This study examines how two upper secondary teachers are working to make pupils utilize practice strategies. To identify which framework a performer faces and to explain how the teachers work with challenges, Jörgensens didactic model for practice and Csíkszentmihályis flow theory has been used. The theories have also been used to analyze and categorize the collected data from the transcription. Prior research shows that pupils in various extent can verbalize and make use of practice strategies, and it’s not rare that these strategies are not used. To make students self-propelled in their development they need to develop abilities and knowledge on how practice and practice strategies are constructed and aimed towards a learning objective. But also other factors such as self-image and self-efficacy influence the possibility of developing skills. By using an existential hermeneutic analysis of the interview answers made by the participants, the results show that they take a supporting role towards their student’s self-image, practice routines and home environment. The teachers also try to make their students find pleasure and meaningfulness towards practicing and making music. The discussion shows that the teachers support their students by giving them instructions, material and approaches for practice. Though, the study finds that there is a possibility for students not to learn how to apply or construct a practice strategy aimed towards a learning objective, but further research is necessary to validate this suggestion.

Syftet med denna studie är att utforska hur olika övningsstrategier kan behandlas och introduceras till pianoelever på gymnasiet. Denna studie använder en kvalitativ metod och undersöker två gymnasieelever som spelar klassiskt piano. Undersökningen baseras i första hand på en övningsmodell av Steve Oare som beskriver övning utifrån sex faktorer. Eleverna deltar i två lektioner vardera där den första innebär att ett antal övningsstrategier introduceras och tillämpas på två pianostycken. Eleverna får cirka en vecka på sig att själva testa strategierna för att vid den andra lektionen prata om, och utvärdera strategierna, dock valde en av eleverna att, på grund av tidsbrist avbryta undersökningen efter den första lektionen. I samband med lektionerna får eleverna också berätta om sin relation till övning och till de strategier de får arbeta med. Efter genomförd undersökning visar det sig att strategierna tas emot med olika respons. Båda eleverna verkar ha lättare att ta till sig strategier av mer tydligare praktisk karaktär, såsom att öva samma takter fem gånger i rad. Strategier som “den vetenskapliga övningsstrategin” som har ett mer teoretiskt synsätt på övning, verkar vara en mycket svårare strategi att arbeta med. Det verkar även som att en av eleverna, i högre grad, tillämpar dessa övningsstrategier på stycken han valt själv. Slutligen verkar eleverna också obekanta med att prata om övning och verkar varken kunna nämna särskilt många konkreta övningsstrategier eller om de övar efter någon speciell struktur eller planering.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om hur gitarrlärare med erfarenhet av undervisning inom högre musikutbildning ser på övning av improvisation i jazzgenren, hur de beskriver att de själva övar, samt deras beskrivningar av hur de förmedlar olika övningsstrategier för jazzimprovisation till sina studenter inom ramen för instrumentalundervisning. Med en kvalitativ ansats som grund genomfördes tre kvalitativa intervjuer med gitarrlärare verksamma inom musikhögskolan. Analys av materialet gjordes sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar hur gitarrlärarna ser övning i jazzimprovisation som en aktivitet innehållandes mål och struktur, men också planlöst utforskande präglat av att improvisera. Jazzimprovisation beskrivs utifrån värderingar de lägger i genren, och kompetenser som krävs för att improvisera läggs fram. Även tid understryks som viktigt när det gäller övning. Samtliga lärare beskriver också att de utvecklar sin förmåga att improvisera i jazz som mest när de spelar med andra. En rad strategier för att öva jazzimprovisation räknas upp, där separata delar, applikation, och koncept är några av dessa. När det gäller undervisning framkommer det att lärarna undervisar så som de själva övar och att undervisningen styrs utifrån studenten. De beskriver också rollen som lärare samt definierar begreppen instudering- och övningsmetod. Slutsatser som dras är att övning av jazzimprovisation kräver en balans mellan målinriktning, struktur och utforskande för att ge goda resultat, samt att utvecklingen av improvisationsförmågan är starkt kopplad till att spela med andra.

Syftet med detta arbete är att utifrån ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, utforska hur några professionella musiker upplever att de går till väga under sina instuderingsprocesser. För att belysa detta tar arbetet avstamp i följande forskningsfråga: Vilka övningsstrategier beskriver några professionella musiker att de använder sig av när de tillägnar sig ett för dem nytt material? För att uppnå syfte och forskningsfråga har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre professionella musiker. I resultatet framkommer en rad olika strategier vilka sorterats in i fem meningsenheter: Dagliga tekniska övningsstrategier, Noggranna förberedelser, Tidsplanering, Övriga strategier och Strävan efter utveckling. I diskussionen sätts dessa strategier i relation till bakgrundslitteratur och forskning samt till fenomenologi. / Syftet med detta arbete är att utifrån ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, utforska hur några professionella musiker upplever att de går till väga under sina instuderingsprocesser. För att belysa detta tar arbetet avstamp i följande forskningsfråga: Vilka övningsstrategier beskriver några professionella musiker att de använder sig av när de tillägnar sig ett för dem nytt material? För att uppnå syfte och forskningsfråga har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre professionella musiker. I resultatet framkommer en rad olika strategier vilka sorterats in i fem meningsenheter: Dagliga tekniska övningsstrategier, Noggranna förberedelser, Tidsplanering, Övriga strategier och Strävan efter utveckling. I diskussionen sätts dessa strategier i relation till bakgrundslitteratur och forskning samt till fenomenologi.

