Samhället blir allt mer flerspråkigt och det i sin tur ställer krav på att förskollärare stimulerar barns första- och andraspråk i förskolan. Ämnet är således viktigt att undersöka för att alla barn ska få en likvärdig utbildning, vilket också är förenligt med förskolans styrdokument. Syftet med studien är att undersöka hur frekvent och i vilka situationer förskollärare i en mindre kommun i västra Sverige uppger att de arbetar med att stimulera barns första- och andraspråk samt vilka faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.  Enkätundersökningen riktar sig till förskollärare då de i huvudsak ansvarar för undervisningen i förskolan. En kvantitativ metod med enkät som insamlingsmetod har använts i vår studie. 24 respondenter från sju olika förskolor i en mindre kommun har deltagit. Studiens resultat visar att andraspråket (i detta fallet svenska) hos barn med annat förstaspråk än svenska stimuleras i högre grad än förstaspråket. Vi kan även konstatera att förskollärarna i studien inte stimulerar barns första- och andraspråk dagligen samt att några förskollärare uppger att de aldrig undervisar i varken första- eller andraspråket hos barn med annat förstaspråk än svenska. Förskollärarnas utbildning i första- och andraspråksinlärning har inte påverkan på hur frekvent de arbetar med att stimulera barns första- och andraspråk. Majoriteten av förskollärarna upplever sig oförberedda i sitt uppdrag att stimulera barns språk vilket påverkar frekvensen av språkstimuleringen negativt. Flertalet förskollärare i studien uppger att de har språkkunskaper i andra språk än svenska men mångfalden av språk är inte så stor och bidrar därför inte till att förskollärarna kan känna sig mer förberedda. Tid är en annan faktor som påverkar förskollärarnas möjligheter att planera och bedriva ett språkutvecklande arbete. Även vårdnadshavares inflytande framkommer som en faktor som kan påverka stimuleringen av första- och andraspråket eftersom vårdnadshavare vill att deras barn ska prata svenska i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna i studien uppger att de stimulerar barns första- och andraspråk i samtliga undervisningssituationer. Måltider och lek är situationer på förskolan där förskollärarna anser sig stimulera både barns första- och andraspråk mest medan vila är den situation där språken stimuleras minst.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lärare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. Lärarkaraktärerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrån i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet är att få fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, hur lärarrollen och hur undervisningssituationen framställs i dessa fyra filmer. De frågeställningar jag utgått från är: Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna? samt På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna? De mänskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt läraryrket.1 På så sätt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras. Mötet med de fiktiva lärarkaraktärerna ger mig, andra lärarstuderande samt verksamma lärare en möjlighet till att reflektera kring lärarrollen. Resultatet av mitt analysarbete kan sammanfattas som en komplex och mångtydig bild av lärarens inre och yttre egenskaper samt lärarrollen. Gestaltningen av lärarkaraktärerna bekräftas i stort av vad tidigare forskning kommit fram till. I de utvalda filmerna framkommer den relationsorienterade läraren, dvs. den mjuka läraren, kompisläraren, illuminatören, hönsmamman och storpappan, den auktoritära och hårda läraren, den humoristiska och ironiska läraren, men framförallt den komplexa läraren. 2 Vad gäller lärarkaraktären utifrån ett genusperspektiv framträder dels lärare som bekräftar ett könsstereotypt tankesätt, dels de som gör försök till att, i likhet med vad som förtydligas i läroplanen, verka för att flickor och pojkar ska behandlas lika oavsett vilket kön de tillhör.3 Undervisningssituationen i filmerna präglas både av förmedlingspedagogisk- och av elevorienterad undervisning. Kommunikationssituationen mellan elev och lärare visar ett ifrågasättande av läraren, men även på lärare som anser att han eller hon har tolkningsföreträde.Nyckelord: didaktik, genusperspektiv, könsstereotyp, lärarroll, lärarkaraktärer på film, undervisningssituation

No description available.

