<p>Denna C-uppsats är en deskriptiv studie av Amishfolket. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en ingående beskrivning av Amish. Eftersom Amish består av många olika grupperingar är det, Old Order Amish, det vill säga den ursprungliga och mest konservativa gruppen som jag valt att studera. Jag refererar till den i uppsatsen under benämningen Amish. Frågeställningen som jag har arbetat efter är om livet som Amish är drömmarnas utopi. Informationen har samlats in via böcker skrivna av erkända Amishkunnare men även genom artiklar i ämnet. Internet har använts för att hämta hem bilder till uppsatsen. Uppsatsens slutsatser handlar i stort om att Amish har ett helt annat sätt att leva än vad vi har. Det är därför svårt att ge ett direkt svar på frågeställningen. Det är upp till varje läsare att själv bilda sig en egen uppfattning om Amish. Uppsatsen knyts samman med diskussioner, både löpande i texten och i en separat rubrik mot slutet.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rönnlund".

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att göra en jämförelse av synen på mission mellan tre samfund som är etablerade och tre nya religiösa rörelser. Samfunden vi valt att studera är Evangeliska frikyrkan, Pingstkyrkan, Svenska missionskyrkan, Mormonerna, Livets Ord och Jehovas vittnen.</p><p>Det etablerade samfunden</p><p>• Det man ser är att inom de etablerade samfunden så för alla ut evangeliet. Alla delar samma vision genom att följa det som står i Bibeln.</p><p>• Inom de etablerade ser man att de har en gemensam helhetssyn på världen, människan och på Kristi uppdrag.</p><p>• De etablerade samfunden följer samma grundprinciper och missionen bedrivs med kärlekens styrka. Genom missionen bär man vittnesbörd om Kristus.</p><p>• Hur man missionerar är väldigt lika mellan det etablerade samfunden. Man använder sig av den nya tekniken för att nå ut med sitt budskap. Som radio, internet, satellit och teve.</p><p>De nya religiösa samfunden</p><p>• Inom de nyreligiösa samfunden eftersträvar man också att nå ut med evangeliet och kunskap men metoderna kan skilja sig åt.</p><p>• De nyreligiösa samfundens grundprinciper för att bedriva mission är snarlika de etablerade samfundens. Förutom Mormonerna som betonar Joseph Smiths uppenbarelser.</p><p>• Hur man missionerar inom de nya religiösa samfunden varierar. Tar man Jehovas Vittnen så är det deras kall att vara ute och knacka dörr, de använder sig inte av den nya tekniken på det sätt som Mormonerna och Livets Ord gör. De vill använda samma metod som Jesus själv använde.</p><p>Gemensamt för alla samfunden</p><p>• Missionen anses som en förutsättning för samfundens fortlevnad. Missioner är det absolut det viktigaste för samfunden. Det beror på att alla följer Guds vilja som det står så tydligt i missionsbefallningen.</p><p>• Kvinnorna har alltid haft en central roll i samfundens missionsverksamhet</p><p>• Samfunden har en drivkraft att göra gott för människor.</p><p>Det är intressant att notera hur viktig kvinnorna varit för samfundens utvecklig. Att det fanns så många eldsjälar som kämpade på tack vare sin starka kallelse att följa Gud. Trots att förhållanden ibland var mindre gynnsamma för deras hälsa.</p><p>Det vi upplever är att Jehovas Vittnen är ett mer slutet samfund som hela tiden är beroende av sitt huvudorgan. I alla de övriga samfunden finns en möjlighet att påverka ledningens beslut. Om församlingen anser att missionen är viktig inom ett visst område och inte ledningen kan församlingen få ledningen att ändra sitt beslut. Det är vanligt att olika församlingar inom samma samfund hjälps åt i missionsarbetet. Tar man Pingstkyrkan i Gävle som ett exempel så hjälper andra Pingstkyrkor till med att sponsra deras missionär. Sedan sponsrar Pingstkyrkan i Gävle en av de andra församlingarnas missionärer.</p>

Vårt syfte med uppsatsen är att göra en jämförelse av synen på mission mellan tre samfund som är etablerade och tre nya religiösa rörelser. Samfunden vi valt att studera är Evangeliska frikyrkan, Pingstkyrkan, Svenska missionskyrkan, Mormonerna, Livets Ord och Jehovas vittnen. Det etablerade samfunden • Det man ser är att inom de etablerade samfunden så för alla ut evangeliet. Alla delar samma vision genom att följa det som står i Bibeln. • Inom de etablerade ser man att de har en gemensam helhetssyn på världen, människan och på Kristi uppdrag. • De etablerade samfunden följer samma grundprinciper och missionen bedrivs med kärlekens styrka. Genom missionen bär man vittnesbörd om Kristus. • Hur man missionerar är väldigt lika mellan det etablerade samfunden. Man använder sig av den nya tekniken för att nå ut med sitt budskap. Som radio, internet, satellit och teve. De nya religiösa samfunden • Inom de nyreligiösa samfunden eftersträvar man också att nå ut med evangeliet och kunskap men metoderna kan skilja sig åt. • De nyreligiösa samfundens grundprinciper för att bedriva mission är snarlika de etablerade samfundens. Förutom Mormonerna som betonar Joseph Smiths uppenbarelser. • Hur man missionerar inom de nya religiösa samfunden varierar. Tar man Jehovas Vittnen så är det deras kall att vara ute och knacka dörr, de använder sig inte av den nya tekniken på det sätt som Mormonerna och Livets Ord gör. De vill använda samma metod som Jesus själv använde. Gemensamt för alla samfunden • Missionen anses som en förutsättning för samfundens fortlevnad. Missioner är det absolut det viktigaste för samfunden. Det beror på att alla följer Guds vilja som det står så tydligt i missionsbefallningen. • Kvinnorna har alltid haft en central roll i samfundens missionsverksamhet • Samfunden har en drivkraft att göra gott för människor. Det är intressant att notera hur viktig kvinnorna varit för samfundens utvecklig. Att det fanns så många eldsjälar som kämpade på tack vare sin starka kallelse att följa Gud. Trots att förhållanden ibland var mindre gynnsamma för deras hälsa. Det vi upplever är att Jehovas Vittnen är ett mer slutet samfund som hela tiden är beroende av sitt huvudorgan. I alla de övriga samfunden finns en möjlighet att påverka ledningens beslut. Om församlingen anser att missionen är viktig inom ett visst område och inte ledningen kan församlingen få ledningen att ändra sitt beslut. Det är vanligt att olika församlingar inom samma samfund hjälps åt i missionsarbetet. Tar man Pingstkyrkan i Gävle som ett exempel så hjälper andra Pingstkyrkor till med att sponsra deras missionär. Sedan sponsrar Pingstkyrkan i Gävle en av de andra församlingarnas missionärer.

