<p>Examination:</p><p>J.S Bach, prelude ur svit no. 3 i C-dur för solo violaJ. Brahms, Allegro Appassionata ur sonat i F-moll op. 120 no. 1W. Walton, andante comodo ur konsert för viola och orkesterVid flygeln, Erik Lanninger</p>

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) för violin, cello och orgel. Förutom en kort biografi över Rheinberger och en översikt över hans kammarmusik behandlas olika aspekter på kammarmusikaliskt spel som t. ex. tempoval och frågor rörande artikulation och intonation. Jag tar också upp hur orgelns registrering realiseras så nära Rheinbergers egna anvisningar som möjligt med tanke på hur olika akustiska förutsättningar påverkar samspelmässiga aspekter. Instuderingsarbetet har gett mig nya erfarenheter vad beträffar kammarmusikspel med orgel, speciellt med tanke på styrkeförhållanden mellan orgeln och övriga instrument i ensemblen samt andra akustiska förhållanden som hörbarhet och tydlighet. / <p>Program:</p><p>JOSEPH RHEINBERGER: KONSERT (SUITE) OP.149 FÖR VIOLIN, CELLO OCH ORGEL.</p><p>Medverkande:</p><p>Olga Gamar (cello), Vladimir Gamar (violin), Tetyana Gamar (orgel)</p>

This text is a personal reflection on my examination concert that took place on 17th May 2014. Instead of just preparing and performing a concert and then moving on to new projects, the writing of this text offered me a chance and an obligation to thoroughly reflect upon my work. I will shortly motivate how I made my choice of repertoire and why I chose the particular pieces. I wanted to make up an interesting program of pieces of different character. I also wanted to find pieces that would challenge me in different ways. I will then write about each piece and discuss the problems and challenges I had to solve and find a solution to. I will have a slightly different approach when discussing the different pieces. Regarding Alkan, after a brief introduction to the composer and the piano symphony, I will mainly focus on how to deal with and tackle the complex and highly demanding piano writing. Concerning the piano pieces by Pörn I will write about the emergence of them and describe them briefly. As I have had the opportunity to consult the composer while preparing his music, our cooperation has not only enabled me to get a detailed insight to his music, but it has also resulted in the composer making changes and rewriting certain passages. I will present some of these modifications, which for the most part appeared in the etudes. When it comes to the trio by Brahms, I will give an overview of some of the challenges in the piece, concerning ensemble playing and technically demanding passages in the piano part. Thereafter I will analyse the concert, first by writing about the impressions I had during and immediately after the concert, then by writing about the observations I gathered from listening to the recording. I found out that, in order to find solutions for certain interpretational or technical challenges, one needs to go beyond the printed score to find meaning, in other words, what it is that the composer wants to say. Sometimes there can be a discrepancy between the composer’s musical message and his suggestion of its execution. In some cases the performer has to decide whether he wants to carry out the composer’s instructions to the letter, or rather to find an own way of delivering the musical message. / <p>Christoffer Pörn: Tre berättelser för piano</p><p>Johannes Brahms: Trio för piano, klarinett och cello op 114</p><p>Christoffer Pörn: Tre etyder för piano</p><p>Charles-Valentin Alkan: Symfoni för piano op 39 </p><p>Medverkande: Anna Lisa Mühlig - klarinett, Jessie Liu - cello</p>

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298). I den här uppsatsen har jag fördjupat mig i ett av dessa verk – Flöjtkvartett i C-dur K. 285b.          I arbetet har jag studerat flöjtens historia, Mozarts liv, med en närgående blick över den period då han komponerade flöjtkvartetterna, och till sist gjort en analys av kvartetten. I analysdelen har jag i styckets båda satser gått in på form, harmonik, och melodik i ett kronologiskt skeende.          Syftet med studien är att djupare förstå Mozarts komposition och uppbyggnad då jag själv ska spela kvartetten.          Ur analysen framgår det att Mozarts fabulösa kompositionsförmåga ger liv åt alla instrumenten i stycket. Melodierna och variationerna vittnar om en genial lätthet och formbarhet men lämnar samtidigt utrymme för utövarnas musikalitet. Det framgår också att flöjten har genomgått en stor utveckling sedan 1700-talet. Instrumentets dåvarande skick kan ha bidragit till eventuella dåliga anseenden och därmed att Mozart skrev så få verk för flöjt.          Jag har använt mig av diverse litteratur för att få en bättre förståelse av omständigheterna runt Mozarts verk. Jag har även använt mig av noter för att kunna analysera kvartetten. / <p>Examenskonsert</p><p>A. Vivaldi (N. Chédeville) - Sonat i g-moll ur "Il Pastor Fido"</p><p>P. Gaubert - Ballade</p><p>O. Messiaen - Le merle noir</p><p>W. A. Mozart - Flöjtkvartett i C-dur K.285b</p><p>Josefine Ansved, flöjt</p><p>Olivia Lundberg, violin</p><p>Sophie Bretschneider, viola</p><p>Ruben Friedman, cello</p><p>Georg Öquist, piano</p>

I detta arbete har jag undersökt musikens minsta beståndsdelar för att ta reda på vad som krävs för att skriva lättspelad musik som också är rolig att spela och lyssna till. Med noggranna litteraturstudier, djupgående verkanalyser, informativa intervjuer och huvudpunkten; mitt egna komponerande, har jag undersökt vilka konstnärliga val som ligger till grund för min musikaliska kompositionsprocess. Arbetet har resulterat i fyra välklingande musikaliska verk, som framförts av ensembler på Framnäs folkhögskola, samt en förståelse för de konstnärliga valens musikaliska betydelse. Resultatet har även tagit mig ett steg närmare att förstå vad det egentligen innebär att komponera och att vara konstnär. Den här studien riktar sig till kompositörer och musikintresserade som vill utveckla sina arbetssätt och tonspråk, och därigenom skriva välklingande musik som uppskattas av både musiker och publik. Även om de fyra verken i detta arbete är förhållandevis tonala borde denna metod gå att appliceras på respektive kompositörs egna tonspråk och konstnärliga uttryck.