Syftet med arbetet är att identifiera olika typer av resurser för lärande. I detta självständiga arbete beskrivs tre olika typer av strategier för instudering med fokus på textinlärning, och vid varje ny strategi användes en ny sång. Studien baseras på mig själv i form av loggbok och videoinspelningar, som gjordes över tre veckor med totalt 15 loggboksinlägg och sex videoinspelningar under hösten 2015. Arbetet utgår från ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar hur jag använder mig av olika resurser för att studera in tre olika sångtexter, som studerades in utifrån tre olika textinlärningsstrategier. Slutligen diskuteras resultatet i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning. / In this independent project three kinds of strategies for learning with focus on learning lyrics is described and explored. For every new strategy a new song is used. The purpose is to explore and identify different kinds of resources when learning. The study is based on observations of myself in form of a logbook and video recordings over three weeks with a total of 15 practicing sessions in the fall of 2015. The starting point is a multimodal and design theoretical perspective. The result show how I use different resources when learning different lyrics by using three kinds of strategies for learning lyrics. Finally I discuss, in relation to the design theoretical perspective and earlier research.

Improviserad musik är något jag länge fascinerats av men inte utövat själv speciellt mycket. Med mina musikaliska rötter i den klassiska musiken vill jag utforska något främmande och utvecklas som musiker. I studien utforskas min livsvärld och hur den förändras när jag tar mig utanför min comfort zone och lär mig improvisera. Syftet är att utforska fenomenet improvisation genom att studera den egna lärandeprocessen vid lärandet av en jazzblues på altsaxofon. Den metod jag använt mig av i studien är loggboksskrivning där jag antecknat efter varje övningspass. Studien gjordes utifrån ett livsvärldsperspektiv som tillhör den fenomenologiska rörelsen. Analysen av denna instuderingsprocess har fokus på mina egna reflektioner och slutsatser när jag övar improvisation utifrån min livsvärld. Resultatet visar olika aspekter kring positiv och negativ utvärdering i studien samt tänkbara slutsatser kring detta. I resultatet visas också vad jag valt att öva på i studien, likheter i progression av olika övningar samt skillnader i de övningsstrategier som visas. Min egen nyfikenhet och fantasi utforskas då jag tar mig utanför min comfort zone, går på främmande mark och övar på att improvisera. Avslutningsvis diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området och tar upp egna reflektioner kring studien och min fortsatta forskning inom området improvisation. / I have been fascinated by improvised music for a long time, despite my lack of experience in this area. With my roots firmly set in classical music, I would like to expand and develop myself as a musician. The study examines my life-world and how it is affected when I am outside my comfort zone and studying the phenomenon of improvisation. The purpose of this study is to ascertain which practice strategies I use when learning a jazz blues on the alto saxophone. The method applied is the log book, in which I record my observations after each practice session. The study was based on a life-world perspective that belongs to the phenomenological movement. The analysis of the rehearsal process focuses on my own reflections and conclusions when practicing improvisation based on my life-world. The results show different aspects of positive and negative evaluation in the study as well as possible conclusions from this. The result further indicates what I have chosen to practice in the study, similarities in the progression of various exercises as well as the differences in the practice strategies that are listed. My own curiosity and imagination are explored when I am taken outside my comfort zone, explore uncharted ground, and practice improvisation. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research in the field and consider my own reflections on the study and my continued research in the field of improvisation.

Genom detta arbete så har det undersökts huruvida gitarrelever på ett gymnasium gynnas utav att undervisas om övningsstrategier. Det handlar om hur de påverkar sin egen övning, utveckling och vilka verktyg eller övningsstrategier som är bra lämpade till att uppnå detta. Undervisningen skedde i kursen instrument eller sång 1 under individuella gitarrlektioner och anpassades mer eller mindre för varje gitarrelev. För att ta reda på detta användes en kombination av observation och intervjuer under framför allt första och sista lektionen av en lektionsserie. Lektionsserien handlade om ett flertal övningsstrategier vars syfte var att effektivisera elevernas övningsrutiner och har sitt ursprung från tidigare forskning. Det gick inte att observera någon märkbar progression hos eleverna utifrån undervisningen och detta kan ha att göra med den begränsade tidsramen för arbetet. Däremot så gick det att se en förändring i elevernas övningsrutiner och att de mer medvetet började använda sig av övningsstrategier. Det var ingen av övningsstrategierna eller verktygen som framstod som bättre eller sämre lämpad till att utveckla elevernas övningsrutiner.

