<p>Examination:</p><p>J.S Bach, prelude ur svit no. 3 i C-dur för solo violaJ. Brahms, Allegro Appassionata ur sonat i F-moll op. 120 no. 1W. Walton, andante comodo ur konsert för viola och orkesterVid flygeln, Erik Lanninger</p>

Efter att ha gått en kurs i fri improvisation där jag fick utforska min violas möjligheter till att producera ljud, väcktes en nyfikenhet hos mig kring utökade speltekniker som kan förekomma i nutida konstmusik, så kallade extended techniques. Jag fick tips om etydsamlingen Viola Spaces av Garth Knox där olika extended techniques presenteras och bestämde mig för att studera in fyra av dem. De etyderna jag valde behandlar olika stråktekniker, nämligen sul ponticello, sul tasto, tremolo och olika sätt att dra stråken på. Under arbetets gång redogör jag för de svårigheter jag stötte på under min inlärningsprocess av etyderna samt hur jag gick till väga för att lösa dem. Arbetet redovisas dels genom videoinspelningar som jag gjorde i samband med mina övningstillfällen och dels genom material från de anteckningar jag förde under processen. Jag tar också upp tolkningsfrågor av notationen och reflekterar kring instruktionerna om hur musiken ska framföras. Arbetet har resulterat i att jag känner mig bättre förberedd på att spela nutida konstmusik än vad jag gjorde tidigare. Jag har också utökat min kunskap om olika stråktekniker.

I detta självständiga arbete har jag utforskat och utvecklat ett eget läromedel för ämnet folkmusikfiol på högskolenivå. Jag har samlat kunskap om fiolmetodik genom olika tider och i olika genrer, för att sedan sammanställa verktyg som känns relevanta för min fiolundervisning inom folkmusik. Där material inom relevanta områden saknas har jag diskuterat lösningar tillsammans med kollegor samt fyllt på med egen erfarenhet och egna övningar. Arbetet har fått mig att utveckla precisa formuleringar kring olika områden i fiolundervisning, i syfte att kunna kommunicera tydligt med mina studenter. Huvudområden som diskuteras är gestaltning av gehörsmusik, instrumentalteknik samt hållbarhet. Inom varje område finns tillhörande övningar, etydlåtar och referensmaterial. Arbetet antar både detalj- och helhetsperspektiv. Å ena sidan vill jag se till studenternas övergripande musikaliska välmående genom att samla kunskap om mental hälsa och fysisk hållbarhet samt övningsstrategier. Å andra sidan vill jag utveckla studenternas instrumentaltekniska färdighet och förbereda dem för ett brett spektrum av uppdrag på frilansmusikerns arbetsmarknad. Arbetet är utformat att fungera som ett pedagogiskt uppslagsverk för mig själv. Alltså ett bibliotek av användbara knep, citat, resurser och referenser. Det kommer att bli ett levande dokument som fylls på allteftersom jag som pedagog och lärare i högre musikutbildning stöter på nya utmaningar och skaffar mig nya erfarenheter.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en musiker utvecklar sin artikulation. För att undersöka detta har jag under sex veckors period övat artikulation ungefär tio minuter per dag. Under dessa övningstillfällen har jag fört loggbok för att kunna dokumentera mina upplevelser av min process, samt videofilmat ett urval av dessa övningstillfällen.  Som teoretisk utgångspunkt har ett designteoretiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras hur olika resurser har använts samt hur progressionen i lärandet har sett ut. Det framkommer hur jag har använt olika resurser för att kunna artikulera bättre i mitt musicerande. I diskussionen diskuterar jag kring de olika resursernas påverkan på min utveckling och kring stråkens progression i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning. / The purpose of this study aims on musician’s development of their articulation. In order to investigate this, I have practiced articulation ten minutes per day within six weeks. During these exercises, I had been writing a logbook to document my personal experience throughout the process. I have also video documented a selection of these practice occasions. The design theory perspective has been used as a theoretical base. The result shows an overview of how resources were used and how the learning progress has occurred. The result also reveals how I have used various resources in order to develop my string technique and to improve my own articulation overall. The last chapter contains a discussion about the impact of resources on my personal development and the progression I made within bow technique. The outcome is presented in relation to the perspective of design theory as well as the previous research on this subject.

