Abstract This master thesis discloses how studies in the music and methods associated with pianist, composer and educator Lennie Tristano (1919-1978) have led to the creation of new music.  Through transcription of some of Tristano’s most pivotal improvisations and compositions I have highlighted musical concepts e. g. melodic lines, vertical structures, superimposed harmony and meter that I have found idiosyncratic to him. Then I have alsoanalyzed Tristano’s approach to these concepts. Finally, to turn theory into practice I have composed études that treat the aforementioned concepts. Throughout the project, these études have evolved from exercise pieces to pieces of music, ready to be presented to an audience. The work has broadened my musical vocabulary and has given me new tools for music creation. It also has made me question my habitual paths to expression and helped me to a greater trust in my musical intuition. This thesis could be of interest for musicians and composers interested in improvised melodic line, and/or the music of Lennie Tristano and his associates.

Claude Debussy (1862-1918) anses vara en av 1900-talets mest inflytelserika tonsättare. Han utforskade gränserna för hur pianot som instrument kunde låta och användas och flyttade därmed gränserna även för det speltekniska utförandet av pianomusik. Debussys etyder är ett exempel på detta. Syftet med detta arbete är att undersöka hur notbilden i tre pianoetyder av Claude Debussy kan användas av en pianist för att utforska vilka rörelser, gester eller tekniker som är mest lämpliga för att uppnå det eftersträvade konstnärliga resultatet. Undersökningen utfördes genom att notbilden i de tre etyderna tolkades inte bara för att skapa en vision avseende det klingande resultatet utan även för att utforska hur notbilden kan påverka valet av rent fysiska rörelser. Svårigheter i varje etyd analyserades och noterna användes som ett verktyg för att hitta lösningar på speltekniska problem. Denna metodik var användbar för att utforska olika lösningar samtidigt som det varken är användbart eller önskvärt att frikoppla de speltekniska lösningarna från den musikaliska visionen eftersom dessa samverkar. / <p>Program vid examenskonserten:</p><p>Claude Debussy (1862-1918)</p><p>Ur Douze Études </p><p>I. Pour les «cinq doigts»</p><p>XI. Pour les arpèges composés</p><p>VI. Pour les huit doigts</p><p>Ur Préludes bok 1</p><p>”Voiles”</p><p>Ur Préludes bok 2</p><p>”Les fées sont d’exquises danseuses”</p><p>”Bruyères”</p><p></p><p>Sergej Prokofjev (1891-1953)</p><p>Sonat nr 2 i d-moll op. 14 </p><p>I. Allegro, ma non troppo</p><p>II. Scherzo. Allegro marcato</p><p>III. Andante</p><p>IV. Vivace</p>

I detta arbete skapar jag nya låtar för att undersöka och förmedla olika låttypers kännetecken inom svensk folkmusik, vilket kan betraktas som etyder. Etyder kan vara övningsstycken avsedda att ge möjlighet att lära ut en instrumentalteknisk konst, en vanlig form inom västerländsk konstmusik men inte alls lika etablerat inom svensk folkmusik, där det inte finns en lika formaliserad skolbildning. Med utgångspunkt från deskriptiva studier och egen analys av ett urval av typlåtar, har jag med skapande som metod utvecklat en tolkning av vad jag undersöker där tolkningen och låten vuxit fram iterativt, därför kan detta betraktas som en kvalitativ och explorativ undersökningsprocess. Målsättningen har varit att efterlikna de traditionella melodierna med fokus på stilistiskt karaktäristiska egenskaper, men där låtarna/etyderna samtidigt ska kunna stå på egna ben konstnärligt. I processen har jag utvärderat och delvis utvecklat nya kompositionsmetoder och inlärningsmetoder i ljuset av vad som haft kreativ potential. Arbetet beskriver olika metoder för skapande inom folkmusik och den kreativa potentialen i olika metoder diskuteras mot bakgrund av erfarenheterna från projektet. / In this work, I create new tunes to investigate and convey the characteristics of different tune types in Swedish folk music, which can be considered as etudes. Etudes can be exercises intended to provide an opportunity to teach an instrumental art, a common form in western art music but not at all as established in Swedish folk music, where there is no equally formalized schooling. Based on descriptive studies and my own analysis of a selection of tune types, I have with creation as a method developed an interpretation of what I examine where the interpretation and tune has emerged iteratively, in what can be considered a qualitative and exploratory research process. The aim has been to imitate the traditional melodies with a focus on stylistically characteristic features, but where the tunes / etudes should at the same time be able to stand on their own artistically. In the process, I have evaluated and partly developed new composition methods and learning methods in the view of what had creative potential. The work describes different methods for creation in folk music and the creative potential in different methods is discussed in the light of the experiences from the project. / <p><strong>Rättvikspolska av Tommy Lundgren</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Farfars Reinlender av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, basfiol - Ingrid Rodebjer, fiol</p><p><strong>Vals av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Drill-Experiment av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Kungsgården av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, fiol</p><p><strong>Orsapolska, Orsapolska2 av Tommy Lundgren</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Triolpolska av Tommy Lundgren, Porland (trad)</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Springlek och Finnskogspols av Tommy Lundgren </strong>- </p><p>Tommy Lundgren, fiol - Alice Evensen Landström, fiol - Albin Myrin, klarinett</p><p><strong>Den sista brudmarschen av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, fiol - Ingrid Rodebjer, fiol</p>

