I denna uppsats har det undersökts vilka brister gränssnittet till publiceringsplattformen Wordpress har gentemot en oerfaren målgrupp. Syftet med uppsatsen är att föreslå en lösning på problem i designen av plattformens administratörspanel. Metoden är en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor och användartest för att ta fram beslutsprocesser. Två användartest genomfördes. Det första användartestet genomfördes med tre användare. Resultatet visade att ett antal av de kritiska funktioner som plattformen gav användaren hade brister och kunde förändras. Användartestet analyserades och sammanställdes. Litteraturstudier genomfördes också i ämnet användarcentrerad gränssnittsdesign. Med hjälp av dessa studier skapades en kravspecifikation. Kravspecifikationen låg till grund för en prototyp av hur gränssnittets handlingserbjudanden kunde förändras. Ett användartest genomfördes på prototypen med nio testpersoner. Detta test visade att antalet steg i användarnas beslutsprocesser hade minskat och att tiden det tog att genomföra testet upplevdes kortare. Slutligen fördes en diskussion kring hur resultatet bara kan ses som representativt för de utvalda användarna i en specifik situation men att det ska kunna ligga till grund för vidare studier i ämnet. Slutsatsen är att det är svårt att dra generella slutsatser baserat på studien men att det har genererat behovet av vidare studier i ämnet.

<p>Detta arbete handlar om utvecklingen av ett verktyg tänkt att användas vid transkribering av digitalt inspelade intervjuer. Arbetet var av kreativ natur vilket innebär att de flesta problem löstes genom att beskriva idéer och utföra dessa praktiskt. Detta resulterade i ett datorprogram där den större delen av den utarbetade funktionaliteten har implementerats, dock ej röstigenkänning.</p>

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient. Arbetet resulterar i ett kortare verk med konkreta styrkor och svagheter i de olika programmens gränssnittsdesign, med resultat presenterade utifrån den teoribildning som använts under analysen.

<p>Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient. Arbetet resulterar i ett kortare verk med konkreta styrkor och svagheter i de olika programmens gränssnittsdesign, med resultat presenterade utifrån den teoribildning som använts under analysen.</p>

Detta arbete handlar om utvecklingen av ett verktyg tänkt att användas vid transkribering av digitalt inspelade intervjuer. Arbetet var av kreativ natur vilket innebär att de flesta problem löstes genom att beskriva idéer och utföra dessa praktiskt. Detta resulterade i ett datorprogram där den större delen av den utarbetade funktionaliteten har implementerats, dock ej röstigenkänning.

Studiens syfte var att undersöka om ett gränssnitt som utformats för äldre, med sina krav på tydlighet och enkelhet, också skulle kunna vara lämpat för att skapa god återanvändbarhet och gissningsbarhet för sällananvändare av ett gränssnitt. Två gränssnitt jämförs i studien, där en skapad applikation jämförs med en kopia av applikationen, där den enda ändringen som skedde var tillägget av viss gränssnittsdesign för äldre, baserad på tidigare forskning. Undersökningen utfördes på fyra teknikvana och fyra mindre teknikvana personer, baserat på ATI-skalan, där två från varje grupp fick använda applikationen med gränssnittsdesign för äldre och två från varje grupp fick använda applikationen utan gränssnittsdesign för äldre. Resultatet av undersökningen ligger i linje med studiens forskningsbakgrund. Denna undersökning indikerade resultat på en ökad tydlighet i flera moment, men undersökningen visade nästan bara förbättringar i tydlighet för de mindre teknikvana testpersonerna. Mer teknikvana användare klarade av att använda båda applikationerna nästan lika bra, med gränssnittsdesign för äldre, som utan. Resultatet antyder att de förändringar som gjorts i färg, fontstorlek, kontrast, språk- och funktionsmässigt gav en ökad tydlighet som gjorde att de mindre teknikvana testpersonerna lättare kunde uppfatta funktioner och överlag hade mindre problem vid användandet av applikationen.

Idag finns det ett begränsat utbud av material för källkritiska övningar på lågstadienivå och undervisning i källkritik anses påbörjas i för höga årskurser (Skolverket 2018a; Skolverket 2019a). Detta är två centrala aspekter i denna studie. Syftet med studien är att undersöka om ett videoredigeringsprogram med stöd för interaktivitet kan underlätta dagens undervisning i källkritik på lågstadienivå, samt vilka behov och utmaningar som finns idag. Studien syftar också till att ta reda på hur ett sådant videoredigeringsprogram skulle kunna se ut och fungera. Tanken med studiens tjänst är att eleverna ska lära sig tänka källkritiskt och enklare kunna urskilja vad som är sant eller falskt genom videoredigering där inlagda filmklipp kan manipuleras. För lågstadielärarnas del finns potential för att undervisa eleverna genom skapande av interaktivitet som kan leda till bland annat diskussion i klassrummet. För att ta reda på om tjänsten kan underlätta undervisning i källkritik, vilka behov och utmaningar som finns idag samt önskad funktionalitet och design har flera lärare deltagit i enkätundersökningar och intervjuer. Elever har även observerats vid användning av studiens tjänst för att sedan intervjuas. Det som upptäckts i studien är bland annat att lågstadielärare är ovana inom ämnet, de har svårt att hitta material och är i behov av källkritiskt material för lägre åldrar. Eleverna har en vana av digitala verktyg men behöver bland annat tydliga och enkla instruktioner utan ett avancerat språk och god tid på sig att läsa dessa instruktioner. Får att fånga uppmärksamhet av de elever som deltagit i studien behövs också utstickande färger på centrala knappar samt begränsat med valmöjligheter. I studien framkommer även att det finns en önskan om källkritisk undervisning i lägre åldrar, som till exempel i lågstadiet eller förskolan. Det har även framkommit att studiens prototyp eller liknande tjänst möjligtvis kunnat underlätta undervisning i källkritik, detta är dock något som kräver vidare forskning.