Syftet med studien är att undersöka fiollärares syn på och användning av stråkteknik i sin undervisning. Detta görs med följande forskningsfrågor: Hur representerar fiollärare sin syn på stråkteknik? och Hur designar fiollärare sin undervisning i stråkteknik? Studien är kvalitativ och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika fiollärare på musik- och kulturskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av socialsemiotiskt perspektiv. Intervjuerna ljudinspelades och även videodokumenterades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I studiens resultat beskrivs fiollärarnas syn på stråkteknik samt hur de designar sin undervisning i stråkteknik. De teman som presenteras är stråkteknik som tonbildning, stråkteknik som hållning, stråkteknik som instrumentteknik, materiella resurser i undervisningen samtkroppsliga och klingande resurser i undervisningen.I resultatet framkommer många skillnader men även likheter i de intervjuade fiollärarnas utsagor, men alla belyser stråkteknikens betydelse i undervisningen och dess funktion. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens socialsemiotiska perspektiv. De teman som presenteras är undervisning ur ett socialsemiotiskt perspektiv samt stråkteknik kopplat till stråkhållning och tonbildning. Det tas även upp om metoddiskussion, arbetets betydelse samt fortsatt forskning. / The purpose of the study is to investigate violin teachers’ view of and use of bowing technique in their teaching. The study´s research questions concern how do violin teachers represent their view of bow technique? And how do violin teachers design their teaching in bow technique? The study is qualitative, and data has been collected through semi structured interviews with four different violin teachers at music and cultural schools. The theoretical starting point of the study is social semiotic perspective. The interviews were recorded by audio and video and were then transcribe and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the study's results, the violin teachers' view of bow technique is described and how they design their teaching in bow technique. The themes presented are string techniques such as tone formation, bow technique such as posture, bow technique such as instrument technology, material resources in teachingandbodily and sounding resources in teaching. The result shows many differences but also similarities in the interviewed violin teachers' statements, but all highlight the significance of the bow technique in teaching and its function. In the final chapter of the study, the result is discussed in relation to previous literature and research, and to the social semiotic perspective of the study. The themes presented are teaching from a social semiotic perspectiveand bow technique linked to posture and tone formation. The method discussion, the importance of work and continued research is also mentioned.

Den här studien handlar om min upplevelse av att spela Johann Sebastian Bachs Chaconne med en barockstråke och med en modern stråke. Den handlar också om huruvida detta påverkar mitt val av hur jag väljer att spela stycket på i slutändan. På ett tidstroget sätt eller på ett modernt sätt. Mitt syfte är att undersöka om det är någon skillnad att spela ett stycke med en tidstrogen stråke samt med en modern stråke. Finns det några fördelar och nackdelar med samtliga och har någon utav dem bättre förutsättningar i valet av stycke som man ska spela. Arbetet har utförts i Kungliga Musikhögskolans lokaler och inspelningarna i min egen studio. Några av de resultat jag kommit fram till är att jag ännu inte har hittat endast ett sätt att spela chaconne på. Det beror helt från dag till dag och vilket humör jag är på. Det vill säga att jag väljer att spela på ett sätt som känns bäst i stunden. Jag har också upplevt att det känns bättre att spela med den barocka stråken när jag spelar på ett tidstroget sätt och vice versa.