<p>Mot bakgrund av min egen uppväxt, olika händelser under uppväxten och det jag upplevt under mina perioder i skolans värld så har jag fått ett intresse för religionsämnet, hur det faktiskt förhåller sig i dagens skola och hur det kanske borde vara.</p><p>För att få denna undersökning till stånd har jag intervjuat 10 mellanstadielärare på tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna, som spelats in på band, har tagit cirka 30 minuter var. Dessa har jag sedan försökt sammanställa och jämföra med varandra för att finna svar på orsakerna till religionsämnets problematik i dagens skola. Intervjuerna är både ordagrant återgivna och i vissa fall sammanställda, för att underlätta för läsaren. Efter svaren på varje intervjufråga följer ett diskussionsavsnitt där jag redogör för mina egna reflektioner, vilka i regel är koncentrerade på just problematiken i ämnet och därför ganska pessimistiska. Nämnas bör att trots detta finns det även mycket positivt i undersökningen, som man kan glädjas åt.</p><p>Genom denna undersökning har jag fått bekräftat det jag sen tidigare anat att religionsämnet har en tendens att ”försvinna” till fördel för ”viktigare” ämnen. Ämnet upplevs i regel som ett svårt ämne att undervisa i och osäkerheten inför ämnet är stor. Ytterst få lärare arbetar idag metodiskt och målmedvetet med livsfrågor utan hastar över temat som ett nödvändigt ont. När det gäller det didaktiska så verkar det som om många lärare är osäkra på hur livsfrågorna ska kopplas antingen till de olika religionerna eller behandlas enskilt. Flera av lärarna har dåligt samvete över att man inte ger ämnet mer utrymme. Svårigheterna är många när det gäller religionsämnet. Problemen, de olika orsakerna till dessa och vad man då kan göra för att rätta till problemen redogör jag för i själva uppsatsen.</p><p>Efter alla intervjusvaren har jag även skrivit en kort avslutande sammanfattning över slutsatserna jag kommit fram till av det material jag har haft till förfogande.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren skrev senare en uppföljning till denna uppsats i form av en B-uppsats i Religionsvetenskap, som återfinns här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5542

<p>Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen.</p><p>Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig.</p><p>Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med religionsundervisningen i dagens skola. Eleverna nämner ofta att de har religion när de har historia och samhällskunskap. När eleverna förstår att ämnet innefattar mycket mer än människors tro och de Bibliska berättelserna är de alla i stort sett överens om att ämnet är både intressant och viktigt.</p> / Denna uppsats utgör en uppföljning av uppsatsförfattarens examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7. Examensarbetet återfinns här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5541

Mot bakgrund av min egen uppväxt, olika händelser under uppväxten och det jag upplevt under mina perioder i skolans värld så har jag fått ett intresse för religionsämnet, hur det faktiskt förhåller sig i dagens skola och hur det kanske borde vara. För att få denna undersökning till stånd har jag intervjuat 10 mellanstadielärare på tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna, som spelats in på band, har tagit cirka 30 minuter var. Dessa har jag sedan försökt sammanställa och jämföra med varandra för att finna svar på orsakerna till religionsämnets problematik i dagens skola. Intervjuerna är både ordagrant återgivna och i vissa fall sammanställda, för att underlätta för läsaren. Efter svaren på varje intervjufråga följer ett diskussionsavsnitt där jag redogör för mina egna reflektioner, vilka i regel är koncentrerade på just problematiken i ämnet och därför ganska pessimistiska. Nämnas bör att trots detta finns det även mycket positivt i undersökningen, som man kan glädjas åt. Genom denna undersökning har jag fått bekräftat det jag sen tidigare anat att religionsämnet har en tendens att ”försvinna” till fördel för ”viktigare” ämnen. Ämnet upplevs i regel som ett svårt ämne att undervisa i och osäkerheten inför ämnet är stor. Ytterst få lärare arbetar idag metodiskt och målmedvetet med livsfrågor utan hastar över temat som ett nödvändigt ont. När det gäller det didaktiska så verkar det som om många lärare är osäkra på hur livsfrågorna ska kopplas antingen till de olika religionerna eller behandlas enskilt. Flera av lärarna har dåligt samvete över att man inte ger ämnet mer utrymme. Svårigheterna är många när det gäller religionsämnet. Problemen, de olika orsakerna till dessa och vad man då kan göra för att rätta till problemen redogör jag för i själva uppsatsen. Efter alla intervjusvaren har jag även skrivit en kort avslutande sammanfattning över slutsatserna jag kommit fram till av det material jag har haft till förfogande. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren skrev senare en uppföljning till denna uppsats i form av en B-uppsats i Religionsvetenskap, som återfinns här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5542

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen. Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig. Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med religionsundervisningen i dagens skola. Eleverna nämner ofta att de har religion när de har historia och samhällskunskap. När eleverna förstår att ämnet innefattar mycket mer än människors tro och de Bibliska berättelserna är de alla i stort sett överens om att ämnet är både intressant och viktigt. / Denna uppsats utgör en uppföljning av uppsatsförfattarens examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7. Examensarbetet återfinns här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5541

