No description available.

Syfte: En långsam utveckling av levande väggar i Sverige beror bland annat på bristande erfarenhet och kunskap inom byggbranschen. Tidigare studier visar bland annat utmaningar gällande teknikens anpassning till ett svenskt klimat och ett krävande underhåll beroende av kompetens, planering och samverkan. Målet med studien är att analysera ett hållbart underhåll utifrån teknik och underhållsplanering av systemet levande väggar för att kunna besvara dessa problem. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där använda metoder är dokumentanalys, intervju och observation. Dokumentanalys ger en lägesbild av implementerade lösningar i södra Sverige och strategier för underhållsplanering. Intervju med relevanta aktörer bidrar med erfarenheter om teknik, underhåll och planering. Observation bekräftar information om teknik. Resultat: Studien visar på att ingen av de studerade konstruktionslösningarna kan anses fullständigt hållbara, men det finns systemlösningar som har mer eller mindre hållbara egenskaper. Levande väggar har starka sociala och ekologiska fördelar, där växtligheten bidrar till att öka ekosystemtjänsterna i urban miljö. En mindre resursanvändning är nödvändig för en hållbar teknik, där naturlig bevattning, lokala tåliga växter, varaktig konstruktion samt återvunna materialkomponenter främjar hållbar miljö och ekonomi. Filtdukssystem är enklare i design medan modulsystem är mer flexibelt. Ett gemensamt mål bland studerade projekt är att skapa ett så underhållsfritt system som möjligt där väggen får leva på naturlig väg. Acceptans för vilande växter under vinterhalvåret kan sänka krav på underhållet. Teknisk övervakning underlättar men manuell tillsyn är vital för väggens överlevnad. Frekvensen på underhållet varierar från projekt till projekt där kundens önskemål, placering, typ av vägg, storlek, växtval och årstid påverkar. Därför är det viktigt med planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Majoriteten av studerade projekt har ingen tydlig underhållplanering, men studien visar på framgångar av ett tydligt gemensamt mål, tidig involvering av driftpersonal, platsanalys, målinriktad underhållsplan och erfarenhetsåterkoppling. Konsekvenser: Studiens slutsats är att tekniken för levande väggar behöver utvecklas för att för att lämna ett mindre fotavtryck på miljö och ekonomi. Utvecklingen går mot ett så underhållsfritt system som möjligt, men den manuella tillsynen kan inte ersättas helt av avancerad teknik. Varje anläggnings unika förutsättningar kräver noggrann planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Begränsningar: Studien behandlar levande väggar i ett svenskt urbant klimat, där resultatet baseras på erfarenheter från projekt utförda i södra Sverige. Annan geografisk placering skapar andra förutsättningar för teknik och underhåll. Mer generella antaganden kan göras gällande underhållsplanering. Fler intervjuer med underhållstekniker kan bidra med andra aspekter i analysen. / Purpose: A slow development of living walls in Sweden is partly due to lack of experience and knowledge in the construction industry. Former studies point at challenges of adapting the technique in a Swedish climate and the importance of planning, knowledge and cooperation for the maintenance. The objective of the study is to analyse a sustainable maintenance by technique and maintenance planning of the system living walls in order to answer these challenges.   Method: The study is based on a qualitative approach where the methods are document analysis, interview and observation. Document analysis gives a status report of the implemented living walls in Sweden and introduces strategies for maintenance planning. Interview with relevant participants contributes with experiences concerning technique, maintenance and maintenance planning. Observation confirms the information about the technique. Findings: The study shows that none of the observed solutions can be considered completely sustainable, though they do have some sustainable qualities. Living walls have strong social and ecological benefits, where the vegetation contributes to increase ecosystem services in urban environment. A less use of resources is necessary for a sustainable technique where the use of stormwater, local resistant plants, lasting construction and recycled components promotes a sustainable environment and economy. The felt system is simpler in its design while the modular system is more flexible. A common objective among the observed projects is to create a maintenance-free solution as possible. Acceptance for resting plants during winter can lower the demands of the maintenance. Technical monitoring facilitates the maintenance but the manual handling of living walls is crucial. The frequency of the maintenance varies from each project where the client’s choice, placement of the wall, type of solution, size, plant choice and season affect. Therefore, it is important with planning and constantly evaluating a walls needs. The majority of the observed projects do not have a maintenance plan but the study shows success by a common objective, site analysis, goal-oriented maintenance plan and experience feedback. Implications: The conclusion of the study is that the technique of living walls needs to be evolved to leave a smaller footprint on the environment and the economy. The development is towards a maintenance-free solution but the manual handling can not be replaced by advanced technique. Every projects individual conditions demands thorough planning and continuous evaluation of the wall. Limitations: The study discuss living walls in the Swedish urban climate, where the result is based on experiences from projects developed in the southern part of Sweden. Other geographical placement causes different conditions for technique and maintenance. General assumptions can be made concerning the maintenance planning. More interviews with maintenance staff can contribute with other aspects to the analysis.

I have explored the combination of sound, textile and space. How can one create textiles to use as sound dampening material in an arts and craft practice? To enhance the architectural aspect of textile as one of the five building materials I have chosen to weave walls. Walls don´t have to be straight or go from floor to ceiling but they should somehow create room and divide the space. I felt the need of walls working within Konstfack because of the distraction of fellow students in the open space classroom. Torn walls tells a story, we see the left traces. These traces I wanted to convert into woven textile. Sounds of people and objects in public spaces bounces between hard surfaces often without dampening, this creates an environment that causes stress and distraction. In Virginia Wolf´s essay “A room of Ones Own” (1929) she points at how important it is to create a workspace for the professional you, to take place and be part of the public realm. A big part of this master project has been making the actual materials to build with and executing fibre. Does the material do the job of sound absorption? Wool and silk both have a fibrous cell, which is suitable for sound absorption they also have low flammability and is biodegradable; therefore I chose to work mainly with these fibres. I share my knowledge through the experience of the space I create. How to create o Room of one´s own in an open office.

