Förskolan fick sin första läroplan samma år som förskolan övergick från att tillhöra socialdepartementet och i stället tillhöra utbildningsdepartementet. Efter den första läroplanen har den senare reviderats och skrivits om vid ett antal tillfällen. Detta arbete kommer att behandla skillnaden mellan den första till den nu aktuella läroplanen vad gäller dess användning av begrepp såsom undervisning och omsorg.   För att sätta dessa begrepp i perspektiv till dess framskrivning kommer tidigare forskning som tar upp definitioner gällande dessa att presenteras. Även i den tidigare forskningen som presenteras visar det på en splittring gällande begreppen och hur dessa tas emot i förskolan av personalen. I den tidigare forskningen tas även upp en studie utförd i Korea på den gällande läroplan där och jämförs med den svenska i det avslutande kapitlet.   Det slutgiltiga resultatet av detta arbete visar på att undervisningsbegreppet får ungefär lika stor plats i den senaste versionen av läroplanen som omsorg får i den första versionen. Det kan utifrån detta resultat tänkas att det är den markanta skillnaden som undervisningsbegreppet får i läroplanen som är resultatet av en förskola som anses vara en del av skolväsendet snarare än att omsorgen inte får samma plats.

Förskolan ingår i utbildningssystemet sedan år 2010 och revideringen av förskolans läroplan (98/18) har bidragit till att begreppet undervisning införts vars syfte är att kvaliteten på Sveriges förskolor ska bli mer hög och jämn. Dilemmat som visat sig i Skolinspektionens granskningar är att det saknas kunskap om vad undervisning är och hur den ska bedrivas i praktiken, samtidigt som bristen på förskollärarna har ökat och det är de som ska bedriva undervisningen (Skolinspektionen, 2016). Det finns olika tolkningar av begreppet undervisning bland personer med olika yrkesroller såsom förskollärare, barnskötare och outbildad personal. Syftet med vår studie är att undersöka och förstå hur begreppet undervisning i förskolan hänger ihop med ansvarsuppdraget och läroplanen. Vår empiri har transkriberats och vilar på studiens ämnesområde där sex intervjuer genomförts med personer som har olika yrkesroller. Vi har utgått från läroplansteorin, professionsteorin och socialkonstruktivistiska teorin där vi även tar hjälp av teoretiska begreppet som är formuleringsarena, transformeringsarenan, realiseringsarenan, undervisningsbegreppet, status, aktör och verklighet. I vår studie har vi kommit fram till att det fortfarande finns olika tolkningar kring begreppet undervisning bland förskolans personal som kan påverka förskolans kvalité. Det behövs kollegiala samtal om begreppet undervisning och dess utformning i relation till ansvarsuppdraget.

Syfte Denna studie behandlar förskollärares syn på begreppet undervisning som är ett relativt nytt begrepp i förskolans läroplan samt vad undervisningen har för plats i förskolans verksamhet och hur den förhåller sig till leken. Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare resonerar kring begreppet undervisning och hur de ser på förskolans undervisning i relation till barns lek. De frågeställningar som besvaras i studien är: ”Hur resonerar förskollärare om undervisningsbegreppet?” och ”Hur resonerar förskollärare om undervisning i förhållande till barns lek?” Metod Vi valde att utgå från en kvalitativ forskningsmetod där vi genomförde intervjuer med åtta förskollärare. De transkriberade intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Resultat I resultatet kan vi utläsa att förskollärarna kopplar begreppet undervisning till andra begrepp och ersätter i sina intervjusvar begreppet undervisning med bland annat lärande eller handledning. De har skilda meningar om hur undervisning i förskolan kan och ska bedrivas men vi kan utläsa att den anses ske i två olika former, i planerade och i spontana situationer. Det framkommer också att förskollärarna anser att undervisningsbegreppet har fått en för liten implementering och att det finns starka kopplingar mellan undervisningsbegreppet och skolan. De lyfter den positiva följden av att begreppet inneburit en ökad status för verksamheten och professionen men också en oro för att förskolan ska bli mer ”skolifierad”, alltså mer lik skolans undervisningsform. Majoriteten förskollärare vill istället att undervisningen ska ske genom samspel och kommunikation där man utforskar och lär tillsammans med barnen. De lyfter också fram sitt eget ansvar att bedriva undervisningen samt att det behöver finnas en balansgång mellan lek och undervisning

