De allra flesta besöker någon gång i sitt liv en kyrka, antingen i en anhörigs syfte eller sitt eget. Trots sekulariseringen som pågår i Sverige så uppskattar de flesta traditionen kring vigslar, dop och begravningar. Musiken är en viktig del i dessa kontexter och det är viktigt att upplevelsen blir som besökarna önskar eftersom det ofta är en känslosam tillställning. Därför är det viktigt att vi som jobbar som kyrkomusiker är beredda att göra vad som krävs för att tillfredsställa besökarnas önskemål. I detta arbete utforskar jag processen kring att bearbeta ett orkesterpartitur till orgelpartitur, och hur användbar min metod är. Genom att studera orkesterpartituret och lyssna på inspelningar skapar jag ett partitur för orgel som innefattar så mycket som möjligt från orkesterpartituret. Jag använder orgelns olika möjligheter för att få min bearbetning att likna orkesterversionen. Processen har resulterat i större kännedom om transkriptioner och bidrar till att jag med större säkerhet kan genomföra fler transkriptioner i mitt arbete som kyrkomusiker och kan framföra väl bearbetade versioner av önskad musik inför förrättningar.

By transcribing songs from the standard repertoire, and some selected jazz musicians' improvised solos over these songs, I have studied how transcribing affects my own artistic expression. Some of the musicians I have been inspired by are Barry Harris, Paul Chambers and Oscar Peterson. The songs I’ve chosen come from the standard jazz repertoire of the 1940's and 50's. The question in this work was whether it was possible to derive my own playing and improvising at my degree concert from the material I had studied during the course of this project.   The idea for this project came from my interest in transcribing as a method for developing my artistic expression as a jazz pianist. Furthermore, I had grown tired of using some commonly used sources of sheet music and chord progressions, such as the mobile application iReal or various fake books containing jazz standards, like the well known Real Book. The song sketches these contain can in some cases give a very misleading picture of the original versions of the songs.   First, I did a transcription of an early version of each song, to use as a reference point. Then, I transcribed solos by the selected musicians, as well as parts of my own solos recorded at both the very beginning of the project and at my degree concert. I then analyzed the transcriptions regarding phrasing, tone material and sound.   In the process of transcribing solos, I have tried to mimic the original recording as much as possible. Various tools were used, such as mobile applications, to make loops and change the tempo to help with transcribing.   By going back to transcribing early versions of jazz standards, I hope to have gained an increased understanding of the jazz genre that I love to play and listen to. Working with transcribing has also made me reflect on the piano from a historical perspective.   In this text, I discuss the challenge of staying neutral to the transcribed material during the degree concert. Did I play phrases because they were part of my vocabulary or because I remembered them from the transcriptions? I further discuss the issue of the time limit of the project, which made it difficult to assess the results of the work.   Transcribing my own solos has been very rewarding. It has helped me to concretize what I want to practice. For example, through transcribing I recognize how limited I am in certain keys compared to others.   In addition to some specific phrases, much of Barry Harris's overall playing has been integrated into my own, and he is also the musician who have had the greatest impact on my own style of playing, of the three I’ve studied for this project. / <p>Medverkande musiker:</p><p>Jonny Ek - Piano</p><p>Jonathan Leidecker - Trummor</p><p>Tomas Sjödell - Kontrabas</p><p>Repertoar:</p><p>A Weaver Of Dreams (John Elliot, Victor Young)</p><p>I Can't Give You Anything But Love (Jimmy McHugh, Dorothy Fields)</p><p>Almost Like Being In Love (Frederick Loewe, Alan Jay Lerner)</p><p>The Very Thought Of You (Ray Noble)</p><p>East Of The Sun (Brooks Bowman)</p><p>My Foolish Heart (Victor Young, Ned Washington)</p><p>I'll Remember April (Gene de Paul, Patricia Johnston, Don Raye)</p><p>Nobody Else But Me (Jerome Kern, Oscar Hammerstein)</p><p>The Song Is You (Jerome Kern, Oscar Hammerstein)</p><p>Georgia On My Mind (Hoagy Carmichael, Stuart Gorell)</p>

<p>Detta arbete handlar om utvecklingen av ett verktyg tänkt att användas vid transkribering av digitalt inspelade intervjuer. Arbetet var av kreativ natur vilket innebär att de flesta problem löstes genom att beskriva idéer och utföra dessa praktiskt. Detta resulterade i ett datorprogram där den större delen av den utarbetade funktionaliteten har implementerats, dock ej röstigenkänning.</p>

Detta självständiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, för klassisk gitarr. Till min hjälp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men också ett arrangemang för cembalo förmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen är tänkta att i framtiden användas som konsertmaterial.

Detta arbete handlar om utvecklingen av ett verktyg tänkt att användas vid transkribering av digitalt inspelade intervjuer. Arbetet var av kreativ natur vilket innebär att de flesta problem löstes genom att beskriva idéer och utföra dessa praktiskt. Detta resulterade i ett datorprogram där den större delen av den utarbetade funktionaliteten har implementerats, dock ej röstigenkänning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna. Resultatet visar att läraren i stor utsträckning tar till vara elevernas svar och införlivar dem i den fortsatta diskussionen, vilket framhålls av tidigare forskning som språkutvecklande. Läraren använder sig likaså ofta av elevernas tidigare erfarenheter för att knyta samman det eleverna redan vet med de nya ämnena i skolan. Däremot skulle läraren i högre grad kunnat använda sig av och uppmärksammat elevernas olika modersmål.

