skulle knappast lösa några problem, snarare skulle fördomarna blomstra ännu mer, eftersom vittnen och icke-vittnen då inte skulle träffa varandra. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7.