<p>Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp. Mitt val av lärare gick ut på att en lärare på varje skola skulle ha jobbat mindre än 5 år och den andra mera än 15 år. En man och en kvinna på varje skola. På en skola hade de inte en lärare som hade jobbat mindre än 5 år så det blev två som hade jobbat längre än 15 år. Intervjuerna har jag sedan jämfört och utifrån dem försökt att finna vad problemet med att undervisa i religion ligger idag och varför.</p><p>Mina misstankar blev tyvärr bekräftade. Lärare upplever att religionsämnet är svårt att undervisa i av olika skäl som kommer senare i arbetet. Att de får dåligt samvete att de inte har mera religion eftersom det står i kursplanen. En del lämnar över ämnet till någon lärare som är mer intresserad. Mer om det i svaren som också kommer senare i arbetet. Många lärare uppfattar fortfarande religionsämnet som ”kristendomskunskap”. En positiv överraskning är att de flesta lärare sysslar mycket med etik och moralfrågor och tycker att det är viktigt. Det tycker jag är religion i allra högsta grad.</p><p>Varje fråga har jag redovisat för sig. Svaren på frågorna är ofta återgivna med lärarens egna ord. Dessutom har jag efter varje fråga och svar gjort ett diskussionsstycke med egna reflektioner och slutsatser för att underlätta läsandet för läsaren.</p><p>Jag avslutar mitt arbete med att göra en jämförelse mellan lärare och elevers attityder och tankar kring religion. Där tar jag också upp lite vad läroplanen säger om ämnet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp. Mitt val av lärare gick ut på att en lärare på varje skola skulle ha jobbat mindre än 5 år och den andra mera än 15 år. En man och en kvinna på varje skola. På en skola hade de inte en lärare som hade jobbat mindre än 5 år så det blev två som hade jobbat längre än 15 år. Intervjuerna har jag sedan jämfört och utifrån dem försökt att finna vad problemet med att undervisa i religion ligger idag och varför. Mina misstankar blev tyvärr bekräftade. Lärare upplever att religionsämnet är svårt att undervisa i av olika skäl som kommer senare i arbetet. Att de får dåligt samvete att de inte har mera religion eftersom det står i kursplanen. En del lämnar över ämnet till någon lärare som är mer intresserad. Mer om det i svaren som också kommer senare i arbetet. Många lärare uppfattar fortfarande religionsämnet som ”kristendomskunskap”. En positiv överraskning är att de flesta lärare sysslar mycket med etik och moralfrågor och tycker att det är viktigt. Det tycker jag är religion i allra högsta grad. Varje fråga har jag redovisat för sig. Svaren på frågorna är ofta återgivna med lärarens egna ord. Dessutom har jag efter varje fråga och svar gjort ett diskussionsstycke med egna reflektioner och slutsatser för att underlätta läsandet för läsaren. Jag avslutar mitt arbete med att göra en jämförelse mellan lärare och elevers attityder och tankar kring religion. Där tar jag också upp lite vad läroplanen säger om ämnet. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

The purpose of the study is to contribute knowledge about what characterizes a teaching situation that contributes to preschoolers' curiosity about bees and pollination. The study used variation theory and an important starting point for the theory is to understand how learning takes place. The study is based on developing a teaching situation that contributes to children's curiosity about bees and pollination, where we used the learning study as a method that enables a systematic improvement of the teaching situation. The participants in the study are 4-5 years old. The teaching situation carried out in three cycles. By using the learning study method, the data is analyzed to see what works better and what doesn't, a content analysis was used to be able to revise the activity. In the result, all teaching situations are reported in chronological order with associated analysis and revision for the next cycle. Through this, we could see in the results that the children's curiosity was aroused more in the last cycle compared to the first when the time span was doubled. In order to arouse the children's curiosity, the pedagogues' approach played an important role by being active and asking open questions. The results show that for a teaching situation to arouse the children's curiosity, there needs to be a space for the children's active participation, which means the children's questions, hypotheses and ideas. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som karaktäriserar en undervisningssituation som bidrar till förskolebarns nyfikenhet för bin och pollinering. I studien användes variationsteorin och en betydelsefull utgångspunkt för teorin är att förstå hur lärandet går till. Studien grundar sig i att utveckla en undervisningssituation som bidrar till barns nyfikenhet för bin och pollinering där vi använt learning study som metod som möjliggör en systematisk förbättring av undervisningssituationen. De deltagande i studien är 4-5 år. Undervisningssituationen genomförde i tre cykler. Genom att använda metoden learning study analyseras data för att se vad som fungerar bättre och inte, en innehållsanalys användes för att kunna revidera aktiviteten. I resultatet redovisas alla undervisningssituationer i kronologisk ordning med tillhörande analys samt revidering inför nästa cykel. Genom detta kunde vi i resultatet se att barnens nyfikenhet väcktes mer i den sista cykeln jämfört med den första då tidsspannet fördubblades. För att väcka barnens nyfikenhet spelade pedagogernas förhållningssätt en viktig roll genom att vara aktiva och ställa öppna frågor. Resultatet påvisar för att en undervisningssituation ska väcka barnens nyfikenhet behöver det finnas ett utrymme för barnens aktiva deltagande, vilket innebär barnens frågor, hypoteser och idéer.