Detta arbete handlar om första satsen ur Johann Sebastian Bachs Cellosvit no. 5 (BWV 1011), skrivet ur en trombonists perspektiv. Arbetet behandlar främst vad man måste ta hänsyn till om man ska anpassa stycket för framförande på trombon, samt skillnader mellan olika utgåvor och jämförelse av dessa mot urtexten. Bifogat med det tryckta exemplaret finns även en inspelning av mitt framförande av stycket på min examenskonsert den 11 maj 2016.

<p>Validerat; 20110125 (lewe)</p>

There is a debate among scholars on whether meantone temperament is historically authentic or not for performances of early music today. The debate is in some ways a continuation of an already five hundred years ongoing debate on temperaments and their effects on music. On one side there are those who claim that meantone temperament was the only used temperament during the renaissance and that it was very prevalent during the baroque period too. It should therefore be the obvious choice for early music. On the other side the perception is that meantone temperament was always seen as the lesser of evils and that equal temperament not only is superior in its abilities, but also would have been preferred by most early composers and musicians. This ongoing debate is seldom heard of outside of its spheres, but as this essay shows it is very much a contributor to the views on historical temperaments most period performers hold today.

Bachs orgelpartita ”Sei gegrüsset” har tillkommit stegvis under en mycket lång tidsperiod, kanske under flera decennier. Bach kom i kontakt med orgelpartian som konstform som mycket ung under sin studietid i Lüneburg. Han inspirerades då av sin lärare Georg Böhm. Koralpartitan fungerade ofta som ”meditative Hausmusik”. De två tyska koralerna ”Sei gegrüsset, Jesu gütig” och ”O Jesu, du edle Gabe” har samma melodi men olika text och olika antal textverser. Det är en omdiskuterad fråga om det genom textanalys och musikalisk analys går att knyta ”Sei gegrüssets” elva olika variationer och deras musikaliska innehåll till bestämda textverser i någon av koralerna ”Sei gegrüsset, Jesu gütig” eller ”O Jesu, du edle Gabe”. I arbetet beskrivs dessa försök. Författaren drar slutsatsen att det antagligen inte är möjligt att besvara denna fråga på ett godtagbart säkert sätt. Författaren resonerar kring huruvida Bach i ”Sei gegrüsset” har påverkats av fransk orgelmusik från barocken, exempel genom förekomsten av följande inslag: ”Basse de Trompette”, 12/8-takt, femstämmig plenum-sats, sarabandsats och ornamentik. I ett avsnitt analyserar författaren de elva variationerna kompositionstekniskt och anlägger personliga interpretationsförslag utifrån bland annat affekt och stil. / <p>J.S. Bach: Koralpartita för orgel "Sei gegrüsset, Jesu gütig", BWV 768. </p><p>Organist: Martin Agell </p><p>Ljudfil från Oscarskyrkan 2021: "Sei gegrüsset" i KMH DiVA.</p>

Den här studien handlar om min upplevelse av att spela Johann Sebastian Bachs Chaconne med en barockstråke och med en modern stråke. Den handlar också om huruvida detta påverkar mitt val av hur jag väljer att spela stycket på i slutändan. På ett tidstroget sätt eller på ett modernt sätt. Mitt syfte är att undersöka om det är någon skillnad att spela ett stycke med en tidstrogen stråke samt med en modern stråke. Finns det några fördelar och nackdelar med samtliga och har någon utav dem bättre förutsättningar i valet av stycke som man ska spela. Arbetet har utförts i Kungliga Musikhögskolans lokaler och inspelningarna i min egen studio. Några av de resultat jag kommit fram till är att jag ännu inte har hittat endast ett sätt att spela chaconne på. Det beror helt från dag till dag och vilket humör jag är på. Det vill säga att jag väljer att spela på ett sätt som känns bäst i stunden. Jag har också upplevt att det känns bättre att spela med den barocka stråken när jag spelar på ett tidstroget sätt och vice versa.