<p>Bilaga: 1 CD</p>

No description available.

No description available.

Aggressiv skatteplanering är en form av skatteundandragande som har ansetts skapa ett flertal negativa konsekvenser som går ut över staters finansiella ställning och förorsakar osund konkurrens mellan multinationella företag och företag som inte kan tillämpa aggressiv skatteplanering. Det är en form av skatteundandragande som varken är inom ramen för gällande rätt eller strider mot lagen men är en sådan som strider mot etiska standarder och juridiska principer. EU har utfärdat ett direktiv som innebär att gemensamma bestämmelser ska införlivas i respektive medlemsstat avseende rapporteringsskyldighet om gränsöverskridande arrangemang som kan utgöra aggressiv skatteplanering (DAC 6). Regeringen överlämnade prop. 2019/20:74 till riksdagen den 30 januari 2020 som avser genomförandet av EU-direktivet.Bestämmelserna trädde i kraft 1 juli 2020 och syftar till att förhindra aggressiv skatteplanering genom att Skatteverket (SKV) får kännedom om olika former av aggressiv skatteplanering i ett tidigt skede. Rapporterna om de gränsöverskridande arrangemangen ska lämnas till SKV som har i uppgift att utreda och upptäcka olika former av skatteupplägg som utgör aggressiv skatteplanering. Det har framförts en del kritik och förvirring kring regelverkets innehåll. I den här uppsatsen kommer regelverkets helhet och SKV:s möjlighet till att upptäcka aggressiv skatteplanering att beaktas. Vidare kommer beaktandet även inrikta sig på eventuella brister i lagbestämmelserna och förslag på huruvida de bristerna kan åtgärdas. Som slutsats har en del faktorer som kan försvåra SKV:s möjlighet till attupptäcka nya former av skatteupplägg som utgör aggressiv skatteplanering identifierats. En av faktorerna är det breda tolkningsutrymmet som kan driva uppgiftsskyldiga till att överrapportera som således medför en administrativ belastningför SKV. För att regelverkets syfte ska kunna uppfyllas har ett antal förändringar ansetts nödvändigt och angivits som förbättringsförslag.

Frågeställningar: Hur arbetar parterna i outsourcing-arrangemang för att etablera effektiva relationer och social anpassning?   Hur påverkar utformningen av outsourcing-arrangemanget parternas arbete med social anpassning?   Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kontextuellt perspektiv av outsourcing-arrangemang undersöka hur ingående parter arbetar med relationer för att uppnå social anpassning. Med kontextuellt perspektiv syftar vi på de olika aspekter som tillsammans påverkar hur outsourcing-arrangemanget är utformat. Med detta vill vi skapa större förståelse för hur parter i olika outsourcing-arrangemang arbetar med relationerna till varandra i praktiken i en allt mer heterogen outsourcing-miljö. Vidare vill vi undersöka vilken påverkan olika utformning av outsourcing-arrangemang kan ha på detta arbete och hur det påverkar arbetet med att uppnå social anpassning. Vi vill genom detta skapa större förståelse för social anpassning och göra det mer tillämpbart i praktiken genom att utgå från ett mer detaljerat, kontextuellt perspektiv.     Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts genom intervjuer som metod för insamlandet av data. Det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som alla har erfarenhet av ledande roller i outsouricing-arrangemang. Teorin som har använts har varit kopplad till bland annat outsourcing-relationer, social anpassning, boundary spannning och offshore-outsourcing.     Slutsats: I praktiken arbetar företagen mer “ad hoc” med att vårda relationerna än vad som teoretiska riktlinjer föreslår. Däremot värderas social anpassning högt och bidrar därför till att inblandade parter praktiskt förändrar processer och sätter in insatser, samt utarbetar välformulerade avtal för att uppnå bättre social anpassning mellan parterna outsourcing-arrangemang. Vidare kan det konstateras att utformningen av outsourcing-arrangemanget, påverkar vilka krav som ställs på relationen i att uppnå social anpassning, och därigenom hur parterna behöver arbeta för att uppnå social anpassning. / Questions: How do clients and vendors operate to enable effective relations and social alignment in outsourcing arrangements?   How does the formation of the outsourcing arrangement affect the work in social alignment creation?   Purpose: The main purpose of this study is to research how organisations work with relationships to achieve social alignment between the parties from a contextual perspective. The contextual perspective involves the different aspects that comprises the forming of the outsourcing-arrangement. Through this, we aim to develop greater understanding in how the parties of an outsourcing arrangement form their relationships in practice in a heterogeneous outsourcing environment. This will give a wider perspective to how these contextual aspects affect the social alignment between parties and how the relationships need to be tended to in achieving effective relationships and social alignment.   Method: In achieving the purpose of this thesis, a qualitative method has been applied to the data collection through a series of interviews. A total of six interviews have been conducted with respondents with great experience and leading roles within outsourcing arrengements. Theories that have been applied involve outsourcing relationships, social alignment, boundary spanning and offshore outsourcing, among others.     Conclusion: The organisations work more “ad hoc” in practice than what theoretical guidelines propose. The concept of social alignment from a practical perspective on the other hand is widely applicable and leads to the changing of processes and arranging of efforts to better achieve social alignment between the parties. Further, the aspects that comprise the shape of the outsourcing arrangement are concluded to have effect on the many ways in which the parties work whit their relationships in the forming of social alignment.

