<p>Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant.</p><p>Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama <em>Lejonets unge </em>(1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom <em>Lejonets unge </em>kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet. Under de nästkommande åren efter sin debut fortsatte Stéenhoff att skriva och ge ut en rad dramer, några romaner, samt flera debattskrifter. En av hennes mindre uppmärksammade programskrifter var <em>Teatern och livet</em> från 1910. Där diskuterade Stéenhoff vilken betydelse dramat och teatern hade eller borde ha haft, bland annat för det mänskliga livet.</p><p>Syftet med uppsatsen var att analysera dramat <em>Lejonets unge </em>som fick fungera som ett exempel på den litterära praktik vilken Stéenhoff själv några år senare sammanfattade och debatterade i skriften<em> Teatern och livet</em>. Frågan blev således på vilka punkter överensstämmer programmet med dramat<em> </em>och på vilka punkter skiljer de sig åt? </p><p>Stéenhoff efterlyste både en ny teater och en ny publik i sin skrift <em>Teatern och livet</em>. Teatern skulle värna om det humana dramat vilket skulle göra människorna mänskligare och som skulle utveckla det humana i vårt väsen. I dramat <em>Lejonets unge </em>förespråkade Stéenhoff den fria kärleken, där hon framhöll friheten för varje individ, framför allt för kvinnorna och barnen.</p>

<p>Niklas Rådströms samlings album Kvartett ( dramer), ur ett genusteorietiskt perspektiv.</p>

Niklas Rådströms samlings album Kvartett ( dramer), ur ett genusteorietiskt perspektiv.

Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant. Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet. Under de nästkommande åren efter sin debut fortsatte Stéenhoff att skriva och ge ut en rad dramer, några romaner, samt flera debattskrifter. En av hennes mindre uppmärksammade programskrifter var Teatern och livet från 1910. Där diskuterade Stéenhoff vilken betydelse dramat och teatern hade eller borde ha haft, bland annat för det mänskliga livet. Syftet med uppsatsen var att analysera dramat Lejonets unge som fick fungera som ett exempel på den litterära praktik vilken Stéenhoff själv några år senare sammanfattade och debatterade i skriften Teatern och livet. Frågan blev således på vilka punkter överensstämmer programmet med dramat och på vilka punkter skiljer de sig åt?  Stéenhoff efterlyste både en ny teater och en ny publik i sin skrift Teatern och livet. Teatern skulle värna om det humana dramat vilket skulle göra människorna mänskligare och som skulle utveckla det humana i vårt väsen. I dramat Lejonets unge förespråkade Stéenhoff den fria kärleken, där hon framhöll friheten för varje individ, framför allt för kvinnorna och barnen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

No description available.

This study aims to map the trends in approaches to fiction in the Swedish uppersecondary school. To achieve this purpose, textbooks’ representation of sub-genres isexamined, and teachers are interviewed to investigate their experiences with fiction.The result shows that the representation of sub-genres varies throughout the examinedtextbooks, with the dominant genre being novels and short stories. The teachers’ ownapproaches to fiction also vary and they are influenced by several factors. A similarresult that was shown in the textbooks can be seen among the teachers’ representationwhere novels and short stories are the most dominant sub-genres in their teaching.The factors that affected the teachers are partly external, like the students’ abilities andthe marketization of the school. But also, partly internal and affected by the teachers’individual preferences. The varied approaches to fiction therefore affect the students’encounters with fiction, which could have consequences for the students’ right to anequal schooling. This study could raise the awareness among teachers of how they areaffected by both external and internal factors, which could encourage teachers to makedidactical choices more consciously.

Uppsatsen undersöker de lyriska inslagens betydelser och funktion i Elsa Graves dramatik.