Det fanns tider då en webbplats lockade till sig användare oavsett hur dåligt den fungerade eller hur dåligt den såg ut. Tekniken var ny och användarna struntade i hur webbplatsen såg ut. Idag är allting annorlunda, företagens webbplats är ofta deras ansikte utåt. Det första som en potentiell kund kommer kontakt med när de söker efter information om olika tjänster och produkter är det på företagens webbplats. Och faktum är, i dagens näringsliv, vill alla företag visa det bästa ansikte för allmänheten. Därför lägger dem flesta företag stör mödan att göra sin webbplats mer tilltalande.“The site has to be more eye-catching -- to &quot;wow&quot; the viewer.” (John Meads 2008)Denna utredning syftar att skapa förståelse för några aspekter inom grafisk design som är viktiga att beakta för en designer som vill öka användbarheten hos en applikation. På så sätt vill vi ge designer möjlighet att skapa webbsidor med hög grad av användaracceptans.Genom att vi gjort en litteraturstudie och en empirisk undersökning har vi strävat efter att undersöka om grafisk design kan bidra till att öka webbanvändbarheten eller om den är bara störande pryl som finns där för dekoration. Vår undersökning visar att det som idag ses som ett problem med grafisk design är att designer utformar antingen användbara eller estetiskt utformade webbsidor. Istället för att se grafisk design som en lösning till de problem som finns kring webbanvändbarhet, uppfattas grafisk design som en källa till problemen.De slutsatser vi kommit fram till, baserat på analysen av litteraturstudien och den empiriska undersökningen är att möjligheten för att designer ska kunna utnyttja grafisk design för att förstärka användbarheten är idag ganska stort. En ursäkt som alltid återkommer i litteraturstudien vi har tagit del av är att tekniken inte räcker till. Men som vi ser idag har tekniken utvecklats enormt vilket gör det möjligt att tillämpa grafisk design. Vi har även utifrån den empiriska undersökningen kommit fram till att grafisk design och användbarhet är två delar som tillsammans utgör en helhet. / Uppsatsnivå: C

<p>När användbarheten studeras av den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm kan det framkomma vad som fungerar effektivt och korrekt. I sådana sammanhang förs sällan någon diskussion om hur den information som presenteras kommunicerar med en användare.</p><p>Syftet med detta forskningsprojekt är att på ett generellt plan öka kunskapen om olika analytiska perspektiv för att studera den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm, som ett led till att skapa begriplig information för människor. Mer preciserat är syftet att få en djupare förståelse för hur en informationslämnare kan kommunicera med en informationsanvändare genom den information som presenteras i ett användargränssnitt. Målet med forskningsprojektet är att presentera ett antal relevanta analytiska perspektiv som kan användas för att beskriva hur presenterad information i ett användargränssnitt kan kommunicera med en användare. Forskningsresultatet bidrar med ett ramverk som kan ligga till grund för ett analysstöd. Forskningsresultatet bidrar även med en ansats för framtida forskning inom området.</p><p>Forskningsprojektet bygger på fyra fallstudier. Analysobjekten i fallstudierna utgörs av fyra olika användargränssnitt på datorskärm, vilka används inom olika myndigheter, organisationer och företag. Vartdera användargränssnittet och dess informationsdesign studeras med hänsyn till: informationslämnarnas önskemål och intentioner, informationsanvändarnas upplevelse och förståelse av information och kontexters påverkan.</p><p>De slutsatser som dras är bland annat att informationsdesign i ett användargränssnitt på datorskärm upplevs och förstås av användare i samklang med inre, när och yttre kontext. Dessa kontexter kan studeras utifrån tre olika perspektiv, ett semiotiskt, ett retoriskt och ett narrativt perspektiv. En sådan analys kan framhäva den kommunikation som sker mellan de budskap som informationslämnaren vill berätta, hur den presenterade informationen i användargränssnittet arrangeras och komponeras och hur olika kontexter påverkar användarnas upplevelse och förståelse av den information som presenteras.</p>

<p>Dagens teknologiska samhälle ställer höga krav på människan, bland annat gällande att processa information. Vid utformning av system tas det numera vanligtvis hänsyn till människa-datorinteraktionen (MDI) för att erhålla en så hög användbarhet som möjligt. Affektiv Informatik, som är ett utvecklat sätt att förhålla sig till MDI, talar för att utveckla system som både kan uppfatta och förmedla emotioner till användaren. Fokus i rapporten är hur ett system kan förmedla emotioner, via dess färgsättning, och därmed påverka användarens emotionella tillstånd. En kvantitativ undersökning har utförts för att ta reda på hur färger kan användas i ett system för att förmedla känslouttryck till användare. Vidare har en jämförelse gjorts mellan undersökningens resultat och tidigare teorier om hur färg påverkar människans emotioner för att ta reda på huruvida de är lämpliga att tillämpa vid gränssnittsdesign. Resultatet pekade på en samständighet med de tidigare teorierna, men med endast en statistisk signifikant skillnad mellan blått och gult gällande behagligheten.</p>