Studiens syfte var att undersöka och analysera hur gitarrlärare iscensätter övningsstrategier i enskild undervisning på gymnasial nivå eller motsvarande. I studien har ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv använts. Relevant har varit att observera hur lärare, medvetet eller omedvetet, använder olika teckensystem för att gestalta tänkbara övningsstrategier i undervisningssituationer. I studien har videoobservation använts som metod och tre gitarrlärare har observerats vid varsitt lektionstillfälle. Urvalet har bestått av lärare från två olika musikskolor samt en privatlärare. Undervisningen har bedömts vara på gymnasial nivå eller högre. Resultatet belyser på vilket sätt många olika teckensystem används parallellt för iscensättandet, och vilka typer av strategier de kan sägas representera. I studien identifieras två huvudtyper av iscensättande; det performancebaserade och det pedagogiska. I studiens avslutande diskussion problematiseras hur dessa kan ha potentiella för- och nackdelar för enskilt övande. / The purpose of the study was to examine and analyse how teachers present strategies for practice within single student guitar lessons on a level corresponding to that of the Swedish gymnasium. In this study, a multimodal and design theoretic perspective was used. It has been relevant to observe how guitar teachers, on a conscious or unconscious level, utilize different sign systems to stage possible strategies for practice in these situations. In the study, video observation has been used as a method, and three teachers has been observed, each for the duration of one lesson each. The selection has consisted of guitar teachers from two separate music schools and one private teacher. The teaching has been estimated to be on the level of the Swedish gymnasium or higher. The results highlight how different sign systems are used together for staging, and what types of strategies they can be seen to represent. In the study identifies two types of presentations are identified; the performance-based and the pedagogic. In the study’s final chapter their potential advantages and disadvantages in individual instrumental practice are discussed.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;</p><ul type="disc"><li><em>Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?</em></li><li><em>Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? </em></li><li><em>Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?</em></li></ul><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning; <ul type="disc">Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning? Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.