<p>Niklas Rådströms samlings album Kvartett ( dramer), ur ett genusteorietiskt perspektiv.</p>

Niklas Rådströms samlings album Kvartett ( dramer), ur ett genusteorietiskt perspektiv.

I detta arbete undersöks hur lärare i matematik för de lägre åldrarna uppfattat sin egen inlärning av matematik under sin skolgång, hur de uppfattar matematikämnet i relation till könsroller och hur de tolkar sina elevers kunskaper. Information har samlats genom kvalitativa intervjuer med 6 informanter som samtliga är aktiva inom skolan och är behöriga i matematik. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats på ett sätt som är inspirerat av tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna har uppfattat skillnader i hur de blev bemötta under sin studietid baserat på deras könsroller. De är även medvetna om och har påverkats av den stereotyp som existerar om att pojkar är bättre på matte än flickor.

Den här uppsatsen är en komparativ studie av Daniel Defoes Moll Flanders och Vladimir Nabokovs Lolita. Genusteoretiskt perspektiv har använts vid genomförandet av analysen.

This essay examines how crime fiction can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. Three crime books from the bestseller list 2019 has been analysed using gender theory and a didactic literature theory. The three books are The Girl Who Lived Twice (2019) by David Lagercrantz, Lazarus (2018) by Lars Kepler and The golden cage (2019) by Camilla Läckberg. The books have been analyzed from a holistic perspective and with Maria Nikolajevas list over male and female characteristics. The result shows that there is both sterotypics portraits and normbreaking descriptions. The value system hold that the school shall promote equality between the sex and the school shall counteract stereotypical perceptions and help the pupils to become unique individuals. Based on theories by Louise M. Rosenblatt and Gunilla Molloy it suggest using crime fiction as possibility to discuss genus in the classroom.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ”Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?” och ”Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?” Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som har anpassats efter informanternas svar. Efter genomförda gruppintervjuer och observationer under undersökningen har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier för att urskilja mönster. Resultatet visar att eleverna är medvetna om de fysiska och psykiska skillnaderna och förutsättningarna, men upplever inte att de bedöms olika beroende på vilket kön de har. Slutsatser som kan dras är att både bild och kreativitet uppfattats som verksamheter ägnade för flickor som presterar bättre ämnet eftersom de har bättre kreativa förutsättningar.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem. Männen tycks inte identifiera sig som sjuka i sammautsträckning som kvinnorna och kvinnorna verkar ha upplevt större motstånd frånsjukvården. Resultatet visar dessutom att männen har större benägenhet att dölja sindiagnos från sin omgivning medan kvinnorna ställer sig mer positiva till att prata om den.

Den här studien syftar till att söka förståelse för barnlitteraturens potentiella roll i förskolan utifrån ett genus- och läroplansteoretiskt perspektiv. Studien inriktar sig på barnlitteraturen som ett tänkbart läromedel och på konstruktioner av maskulint och feminint genus i svensk barnlitteratur. I studien har åtta barnlitteraturböcker analyserats genom en text- och bildanalys. Den analyserade litteraturen utgörs av den mest utlånade barnlitteraturen på fyra bibliotek i Sverige under 2018. Studien visade att vissa barnlitteraturböcker hade en progressiv genusframställning. En övervägande andel av den valda litteraturen var emellertid mer konserverande och reproducerade traditionella könsmönster. Studien behandlade ett till viss mån helt nytt perspektiv på barnlitteratur som ett läromedel, där begreppet läromedel som i första hand används i skolan även skulle fungera i förskolan. Det läroplansteoretiska perspektivets utgångspunkter i vad kunskap är och hur kunskapen organiserades var avgörande för barnlitteraturens roll som läromedel i förskolans jämställdhets- och genusarbete. I samspelet och i den sociala interaktionen med andra kunde lärtillfällen skapas och barnen kunde tillägna sig kunskap. Det blev på så sätt pedagogernas intentioner och kunskap som påverkade hur tillblivelsen av barnlitteraturen som ett läromedel den i förskolepedagogiska verksamheten blev.

No description available.

No description available.