- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 1 to 8 of 8 (0.09 seconds)Spelling suggestions: "subject:"lärarprofessionalism"" "subject:"lehrerprofessionalität""
| 1 |
En tydlig reform är en framgångsrik reform. : En studie om karriärstegsreformens påverkan på lärares arbetsklimat och yrkesprofessionalitet.Hellsing, Ida, Sjödin, Matilda January 2018 (has links)
Studien ämnar studera gymnasielärares egna upplevelser av karriärstegsreformens implementerande och dess påverkan på arbetsklimatet och yrkesprofessionaliteten. Empiri har samlats in genom totalt sex intervjuer med tre förstelärare och tre lärare, därefter har materialet analyserats och relaterats till tidigare forskning och litteratur. Resultatet visar att reformen, till viss del, har gett positiva effekter i form av ökat kollegialt lärande samt att de som fått titeln förstelärare upplever en stärkt yrkesprofessionalitet. Reformen har lett till att lärarna själva upplever att läraryrkets professionalitet har ökat internt, men däremot är den generella upplevelsen att karriärstegsreformen som isolerad händelse inte ökat läraryrkets professionalitet i samhället. Informanterna menar att karriärstegsreformen är ett steg i rätt riktning mot en positiv skolutveckling och en förhöjd professionalitet av läraryrket
|
| 2 |
Kulturmöten i skolanForsberg, Malin, Nordwall, Rikard January 1999 (has links)
<p>Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger.</p><p>Våra frågeställningar har varit:</p><ul><li>Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?</li><li>Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan?</li></ul> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.
|
| 3 |
Kulturmöten i skolanForsberg, Malin, Nordwall, Rikard January 1999 (has links)
Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger. Våra frågeställningar har varit: Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan? Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan? / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.
|
| 4 |
Jehovas Vittnen : elever med en annan trosuppfattningAndersson, Gunilla, Lingvall, Eva-Lotta January 1998 (has links)
<p>Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.</p><p>Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.</p><p>Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.</p><p>Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.</p><p>Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.</p><p>I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.
|
| 5 |
Religionsämnet i skolan : jämförelse mellan läroplan och verklighetEriksson, Thomas, Larsson, Anders January 1992 (has links)
Vi hade under våra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fått en bild av att man inte undervisar i religionsämnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer. I Lgr 80 står att undervisningen skall utgå från barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra människors livsåskådningar. Den bild vi fått var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, där tyngden låg på religionskunskap och man utelämnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrågor i undervisningen. Vi gjorde därför en undersökning där vi med hjälp av enkäter och intervjuer förhörde oss om låg- och mellanstadielärares syn på och inställning till religionsundervisningens innehåll. Resultatet av undersökningen visade att våra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.
|
| 6 |
Jehovas Vittnen : elever med en annan trosuppfattningAndersson, Gunilla, Lingvall, Eva-Lotta January 1998 (has links)
Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle. Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94. Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne. Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar. Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver. I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.
|
| 7 |
Lärares attityder till, och hantering av religionsämnet i årskurs 4-6 (f.d. mellanstadiet) : en studie baserad på 9 djupintervjuerTorberntsson, Jan January 1995 (has links)
Jag fick genom uppsatsen bekräftat det som jag redan innan anat, nämligen att religionsämnet i mångt och mycket faktiskt upplevs som ett ämne som är svårt att undervisa i, av olika skäl som jag närmare redogör för i själva uppsatsen, och att ämnet tenderar att bli ett ämne man tar tag i, då det dåliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt läro- och timplan skall ha, plågar läraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lämnar över det till någon annan lärare, som antas ha större kunnande och/eller motivation. Dessutom upptäckte jag att många lärare fortfarande uppfattar religionsämnet som huvudsakligen ”kristendomskunskap”, och att man alltså i ganska liten utsträckning följer de nyare läroplanernas intentioner beträffande ämnet. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.
|
| 8 |
Jehovas vittnen och skolanJergander, Victorine January 1995 (has links)
Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar. I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang. När det däremot gäller tankar som rör demokrati, så går åsikterna isär. Jehovas vittnen tror inte på demokrati, medan Lpo-94 höjer demokratin till skyarna. Detta kan orsaka problem för mig som lärare. De flesta konkreta problem kommer dock att visa sig i samband med våra högtider, eftersom Jehovas vittnen inte firar någon av dessa. Att se till att Jehovas vittnen istället gick i en friskola, skulle knappast lösa några problem, snarare skulle fördomarna blomstra ännu mer, eftersom vittnen och icke-vittnen då inte skulle träffa varandra. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7.
|
Page generated in 0.0935 seconds