Det här arbetet handlar om hur man kan lära sig använda överlagrade rytmer som ett nytt uttrycksmedel i ens improvisationer och hur de påverkar karaktären på dessa. Det är en idé som jag fick efter en gitarrlektion då min lärare presenterade någonting för mig som han kallade kvintoler. Men det han visade var ju inte alls kvintoler, det var någonting annat som kallas polymetrik. Det jag förväntade mig och istället blev mer nyfiken på att lära mig är en så kallad överlagrad rytm eller underdelning där, i det här fallet, fem toner fördelas jämnt över ett eller fler taktslag. För att lyckas lära mig spela överlagrade rytmer har jag tagit hjälp av två olika tillvägagångssätt. Det ena utgår från den karnatiska musiken där man övar upp olika underdelningar genom att sjunga olika stavelser. Det andra tillvägagångssättet utgår från referensrytmer som man övar på att successivt jämna ut för att skapa en överlagrad rytm. Det här har resulterat i en insikt i att överlagrad rytmik inte låter så märkvärdigt som man kanske kan förvänta sig, utan istället endast är ett extra verktyg som man kan använda sig av i sina improvisationer. Det finns däremot några få undantag som jag också diskuterar i arbetet. Under den här processen har jag skrivit tre etyder som var och en fokuserar på varsin överlagrad rytm som intresserat mig. Jag har även skrivit och spelat in en låt som ger exempel på improvisation med överlagrad rytmik.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att med ljudinspelning dokumentera de 25 etyderna av J. H. Roman från ca 1730. Dessa etyder är mig veterligen inte tidigare inspelade i sin helhet, och därmed är min förhoppning att kunna bidra till en bredare spridning av dessa för många helt okända etyder av ”Den Svenska Musikens Fader”.  För att nå uppsatsens syfte analyseras processen med instudering, tolkning och dokumentation. Resultatet är att 25 etyder av Roman är inspelade och att de kommer tillgängliggöras på youtube. De 25 etyderna är sinsemellan olika och kräver olika saker av musikern. Etyderna rymmer stor potential för breddat och fördjupat lärande av olika violinspecifika tekniker. Etyderna är också och framför allt musikaliskt tilltalande och vackra. Uppsatsen pekar på att J. H. Roman förtjänar en självklar plats i violinrepertoaren. / The overall aim of this bachelor thesis is to document the 25 etudes by J. H. Roman from around 1730 with audio recording. To my knowledge, these etudes have not previously been recorded in their entirety, and thus my hope is to be able to contribute to a wider acknowledgement of these to many completely unknown etudes by ”The Father of Swedish Music”. In order to achieve the aim of the essay, the process of studying, interpretation and documentation is analyzed. The result is that 25 etudes by Roman are recorded and that they will be made available on YouTube. The 25 etudes differ from each other and require different things from the musician. The etudes hold great potential for broadened and deepened learning of various violin-specific techniques. The etudes are also and above all musically appealing and beautiful. The essay points out that J. H. Roman deserves an obvious place in the violin repertoire. / <p>Innehåller länkar till youtube med inspelningar av Romans 25 etyder.</p>