Jag har länge tyckt att soundet från en stråke är häftigt. Det finns inspelningar med jazzstråk, men det är inte jättevanligt och jag undrade varför. Är det för att det finns för många svårigheter att hantera med stråken? Eller var det kanske så att det fanns massor med möjligheter som inte många tog vara på? Syftet i mitt arbete har varit att ta reda på vad det finns för möjligheter och svårigheter med att spela stråke på kontrabas i jazzmusik. I arbetsprocessen har jag valt ut låtar och spelat in dessa låtar med ett band bestående av trummor, el-gitarr, tenor saxofon och viola. Sedan har jag skickat låtarna till verksamma stråkbassister så att de kan kommentera och ge tips. Utifrån kommentarerna, tipsen och min egna analys av låtarna har jag gjort övningar som har gjort att jag på bättre sätt har kunnat ta vara på möjligheterna och hantera svårigheterna. De tankar jag hade i början av arbetet angående vad som skulle vara möjligheterna med stråken och vad som skulle vara svårigheterna har visat sig i vissa fall inte stämma alls, i vissa fall stämma delvis och i vissa fall stämde de helt. Ett exempel är att jag tänkte i början av arbetet att få till bra rytmer skulle vara en svårighet, dock visade sig rytmer även vara en möjlighet då man kan ha större rytmisk variation med stråken än med fingrarna eftersom man kan hålla ut en ton längre med stråken. / For a long time I have been thinking that the sound of a bowed tone is cool. There are recordings of music with jazz bowing, but it is not very common and I wondered why. Is it because there are too many difficulties with bowplaying? Or are there a lot of opportunities that only a few bass players take advantage of? The aim of my thesis is to figure out what the difficulties and the opportunities with bow playing on the double bass are in jazz music.  In my research process I have chosen a couple of songs, rehearsed and recorded them with a band including drums, guitar, tenor saxophone and viola. After each recording session, I sended the recordings to a couple of active bow playing bass musicians, which answered with comments and advices.  Based on the advices and my own analysis of the songs, I did exercises that taught me how to handle the difficulties and how to fully use the opportunities with bow playing in jazz music.  In the beginning of the project I had some thoughts about what the opportunities and difficulties would be. Some of the thoughts came out to be, in some cases incorrect, in some cases partly correct and in some cases fully correct.  An example is that, beginning my research I thought that playing rhythms with a bow would be difficult, but as it turned out, playing rhythms could also be an opportunity. I then could use more versatile rhythms than with my finger, since the bow allows me to hold a tone for a longer time.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att med ljudinspelning dokumentera de 25 etyderna av J. H. Roman från ca 1730. Dessa etyder är mig veterligen inte tidigare inspelade i sin helhet, och därmed är min förhoppning att kunna bidra till en bredare spridning av dessa för många helt okända etyder av ”Den Svenska Musikens Fader”.  För att nå uppsatsens syfte analyseras processen med instudering, tolkning och dokumentation. Resultatet är att 25 etyder av Roman är inspelade och att de kommer tillgängliggöras på youtube. De 25 etyderna är sinsemellan olika och kräver olika saker av musikern. Etyderna rymmer stor potential för breddat och fördjupat lärande av olika violinspecifika tekniker. Etyderna är också och framför allt musikaliskt tilltalande och vackra. Uppsatsen pekar på att J. H. Roman förtjänar en självklar plats i violinrepertoaren. / The overall aim of this bachelor thesis is to document the 25 etudes by J. H. Roman from around 1730 with audio recording. To my knowledge, these etudes have not previously been recorded in their entirety, and thus my hope is to be able to contribute to a wider acknowledgement of these to many completely unknown etudes by ”The Father of Swedish Music”. In order to achieve the aim of the essay, the process of studying, interpretation and documentation is analyzed. The result is that 25 etudes by Roman are recorded and that they will be made available on YouTube. The 25 etudes differ from each other and require different things from the musician. The etudes hold great potential for broadened and deepened learning of various violin-specific techniques. The etudes are also and above all musically appealing and beautiful. The essay points out that J. H. Roman deserves an obvious place in the violin repertoire. / <p>Innehåller länkar till youtube med inspelningar av Romans 25 etyder.</p>