I min uppsats utforskar jag möjligheterna att transkribera verk till mitt eget instrument tvärflöjt. Jag har arbetat med satser ur två konserter, en för violin och en för klarinett, och transkriberat om dessa till flöjt. Jag har fokuserat på en sats ur vardera konsert.   Mitt arbete börjar med att välja vilka instrument jag skulle transkribera från. Sedan har jag valt notutgåva för dessa och skrivit in dem i det notskrivningsprogram jag har valt, och därefter påbörjat transkriberingsarbetet. När transkriberingen var klar tog jag kontakt med pianist och påbörjade min instudering av verken, för att därefter spela in de instuderade satserna. Vid inspelningen tog jag hjälp av en medstudent som också hjälpte mig med att editera inspelningarna. Slutligen har jag jämfört de satser jag spelat in på tvärflöjt med inspelningar för originalinstrumenten, violin respektive klarinett. Det resulterade i noter som finns som bilaga och inspelningar jag länkat till.   I arbetet med transkription och förberedande litteraturstudier har jag lärt mig att transkription är ett stort ämne i sig och att det kräver efterforskning och förberedelser genom att studera noter, spela och lyssna till musiken som jag har transkriberat. Arbetet gav mig en känsla för vad kompositörernas musik bottnar i och har gett mig en riktning i mitt fortsatta arbete med transkribering.

Denna studies utgångspunkt är hur musikalisk utveckling inom jazzimprovisation kan uppstå med plankning, transkribering och analys som praktiska metoder. Tidigare forskning och uppsatser har framfört kritik mot den akademiskt vedertagna och musikteoretiskt präglade metodik som uppstått till en följd av institutionaliseringen av jazz och jazzimprovisation. Kritiken åsyftar att undervisning inom jazzimprovisation distanserat sig från genrens historia som präglades av att utveckla improvisatoriska förmågor genom imitation. Syftet med studien är att undersöka hur musikalisk utveckling inom jazzimprovisation påverkas av plankning, transkribering och analys. Metoden grundar sig i introspektiv analys av transkriberingar av två egna inspelningar och plankningar av tre tidigare gitarristers improvisationer över en och samma jazzstandard, samt reflektioner som förts i loggbok under studiens gång. Resultatet påvisar att tajming var den improvisatoriska beståndsdel som påverkats och utvecklats medan övriga beståndsdelar som rytmik, tonspråk och frasering visade marginella skillnader. Diskussionen tar upp resultatet i förhållande till tidigare forskning samt metodkritik och belyser noggrann tidsdisponering och planering som avgörande för ett mätbart resultat.

Sammanfattning Detta är en beskrivning av hur man kan transkribera musik och på så vis åstadkomma intressanta nya stämmor. Som exempel har jag arrangerat tre satser ur Maurice Ravels verk Le Tombeau de Couperin för fagottkvartett. / <p>Arkiverad ljudfil finns:</p><p>Ravel: Le Tombeau de Couperin - Il Menuet.</p><p></p>

Syftet med studien är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv utforska vilka resurser jag använder mig av för att transponera en jazzlåt till olika tonarter. Forskningsfrågorna är: Vilka resurser använder jag mig av för att transponera en utvald jazzlåt till olika tonarter?  På vilka sätt samverkar resurserna? För att studera min lärandeprocess har jag använt mig av loggbok och videodokumentation som metoder, och studiens teoretiska perspektiv är designteori. Resultatet visar att min lärandeprocess kan beskrivas i två olika transformationscykler. Dessa cykler har jag valt att benämna som transformationscykel 1a och 1b. Transformationscykel 1a beskriver de resurser som används vid transkribering och Transformationscykel 1b beskriver de resurser som används vid transponering. Den första cykeln 1a, presenteras med hjälp av tre teman: Iscensättning, Från dator till öra och Från öra till hand. Den andra, 1b, presenteras med hjälp av fyra teman: Transponering ifrån A-dur till C-dur, Problem under transponering, Transponering till fler tonarter och Transformering av tidigare kunskap. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet ur ett designteoretiskt perspektiv. Där vidrörs även frågan om strategier vid transponering varvid dessa jämförs med tidigare litteratur och forskning inom området. Slutligen redogörs för mina egna reflektioner kring arbetet, arbetets betydelse och fortsatta forsknings - och utvecklingsarbeten. / The purpose of this study is based on a design theoretic perspective, exploring what resources I use when transposing jazz tunes to different keys. The research questions are: What resources do I use to transpose a selected jazz tune to different keys? In what ways interact the resources? To study my learning process, I have used the logbook and video documentation, and the study's theoretical perspective is the design theory. The result shows that my learning process can be described in two different transformation cycles. These cycles, I have chosen to call the transformation cycle 1a and 1b. Transformation cycle 1a describes the resources used for transcription, and Transformation cycle 1b describes the resources used for transposing. The first transformation cycle 1a is presented by means of three themes: Staging, From the PC to the ear and From ear to hand. The other cycle, 1b, is presented by means of four themes: Transposing from A-flat major to C major, Problems during the transposing, Transposing to other keys and Transformation of previous knowledge. The discussion chapter discusses the results from a design theoretic perspective. The discussion also touches questions of strategy about transposing, which these being compared with the previous literature and research in the area. Finally, an account is given of my own reflections on the work, the importance of work and further research and development work.