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur och i vilket syfte förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser i förhållande till läroplanens intentioner och hur de ser på det föränderliga lärandeuppdraget gentemot estetik i den nya reviderade läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och grundar sig i den kvalitativa ansatsen där kvalitativa intervjuer med förskollärare användes som metod. Analysen visade att förskollärare är medvetna om läroplanens intentioner i förhållande till estetiska lärprocesser samt hur och i vilket syfte de kan användas. I resultatet framkom en osäkerhet hos förskollärare i hur undervisningsbegreppet kommer att påverka deras arbete med estetiska lärprocesser. Det framkom även att majoriteten förskollärare menade att de estetiska lärprocesserna kan användas som en helhet i verksamheten och integreras med alla mål i förskolans läroplan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att de estetiska uttryckssätten är viktiga för barns utveckling och lärande och att undervisningsbegreppet inte borde påverka förskollärarnas arbete med de estetiska lärprocesserna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning. Vi vill belysa hur begreppet undervisning tolkas av förskollärare i verksamheten och om begreppet har fått en annan innebörd efter implementering av den nya läroplanen 2018 infördes.Genom en kvalitativ intervjustudie har tolv förskollärare från två olika förskolor intervjuats. Förskolorna ligger i två olika kommuner. Den ena kommunen har arbetat aktivt med implementering av undervisningsbegreppet i ett FoU-program vid namn Undif medan den andra mer har skapat sig egna förväntningar och tolkningar av begreppet.Som teoretiska utgångspunkter använder vi didaktisk kompetens, didaktisk modellering och didaktisk flerstämmighet. För att förstå förskollärarnas svar används det fenomenografiska perspektivet som ger en variation mellan människors olika erfarenheter och uppfattningar. Resultatet av studien är att undervisningsbegrepp fortfarande förknippas med skolan, ordet undervisning är “skolifierat”. Dock syns många positiva tankar kring att begreppet undervisning blivit en central del i läroplanen för förskolan. Resultatet av studien visar att det finns en osäkerhet kring vad begreppet undervisning innebär, det är en stor skillnad mellan synen kring kravställningar i olika förskolor samt en stor skillnad i vilka förutsättningar som finns. Likheter syntes kring status i förskolan, lekens betydelse, lärande samt att i förskolan undervisas det utifrån förskolans grund där omsorg, lek och utveckling bildar en helhet. / The purpose of our study is to investigate how preschool teachers perceive the concept of teaching. We want to illustrate how the concept of teaching is interpreted by preschool teachers in the business and whether the concept has been given a different meaning after the implementation of the new curriculum in 2018 was introduced.Through a qualitative interview study, twelve preschool teachers from two different preschools were interviewed. The preschools are located in two different municipalities. One municipality has been actively working on the implementation of the teaching concept in a FoU-program called Undif, while the other has created its own expectations and interpretations of the concept. As theoretical starting points, we use didactic competence, didactic modeling and didactic multilingualism. To understand the preschool teachers' answers, the phenomenographic perspective is used, which provides a variation between people's different experiences and perceptions. The result of the study is that the concept of teaching is still associated with the school, the word teaching is "schooled". However, many positive thoughts about the concept of teaching become a central part of the preschool curriculum. The results of the study show that there is uncertainty about what the concept of teaching means, there is a big difference between the view on the requirements in different preschools and a big difference in the conditions that exist. Similarities were found regarding status in preschool, the importance of play, learning and that in preschool it is taught on the basis of preschool where care, play and development form a whole.

Abstrakt Undervisning är ett nytt begrepp inom förskolan som infördes i samband med revideringen av den nya Läroplanen för förskolan (2018). Via enkät som metod undersöker studien begreppet undervisning i förskolan utifrån det sociokulturella perspektivet. Perspektivet ligger till grund för att analysera pedagogers uppfattning om och upplevelser av undervisning i förskolan. I Studien lyft även olika undervisningsmetoder fram som pedagogerna säger sig använda för att göra undervisningen lärorik och meningsfull för barnen.   Pedagogerna betonar undervisning som “målstyrda processer som under ledning av lärare och förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen 2010:800). Dessa processer sker enligt pedagogerna under hela dagen. Vidare synliggörs även hur pedagogerna i undersökningen anser att de behöver mer kunskap om undervisning och undervisningssituationer i förskolan. Majoriteten av pedagogerna upplever att de inte vet om de behöver mer kunskap om nya undervisningssituationer i förskolan.   De vanligaste förekommande undervisningsmetoderna i förskolan fokuserar på att utgå från barns frågor, där även leken lyfts fram som en mycket central del. I resultatet kan pedagogers vilja att utgå från barns intresse och nyfikenhet synliggöras. Dessa aspekter ligger till grund för att skapa en meningsfull och lärorik undervisning för barnen. Samtidigt som pedagogerna utgår från barns frågor, intressen och erfarenheter, ges barnen bara ett delvis stort inflytande på sin egen undervisning. Avslutningsvis upplever pedagogerna att undervisningssituationerna är roliga/lustfyllda, utvecklande, språkutvecklande, lärorika, utmanande och givande.