I denna uppsats har det undersökts vilka brister gränssnittet till publiceringsplattformen Wordpress har gentemot en oerfaren målgrupp. Syftet med uppsatsen är att föreslå en lösning på problem i designen av plattformens administratörspanel. Metoden är en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor och användartest för att ta fram beslutsprocesser. Två användartest genomfördes. Det första användartestet genomfördes med tre användare. Resultatet visade att ett antal av de kritiska funktioner som plattformen gav användaren hade brister och kunde förändras. Användartestet analyserades och sammanställdes. Litteraturstudier genomfördes också i ämnet användarcentrerad gränssnittsdesign. Med hjälp av dessa studier skapades en kravspecifikation. Kravspecifikationen låg till grund för en prototyp av hur gränssnittets handlingserbjudanden kunde förändras. Ett användartest genomfördes på prototypen med nio testpersoner. Detta test visade att antalet steg i användarnas beslutsprocesser hade minskat och att tiden det tog att genomföra testet upplevdes kortare. Slutligen fördes en diskussion kring hur resultatet bara kan ses som representativt för de utvalda användarna i en specifik situation men att det ska kunna ligga till grund för vidare studier i ämnet. Slutsatsen är att det är svårt att dra generella slutsatser baserat på studien men att det har genererat behovet av vidare studier i ämnet.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för den inre förskolemiljöns betydelse för barns handlingserbjudanden. I vår studie har vi valt att fokusera på hur barns interaktionsmöjligheter påverkas av möblering och materialets tillgänglighet såväl som rumsstorlek. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där vi genom strukturerade observationer på åtta olika förskoleavdelningar undersökt vilka aspekter som främjar att interaktion uppstår. I vår analys har vi utgått från det neomaterialistiska perspektivet med fokus på relationen mellan objekt, individ och miljö. Resultatet visar att förutsättningar såsom rumsstorlek och flexibilitet, materialets tillgänglighet såväl som hur inredningen tolkas, påverkar hur barnen uppfattar olika erbjudanden till interaktion. Studien visar att en flexibel planlösning med möjlighet att frigöra golvyta och med tillgängligt och strukturerat material främjar barns interaktionsmöjligheter.

Att vistas utomhus är en stor del av förskolans vardag, därför blir utomhusmiljön och dess syfte viktig att synliggöra. Genom en kvalitativ studie med intervjuer som metod, avser denna studie att synliggöra sex stycken förskollärares uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter och hinder. Med dessa uppfattningar syftar studien till att ta reda på hur förskollärare motiverar utomhusvistelse i förskolan samt om uppfattningarna kan framstå på olika sätt beroende på förskolans lokalisering. Genom intervjuer synliggörs sex stycken förskollärares uppfattningar. Därefter har datamaterialet bearbetats för att synliggöra likheter, skillnader och mönster för att få en bild av hur möjligheter och hinder samt hur handlingserbjudanden och barnperspektiv kan komma till uttryck i utomhusmiljön. I resultatet framgår hur utomhusvistelsen är av vikt oavsett förskolans lokalisering. Möjligheter och hinder uppfattas olika av de deltagande förskollärarna, men som resultatet visar så handlar det i synnerhet om deras förhållningssätt, snarare än förskolans lokalisering. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

<p><strong>I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, <em>The theory of affordances, </em>vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - <em>affordanser</em> - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort. </strong></p><p> </p>

I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, The theory of affordances, vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - affordanser - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort.

The purpose of this study is to gain knowledge and a broader understanding for how pre-school teachers describe the importance of planned play environments including in what manner children are given influence. By qualitative interviews with five pre-school teachers from four different units I was able to gather data that shows how the planning process concerning a specific play environment had worked and why it looked as it did. The results show among other things that the pre-school teachers viewed the play environment as a vital part of the daily operation and pointed out that it was of vital importance that it came from the children’s interests. Depending on how the play environment had been organized and what its purpose was it offered different amounts of affordances.

Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten.Vid en genomgång av forskning framkom att det finns många studier kring förskolans miljö. Genomgången visade vidare att väggarna nämns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte något direkt fokus på väggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjälp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvärda förskolebarnet samt kommunikation. Begreppen samt tidigare forskning om miljö och pedagogisk dokumentation används för att analysera det empiriska materialet.Vi har genomfört studien på sex avdelningar på fyra förskolor. Vi har studerat fotografier av väggarna samt intervjuat pedagoger, en per avdelning.Analysen av väggarna visar att det finns fyra kategorier av material; dokumentation (av exempelvis ett temaarbete), information (schema samt upplysningar av olika slag), barnproducerat material (teckningar) samt lärandematerial (alfabet, siffror). Analysen visar att institutionen synliggörs genom väggarna. Genom exempelvis värdegrunds-dokumentationer synliggörs även ett önskvärt förskolebarn. Det material som återfinns på väggarna kan ses som kommunikation samt innebära handlingserbjudanden. Analysen av intervjuerna visar att pedagogerna ser väggarnas funktion som en kommunikationskanal, ett pedagogiskt redskap samt en möjlighet att synliggöra individen.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera de handlingserbjudande som beskrivs av förskollärare i relation till förskolans utomhusmiljö. Studiens insamlade data har tolkats och bearbetats av oss utifrån sex respondenters intervjusvar vilka genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som komplement användes photovoice som innebar att respondenterna tog valda bilder till intervjuerna. Analys av insamlade data genomfördes med transkribering och kodning via tematisk analys kopplat till studiens teoretiska begrepp handlingserbjudande. Handlingserbjudande är den svenska översättningen av engelskans affordance. I resultatet och diskussion för studien framförs likheter och skillnader kring respondenternas beskrivning av handlingserbjudanden. Här synliggörs även möjligheter och begränsningar som framkom i den här studien. Huvudsakliga slutsatser för studien är att utomhusmiljön och dess handlingserbjudanden blir avgörande beroende på vem som tolkar det och att utomhusmiljön påverkar vad som kan erbjudas. En viktig aspekt i sammanhanget är också att handlingserbjudande bidrar med gemensamt lärande för barn och pedagog vilka har tolkningsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur uppbyggnaden av förskolans fysiskainomhusmiljö kan bidra till olika handlingserbjudanden för barnen. I denna kvalitativastudie använder vi oss av observationer som metod. Vi utgår från det sociokulturellaperspektivet på lärande där vi fokuserar på begreppen det kompetenta barnet och denproximala utvecklingszonen. Vi har även undersökt miljön utifrån begreppen starktoch svagt kodade rum. Resultatet visar att materialet är begränsat och mycket avmaterialet finns inte tillgängligt för barnen. Slutsatsen är att som förskollärare har manflera olika perspektiv att ta hänsyn till exempelvis barnens utveckling och barnensomsorg. Förskolläraren behöver skapa miljöer som bidrar till utveckling för alla barnsamtidigt som miljöns utformning behöver vara en trygg plats för samtliga barn i gruppen.

No description available.