I denna studie bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. I dagens samhälle kryper datoranvändningen allt längre ner i åldrarna. Barn idag använder sig allt mer av digitala medier och olika appar som inbjuder till socialt samspel. Vi är nyfikna på hur den här utvecklingen påverkar barns sociala utveckling. Att barn bearbetar det de upplever och tar in i dagens allt mer digitaliserade samhälle kan visa sig på olika sätt men att arbeta med pedagogiskt drama i förskolan kan vara ett sätt för barn att få hjälp till bearbetning. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogers erfarenheter kring arbetet med pedagogiskt drama i förskolan ser ut. Hur resonerar pedagogerna kring att pedagogiskt drama bidrar till barns individuella och sociala utveckling. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Vi har genomfört 9 intervjuer med personal inom förskolan och i förskoleklass, såsom barnskötare, förskollärare och lärare. Under intervjuerna har vi använt oss av öppna frågor för att ta reda på respondenternas erfarenhet i ämnet Resultatet visar att pedagogiskt drama används i förskolans verksamhet, ibland mer och ibland mindre och ibland utan att pedagogerna reflekterar över att det är just pedagogiskt drama de utövar. Där det används ofta är det vanligen på grund av att en eller flera pedagoger tycker att det är roligt och har ett intresse för drama. Pedagogerna tycker att det är ett aktuellt ämne som på många sätt bidrar till barns och barngruppens utveckling.

<p>Abstrakt</p><p>Titel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt drama</p><p>Författare: Elin Pierrou och Jessica Ståhl</p><p>Typ av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå)</p><p>Handledare: Tina Waldén-Hillström</p><p>Examinator: Maud Söderlund</p><p>Institution: Pedagogik, didaktik och psykologi</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle</p><p>Datum: december 2007</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid.</p>

Abstrakt Titel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt drama Författare: Elin Pierrou och Jessica Ståhl Typ av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå) Handledare: Tina Waldén-Hillström Examinator: Maud Söderlund Institution: Pedagogik, didaktik och psykologi Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle Datum: december 2007 Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid.

No description available.

Den här studien utgår från förskollärares förhållningssätt och deras användande av pedagogiskt drama i förskolan för att utveckla barns lärande. Studien har utförts genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. I dataanalysen har vi använt oss av Sternudds (2000) drama pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att förskollärare upplever både möjligheter och begränsningar i sitt arbete med pedagogiskt drama. Förskollärare beskriver även olika syften och metoder för att arbeta med det pedagogiska dramat för att främja barns utveckling och lärande. Slutsatsen av studien är att förskollärare är medvetna om både begränsningar och möjligheter med pedagogiska drama. Däremot tenderar förskollärare med ett positivt förhållningssätt mot pedagogiskt drama att se möjligheterna i stället för begränsningarna.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmåga hos en grupp ungdomar. Arbete ute på fältet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade på kreativitet och samarbete. Frågeformulär förekom även i studien både vid det första passet och vid det sista passet. Frågorna avsåg att undersöka deltagarnas syn på sin kreativitet och samarbetsförmåga samt hur denna förändrades under studiens gång. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, där två olika teorier korsades. Teorierna, som korsades, var Sternudds (2000), det personlighetsutvecklande perspektivet. Denna teori avsåg att analysera hur själva kreativitetsprocessen, samt samarbetsprocessen tog sig i uttryck hos ungdomarna. Den andra teorin var Antonovskys (1991), KASAM - känsla av sammanhang och avsåg att analysera vad som eventuellt påverkade ungdomarnas processer. I resultatet blev det tydligt att ungdomarna hade olika behov och hinder som kom att påverka hur de tog sig an de övningar som studien bestod av. Dessa behov och hinder kunde sedan förklaras med hjälp av Antonovskys (1991) teori och medverka till att skapa en djupare förståelse för hur man kan arbeta med pedagogiskt drama för att främja kreativitet och samarbete.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag. Efteråt samlades gruppen som var uppdelad i halvklass för ett samtal, eftersom vi ville ta del av deras åsikter. Vår undersökning avslutades med att vi genomförde fyra stycken kvalitativa intervjuer där vi behandlade pedagogiskt drama, skolans värdegrund och trygghet/otrygghet. Vårt resultat visade på att pedagogiskt drama var en användbar metod i arbete med skolans värdegrund, trots att ett fåtal elever inte deltog av olika anledningar. Eleverna hade lättare att visa på otrygghet än trygghet som de i vidare samtal kopplade till allt som man ser och läser i media.

Syftet med följande arbete är att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever på Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt är även att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört två lektionspass i karaktärsämneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjälp av egna observationer och reflektionsböcker, där eleverna beskrivit sina känslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssätt. Jag har även kommit fram till att engagemang och delaktighet i viss mån kan väckas med drama som didaktiskt grepp. Det skapar förutsättningar för ett kreativt och lustfyllt klimat.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Efter genomförda intervjuer med elever och observationer under undersökningen har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier för att urskilja mönster. Resultatet visade att det är skillnad mellan det utrymme som pojkar och flickor får eller tar. Pojkarna är de som är bäst på att skaffa sig uppmärksamhet men i jämförelse med flickorna är skillnaderna trots allt inte så stora. Slutsatser som kan dras är att pojkar tillåts ta det största utrymmet och att både pojkar och flickor verkar nöjda med detta. När det gäller diskussionen kring likheter och skillnader mellan hur flickor/pojkar betraktar varandra ser vi att de traditionella föreställningarna kring hur kön gestaltas i allra högsta grad existerar.

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag.Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola. I min undersökning har jag även utgått från litteratur som behandlar pedagogiskt drama och estetik i lärandet. De teoretiska utgångspunkterna har varit empati och trygghet samt barns kompetenser. Resultatet visar att alla pedagoger, utan speciella verktyg eller hjälpmedel, kan använda sig av pedagogiskt drama i det vardagliga arbetet i förskolan. Slutsatsen i arbetet är genom att använda pedagogiskt drama kan barn få ökad självkänsla och självkännedom, samt bli mer medvetna om kroppens och sinnenas möjligheter.