Detta självständiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, för klassisk gitarr. Till min hjälp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men också ett arrangemang för cembalo förmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen är tänkta att i framtiden användas som konsertmaterial.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat två låtar åt gruppen Hey Mary, arrangerat tio låtar skrivna av Andrew Lloyd Webber åt Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp på en iPhone-app, som i framtiden kan användas som ett nytt sätt för artister att nå ut till fans på men som i dagsläget är en portfolio för mig som låtskrivare och producent.Syftet med den här skrivna rapporten är att övergripande beskriva det konstnärliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/beställare samt klimatet i studion påverkar slutresultatet samt att reflektera över hur mycket man som kompositör och musikproducent kan kompromissa med sin konstnärliga integritet i förhållande till beställarens/artistens önskemål/krav, till mina egna tekniska och materiella förutsättningar och begränsningar samt till givna tidsaspekter. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

I detta arbete utforskar jag tillvägagångssättet för produktionen av två låtar. Syftet är att utforska de olika delarna i produktionen av en låt med utgångspunkt i att både den utövande musikern och producenten är samma person. Detta leder till att jag i arbetet har stor kreativ frihet över alla delar av produktionen. I arbetet beskrivs hur jag steg för steg arbetat med låtarna. Jag har delat upp produktionen i följande faser – analys, låtskrivande, verktyg, inspelning och arrangering, mixning, och jämförande. Dessa beskrivs i metoddelen av arbetet och är min utgångspunkt för genomförandet. Jag tar upp vilka utmaningar som uppstått när jag arbetat på egen hand samt för- och nackdelar det gett mig. Under processen har jag lärt mig använda flera för mig nya verktyg och metoder för musikproduktion, bland annat att arbeta med samplingar, virtuella instrument och olika mixningsknep. Denna nyförvärvade kunskap tror jag kommer vara användbar för framtida produktioner.

I det här arbetet har jag undersökt hur man skapar så starka hookar som möjligt. Jag harmedvetet valt att inte arbeta med det ortodoxa tankesättet att en hook bara kan vara ensångmelodi och en text, utan jag har haft ett mer holistiskt tillvägagångssätt och försöktanvända mig av alla komponenter av arrangemanget och produktionen för att bådeskapa och förstärka hookar.Jag gjorde därmed 4 låtar där jag utgick ifrån en ackordsföljd som jag antingen skapadesjälv på ett instrument eller som kom från en sample som jag hittat på nätet. Jag skapadesedan melodier till harmonin och lät det vara en grundsten som jag sedan byggde på tillsjag hade en fullständigt låt.Jag lärde mig under arbetet att jag skapade de starkaste hookarna efter att jag först hadeskapat mig en förståelse av vad exakt vad för typ av hookar som funkar i låtdelen jagarbetade med. Sedan testade jag intuitivt en massa idéer baserat på min analys, tills jagfann något som jag kändes som en tydlig hook.Jag lärde mig även att det här var en väldigt tidskrävande och delvis frustrerandeprocess, men att slutresultatet var värt det. Jag kunde med hjälp av hela arrangemangetoch produktionen förstärka hookar på flera olika sätt, men jag lärde mig attsångmelodier var den bästa källan till hooks.Sammanfattningsvis konstaterar jag att för mig personligen är det viktigt att kunnajobba på intuitiv känsla och att ha starkt fokus på vad det är man försöker åstadkommamed sina hookar.

I denna studie undersöktes elgitarrens ljud och hur det kan manipuleras för att fylla olika roller i musikarrangemang. Detta testades genom att med elgitarr spela tre arrangemang skrivna för helt andra instrument. På detta sätt upptäcktes nya ljud och spelsätt. Ett nytt arrangemang skapades därefter för att sätta de nyfunna ljuden och spelsätten på prov. Alla ljud skapades live. Stråk- och blåsinstrumentens delar visade sig vara väldigt svåra roller för elgitarren att fylla medan långa pianoackord samt 80-talssyntar fungerade bättre.