Svenska som andraspråk har varit en del av den svenska skolan i flera årtionden. Under denna tid har det ständigt debatterats och nyligen även granskats i en översyn på uppdrag av regeringen. Frågan om vilka faktorer som lärare och elever anser gör undervisningen i svenska som andraspråk bra är emellertid mindre dryftad. Studien ska undersöka vilka former av undervisning som lärare och elever uppfattar som mest gynnsamma för flerspråkiga elever och varför. De centrala undervisningssituationerna som jämförs är svenska och svenska som andraspråk. Metoden som används är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Materialet för studien utgörs av åtta elevintervjuer samt två lärarintervjuer. Analysen som används i studien är Interpretative Phenomenological Analysis, IPA, i vilken forskaren får utrymme att tolka svaren för att ta fram tematiska drag som förekommer i deltagarnas svar. Resultatet visade liknande svar hos alla deltagarna som inte till fullo överensstämmer med tidigare forskning om svenska som andraspråksgrupper. Slutsatsen är att svenska som andraspråk är ett viktigt ämne för språkinlärningen hos flerspråkiga elever i grundskolan.

Studiens syfte var att undersöka och analysera hur gitarrlärare iscensätter övningsstrategier i enskild undervisning på gymnasial nivå eller motsvarande. I studien har ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv använts. Relevant har varit att observera hur lärare, medvetet eller omedvetet, använder olika teckensystem för att gestalta tänkbara övningsstrategier i undervisningssituationer. I studien har videoobservation använts som metod och tre gitarrlärare har observerats vid varsitt lektionstillfälle. Urvalet har bestått av lärare från två olika musikskolor samt en privatlärare. Undervisningen har bedömts vara på gymnasial nivå eller högre. Resultatet belyser på vilket sätt många olika teckensystem används parallellt för iscensättandet, och vilka typer av strategier de kan sägas representera. I studien identifieras två huvudtyper av iscensättande; det performancebaserade och det pedagogiska. I studiens avslutande diskussion problematiseras hur dessa kan ha potentiella för- och nackdelar för enskilt övande. / The purpose of the study was to examine and analyse how teachers present strategies for practice within single student guitar lessons on a level corresponding to that of the Swedish gymnasium. In this study, a multimodal and design theoretic perspective was used. It has been relevant to observe how guitar teachers, on a conscious or unconscious level, utilize different sign systems to stage possible strategies for practice in these situations. In the study, video observation has been used as a method, and three teachers has been observed, each for the duration of one lesson each. The selection has consisted of guitar teachers from two separate music schools and one private teacher. The teaching has been estimated to be on the level of the Swedish gymnasium or higher. The results highlight how different sign systems are used together for staging, and what types of strategies they can be seen to represent. In the study identifies two types of presentations are identified; the performance-based and the pedagogic. In the study’s final chapter their potential advantages and disadvantages in individual instrumental practice are discussed.

Abstrakt Undervisning är ett nytt begrepp inom förskolan som infördes i samband med revideringen av den nya Läroplanen för förskolan (2018). Via enkät som metod undersöker studien begreppet undervisning i förskolan utifrån det sociokulturella perspektivet. Perspektivet ligger till grund för att analysera pedagogers uppfattning om och upplevelser av undervisning i förskolan. I Studien lyft även olika undervisningsmetoder fram som pedagogerna säger sig använda för att göra undervisningen lärorik och meningsfull för barnen.   Pedagogerna betonar undervisning som “målstyrda processer som under ledning av lärare och förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen 2010:800). Dessa processer sker enligt pedagogerna under hela dagen. Vidare synliggörs även hur pedagogerna i undersökningen anser att de behöver mer kunskap om undervisning och undervisningssituationer i förskolan. Majoriteten av pedagogerna upplever att de inte vet om de behöver mer kunskap om nya undervisningssituationer i förskolan.   De vanligaste förekommande undervisningsmetoderna i förskolan fokuserar på att utgå från barns frågor, där även leken lyfts fram som en mycket central del. I resultatet kan pedagogers vilja att utgå från barns intresse och nyfikenhet synliggöras. Dessa aspekter ligger till grund för att skapa en meningsfull och lärorik undervisning för barnen. Samtidigt som pedagogerna utgår från barns frågor, intressen och erfarenheter, ges barnen bara ett delvis stort inflytande på sin egen undervisning. Avslutningsvis upplever pedagogerna att undervisningssituationerna är roliga/lustfyllda, utvecklande, språkutvecklande, lärorika, utmanande och givande.

In this essay, Enid Blyton’s book Five Fall into Adventure is analyzed with a focus on behavior patterns, stereotypes and power division. Intersectionality is used as an approach and a close reading of passages is used as a method. I argue that the novel could work as a good starting point for raising important questions in the classroom, despite the criticism which has been directed towards Blyton’s works. Although the way in which Blyton portrays gender stereotypes is often more acknowledged by critics, this book could be an especially useful tool when touching upon the questions of class and ethnicity. The essay also demonstrates that the criticized aspects of the books, such as them being considered sexist, should be further analyzed, emphasized and discussed, rather than suppressed, because they could serve as a good starting point for dealing with questions which are important to touch upon in teaching situations. Inequality, sexism and xenophobia are examples of such questions. / I denna uppsats analyseras Enid Blytons bok Fem går i fällan med fokus på beteendemönster, stereotyper och maktskillnader. Analysen utförs utifrån ett intersektionellt perspektiv och närläsning av avsnitt används som metod. Jag framhåller att boken skulle kunna fungera som en bra utgångspunkt för att beröra viktiga frågor i klassrummet, trots att kritik har riktats mot Blytons verk. Det är ofta Blytons sätt att skildra genusstereotyper som uppmärksammas mest av kritiker, men jag belyser att boken skulle kunna vara ett särskilt användbart verktyg för att beröra frågor rörande klass och etnicitet. Uppsatsen visar även att de kritiserade aspekterna av böckerna, exempelvis att de kan anses vara sexistiska, borde vidare analyseras, betonas och diskuteras, istället för att undvikas. Anledningen till det är att de kan användas som en väldigt bra utgångspunkt för att ta upp frågor som är viktiga att vidröra i undervisningen. Ojämlikhet, sexism och främlingsfientlighet är exempel på sådana frågor.