Denna C-uppsats är en deskriptiv studie av Amishfolket. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en ingående beskrivning av Amish. Eftersom Amish består av många olika grupperingar är det, Old Order Amish, det vill säga den ursprungliga och mest konservativa gruppen som jag valt att studera. Jag refererar till den i uppsatsen under benämningen Amish. Frågeställningen som jag har arbetat efter är om livet som Amish är drömmarnas utopi. Informationen har samlats in via böcker skrivna av erkända Amishkunnare men även genom artiklar i ämnet. Internet har använts för att hämta hem bilder till uppsatsen. Uppsatsens slutsatser handlar i stort om att Amish har ett helt annat sätt att leva än vad vi har. Det är därför svårt att ge ett direkt svar på frågeställningen. Det är upp till varje läsare att själv bilda sig en egen uppfattning om Amish. Uppsatsen knyts samman med diskussioner, både löpande i texten och i en separat rubrik mot slutet. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rönnlund".

<p>Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater. Amishkyrkan är organiserad i distrikt, varje distrikt är suveränt i förhållande till de övriga och omfattar ungefär 30-35 familjer. Varje distrikt har en biskop, två predikanter och en diakon. Biskopen är den som bestämmer i församlingen.</p><p>Amish lever efter guds anvisningar i bibeln. Det gör att medlemmarna lever väldigt enkelt. Teknologiska moderniteter som elektricitet, telefoner och bilar är förbjudet. Anhängarnas färdmedel är häst och vagn, som de skickligt manövrerar i trafiken. Anhängarna ser sitt arbete på gården som något glädjande. De är duktiga hantverkare, jordbrukare och hovslagare. Många försörjer sig med en mindre rörelse på gården där de säljer olika hemlagade saker. Mobila snickarteam bland männen är också vanligt.</p><p>Grunden till rörelsens tro är det tyska ordet Gelassenheit, som betyder underkastelse. Gelassenheit visar vilka attityder, värderingar, strukturer, symboler samt riter som är framträdande hos en person som präglas av Gelassenheit. Amishfolket har inte någon speciell kyrka utan har sina sammankomster i hemmen, varannan vecka. Tron regleras när det gäller praxis av Ordnung och när det gäller trosinnehåll av bibeln, Ordnung är grundstommen i det kristna livet och formandet av själva fromhetslivet. Amishrörelsens sakrament kan benämnas som livstidslöften och det är dopet, vigseln, kommunionen och ordinationen.</p>

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar. I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang. När det däremot gäller tankar som rör demokrati, så går åsikterna isär. Jehovas vittnen tror inte på demokrati, medan Lpo-94 höjer demokratin till skyarna. Detta kan orsaka problem för mig som lärare. De flesta konkreta problem kommer dock att visa sig i samband med våra högtider, eftersom Jehovas vittnen inte firar någon av dessa. Att se till att Jehovas vittnen istället gick i en friskola, skulle knappast lösa några problem, snarare skulle fördomarna blomstra ännu mer, eftersom vittnen och icke-vittnen då inte skulle träffa varandra. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7.

Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater. Amishkyrkan är organiserad i distrikt, varje distrikt är suveränt i förhållande till de övriga och omfattar ungefär 30-35 familjer. Varje distrikt har en biskop, två predikanter och en diakon. Biskopen är den som bestämmer i församlingen. Amish lever efter guds anvisningar i bibeln. Det gör att medlemmarna lever väldigt enkelt. Teknologiska moderniteter som elektricitet, telefoner och bilar är förbjudet. Anhängarnas färdmedel är häst och vagn, som de skickligt manövrerar i trafiken. Anhängarna ser sitt arbete på gården som något glädjande. De är duktiga hantverkare, jordbrukare och hovslagare. Många försörjer sig med en mindre rörelse på gården där de säljer olika hemlagade saker. Mobila snickarteam bland männen är också vanligt. Grunden till rörelsens tro är det tyska ordet Gelassenheit, som betyder underkastelse. Gelassenheit visar vilka attityder, värderingar, strukturer, symboler samt riter som är framträdande hos en person som präglas av Gelassenheit. Amishfolket har inte någon speciell kyrka utan har sina sammankomster i hemmen, varannan vecka. Tron regleras när det gäller praxis av Ordnung och när det gäller trosinnehåll av bibeln, Ordnung är grundstommen i det kristna livet och formandet av själva fromhetslivet. Amishrörelsens sakrament kan benämnas som livstidslöften och det är dopet, vigseln, kommunionen och ordinationen.