No description available.

I denna studie har jag fördjupat mig i Robert Schumanns pianotrio i d-moll, opus 63 - specifikt första satsen (Mit Energie und Leidenschaft), som här får fungera som analysmaterial. Studien syftade till att utveckla och underbygga en tolkning av verket, för att kunna framföra det på min examenskonsert i maj 2022. Genom att studera skrifter om Schumanns liv och leverne samt Schumanns partitur till trion, ökade jag min förståelse av verket och omständigheterna kring dess födelse, vilket underlättade instuderingsprocessen. Jag upplever att denna studie har länkat samman Schumanns tankar med mina egna tankar kring verket och att jag på så vis lyckats skapa en mer fulländad tolkning.

Detta arbete syftar, genom fördjupning i olika fiolarrangemang, att ta reda på för- och nackdelar vid arrangering. Olika stycken analyseras uppdelade i 3 kategorier (soloarrangemang, kammarmusikarrangemang och ackompanjerande arrangemang). Genom att både lyssna på verken och analysera noterna jämförs arrangemangen med originalen. Det fokuseras på hur arrangören hanterar de tekniska utmaningarna, om originalkänslan behålls, och om arrangemangen ger en bättre, eller annan, musikalisk upplevelse. Slutligen redogörs för resultatet av de olika analyserna, och flera ämnen som kompositionsmängd, originalitet, tekniska svårigheter, användbarhet och instrumentation diskuteras. Dessutom inkluderas en intervju med kompositionsstuderande som med utgångspunkt i de analyserade verken diskuterar olika aspekter av arrangering. Arbetet kan används som inblick i, och analys av, centrala arrangemang inom fiolmusikvärlden, och som inspiration till användning av olika sorters arrangemang. / <p>E. Ysaÿe: Sonata no. 5 op. 27 - L'aurore, Danse Rustique</p><p>Z. Kodály: Duo för violin och cello op. 7: I. Allegro serioso, non troppo II. Adagio – Andante</p><p>Två sonatsatser i eget arrangemang:E. Grieg: Violin Sonata no. 2 op. 13, II: Allegretto tranquilloC. Franck: Violin sonata FWV 8, IV: Allegretto poco mosso</p><p>Medverkande:Adam Melchior Høier - violinLucie Žurmanová - celloElisa Onegård - flöjtMax Becker - klarinettLudvig Dahlström - violaElis Hakola - celloIsak Josefsson - bas</p>

I detta arbete analyseras Claude Debussys stråkkvartett op.10 i g-moll från 1893. Stråkkvartetten skrevs tidigt i Debussys karriär då han ännu inte förknippades som impressionistisk kompositör. Med frågeställningen Impressionism eller romantik analyseras verket utifrån motiv, form, tematik, satsstruktur, harmonik och instrumentering. Det romantiska formatet i kombination med ett nytt impressionistiskt tonspråk gör verket unikt i sitt slag. Debussy använder sonatform i första satsen men lyssnarens intryck är inte ett verk av romantisk karaktär. Musikens oavbrutna flöde kan förklaras med användning av heltonsskala, kyrkotonarter, staplade dimackord, septim-och nonackord utan förberedelser eller upplösning. Arbetets resultat visar att verket är både romantiskt och impressionistiskt. / In this study, Claude Debussy's string quartet op.10 in G minor from 1893 was analyzed. The string quartet was written early in Debussy's career when he was not yet considered as an impressionist composer. With the question Impressionism or romanticism, the work is analyzed based on motif, form, theme, movement structure, harmony, and instrumentation. The romantic format combined with a new impressionistic sound makes the work unique. Debussy uses sonata form in the first movement, but the listener's impression is not a work of romantic nature. The music's uninterrupted flow can be explained using whole-tone scales, church modes, stacked diminished chords, seventh and ninth chords without preparation or resolution. The results of the study show that the work is both romantic and impressionistic.

Sammanfattning”Uppståndelsesymfonin” är egentligen skriven för en stor kör, två solister och orkester (inklusive fjärrorkester) med mer än 100 spelare och består av fem satser. En stor besättning som även stora orkestrar inte används regelbundet. Dessutom passar symfonins tema bra in i ett kyrkligt sammanhang och kan representera en utökning av den klassiska kyrkomusikrepertoaren.  I detta arbete vill jag utforska hur man kan ta symfonin från konserthuset till kyrkan. Därför har jag arrangerat sista satsen för en mindre besättning. Jag förklarar hur jag har skrivit arrangemanget och varför på det här sättet. Det finns olika fördelar med en kammarmusikbesättning: en större flexibilet, att det behövs bara en betydligt mindre budget, utarbetandet av symfonins kammarmusikkaraktär. Arrangemanget av finalen är skrivet för klarinett, två trumpeter, horn, trombon, tuba, tre slagverkspelare, kontrabas och orgel (samt kör och två solister). Det är möjligt att använda det vanliga körpartituret för arrangemanget.