I detta självständiga arbete har jag utforskat och utvecklat ett eget läromedel för ämnet folkmusikfiol på högskolenivå. Jag har samlat kunskap om fiolmetodik genom olika tider och i olika genrer, för att sedan sammanställa verktyg som känns relevanta för min fiolundervisning inom folkmusik. Där material inom relevanta områden saknas har jag diskuterat lösningar tillsammans med kollegor samt fyllt på med egen erfarenhet och egna övningar. Arbetet har fått mig att utveckla precisa formuleringar kring olika områden i fiolundervisning, i syfte att kunna kommunicera tydligt med mina studenter. Huvudområden som diskuteras är gestaltning av gehörsmusik, instrumentalteknik samt hållbarhet. Inom varje område finns tillhörande övningar, etydlåtar och referensmaterial. Arbetet antar både detalj- och helhetsperspektiv. Å ena sidan vill jag se till studenternas övergripande musikaliska välmående genom att samla kunskap om mental hälsa och fysisk hållbarhet samt övningsstrategier. Å andra sidan vill jag utveckla studenternas instrumentaltekniska färdighet och förbereda dem för ett brett spektrum av uppdrag på frilansmusikerns arbetsmarknad. Arbetet är utformat att fungera som ett pedagogiskt uppslagsverk för mig själv. Alltså ett bibliotek av användbara knep, citat, resurser och referenser. Det kommer att bli ett levande dokument som fylls på allteftersom jag som pedagog och lärare i högre musikutbildning stöter på nya utmaningar och skaffar mig nya erfarenheter.

Studiens syfte var att undersöka och analysera hur gitarrlärare iscensätter övningsstrategier i enskild undervisning på gymnasial nivå eller motsvarande. I studien har ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv använts. Relevant har varit att observera hur lärare, medvetet eller omedvetet, använder olika teckensystem för att gestalta tänkbara övningsstrategier i undervisningssituationer. I studien har videoobservation använts som metod och tre gitarrlärare har observerats vid varsitt lektionstillfälle. Urvalet har bestått av lärare från två olika musikskolor samt en privatlärare. Undervisningen har bedömts vara på gymnasial nivå eller högre. Resultatet belyser på vilket sätt många olika teckensystem används parallellt för iscensättandet, och vilka typer av strategier de kan sägas representera. I studien identifieras två huvudtyper av iscensättande; det performancebaserade och det pedagogiska. I studiens avslutande diskussion problematiseras hur dessa kan ha potentiella för- och nackdelar för enskilt övande. / The purpose of the study was to examine and analyse how teachers present strategies for practice within single student guitar lessons on a level corresponding to that of the Swedish gymnasium. In this study, a multimodal and design theoretic perspective was used. It has been relevant to observe how guitar teachers, on a conscious or unconscious level, utilize different sign systems to stage possible strategies for practice in these situations. In the study, video observation has been used as a method, and three teachers has been observed, each for the duration of one lesson each. The selection has consisted of guitar teachers from two separate music schools and one private teacher. The teaching has been estimated to be on the level of the Swedish gymnasium or higher. The results highlight how different sign systems are used together for staging, and what types of strategies they can be seen to represent. In the study identifies two types of presentations are identified; the performance-based and the pedagogic. In the study’s final chapter their potential advantages and disadvantages in individual instrumental practice are discussed.

I denna studie har jag undersökt hur min övning på trumset och slagverk ser ut inför spel med RI-ensemble och slagverksensemble. Studien har utgått från ett designteoretiskt perspektiv och forskningsfrågorna: 1) Hur designar jag mitt övande till respektive ensemble? 2) Vilka semiotiska resurser används och hur används de? Under studien har jag samlat in data genom att filma några övningspass och skrivit loggbok. Därefter har jag analyserat min data utifrån en tematisk analys för att lyfta fram hur de semiotiska resurserna används, vilka mönster som finns i min planering och hur jag använder olika övningsmetoder och strategier. Detta för att få en så klar bild som möjligt över hur mina övningspass ser ut. Resultatet visar mitt genomförande av övningspassen och lyfter också fram olika metoder och strategier jag använt, till exempel långsamt övande, överdrivna rörelser och att upprepa de rätta rörelsemönstren. Studien presenterar också litteratur och forskning som är relevant för ämnena övning, trumset och slagverk. I slutet av studien förs en diskussion kring mitt resultat i förhållande till denna litteratur och designteorin. / In this study I have explored how my practice on drum set and percussion looks like before playing with a RI-ensemble and a percussion ensemble. The study has been based on a design theoretical perspective and the following research questions: 1) How do I design my practice to each ensemble? 2) Which semiotic resources are used and how? During the study I´ve been gathering data by filming some of my practice sessions and writing a logbook. I have then analyzed my data based on a thematic analysis to highlight how the semiotic resources are used, what patterns are shown in my planning and how I use different types of methods- and strategies in my practice. This is done to get a clear understanding on how my practice sessions looks like. The result shows my execution of the practice session and also highlights different methods and strategies I used, for example I used slow practicing, excessive movements and repeating the correct movements. The study also presents literature and research that is relevant for the subjects of practice, drum set and percussion. At the end of the study, there is a discussion about my result compared to the presented literature and the design theory.