<p>Ända sedan graffiti började förekomma i Sverige för ca 20 år sedan har den, nästan utan</p><p>undantag, ständigt ökat i omfattning. Sveriges kommuner har försökt bemöta den illegala</p><p>graffitins framfart med olika sorters förebyggande åtgärder. Dock har dessa metoder sällan</p><p>utvärderats kvantitativt, och resultaten av de implementerade åtgärderna är ofta osäkra. Syftet</p><p>med denna studie är att med ekonometrisk metod utvärdera två av dessa metoder; lagliga</p><p>väggar och snabbsanering. Förhållandet mellan dessa åtgärder och anmälda graffitibrott</p><p>undersöks med OLS-regressioner genomförda för en panel med 172 svenska kommuner under</p><p>perioden 1996-2004. De viktigaste resultaten i uppsatsen är 1) den vanligaste åtgärden i</p><p>Sveriges kommuner – snabbsanering – uppvisar ingen negativ effekt på illegal graffiti.</p><p>Tvärtom ger resultaten indikationer på att anmälda graffitibrott ökar som en följd av denna</p><p>metod 2) resultaten för lagliga väggar visar att denna metod inte verkar påverka illegal</p><p>graffiti överhuvudtaget, vilket således motsäger både förespråkare och kritiker av detta som</p><p>en klotterförebyggande åtgärd.</p>

Ända sedan graffiti började förekomma i Sverige för ca 20 år sedan har den, nästan utan undantag, ständigt ökat i omfattning. Sveriges kommuner har försökt bemöta den illegala graffitins framfart med olika sorters förebyggande åtgärder. Dock har dessa metoder sällan utvärderats kvantitativt, och resultaten av de implementerade åtgärderna är ofta osäkra. Syftet med denna studie är att med ekonometrisk metod utvärdera två av dessa metoder; lagliga väggar och snabbsanering. Förhållandet mellan dessa åtgärder och anmälda graffitibrott undersöks med OLS-regressioner genomförda för en panel med 172 svenska kommuner under perioden 1996-2004. De viktigaste resultaten i uppsatsen är 1) den vanligaste åtgärden i Sveriges kommuner – snabbsanering – uppvisar ingen negativ effekt på illegal graffiti. Tvärtom ger resultaten indikationer på att anmälda graffitibrott ökar som en följd av denna metod 2) resultaten för lagliga väggar visar att denna metod inte verkar påverka illegal graffiti överhuvudtaget, vilket således motsäger både förespråkare och kritiker av detta som en klotterförebyggande åtgärd.

Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten.Vid en genomgång av forskning framkom att det finns många studier kring förskolans miljö. Genomgången visade vidare att väggarna nämns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte något direkt fokus på väggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjälp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvärda förskolebarnet samt kommunikation. Begreppen samt tidigare forskning om miljö och pedagogisk dokumentation används för att analysera det empiriska materialet.Vi har genomfört studien på sex avdelningar på fyra förskolor. Vi har studerat fotografier av väggarna samt intervjuat pedagoger, en per avdelning.Analysen av väggarna visar att det finns fyra kategorier av material; dokumentation (av exempelvis ett temaarbete), information (schema samt upplysningar av olika slag), barnproducerat material (teckningar) samt lärandematerial (alfabet, siffror). Analysen visar att institutionen synliggörs genom väggarna. Genom exempelvis värdegrunds-dokumentationer synliggörs även ett önskvärt förskolebarn. Det material som återfinns på väggarna kan ses som kommunikation samt innebära handlingserbjudanden. Analysen av intervjuerna visar att pedagogerna ser väggarnas funktion som en kommunikationskanal, ett pedagogiskt redskap samt en möjlighet att synliggöra individen.

SammanfattningSyftet med denna studie är att synliggöra matematiken på förskolornas väggar. Jag har utgått från mina frågeställningar: Vad för slags matematik finns det på väggarna? Hur uppfattar pedagoger synliggörandet av olika slags matematik på förskolans väggar? För att få svar på dessa frågor fick jag godkännande av en förskolechef att fotografera väggarna på två förskolor. I studien ingår sammanlagt fyra avdelningar och fyra pedagoger, en från varje avdelning. Min kvalitativa studie bygger på den insamlade empirin från fotografierna samt intervjusvaren från pedagogerna. Under analysen såg jag mycket av variationsteorin, då jag såg både likheter och olikheter på förskolornas matematik på väggarna. Jag har tematiserat mitt material utifrån tre matematiska begrepp, räkning, mätning och design. Resultatet visar att pedagogerna anser att det är svårt att sätta upp material på väggarna då utrymmet är begränsat, samt att teknikens värld med bloggande tar över väggarnas utrymme. Utifrån pedagogernas svar samt den visuella empirin visar resultatet att siffror är det som förekommer främst på dessa förskolors väggar. Nyckelord: Förskola, matematik, miljö, väggar, variation.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för gatukonstpraktiken, dess problematik samt eventuella brottsförebyggandeåtgärder. I studien används termen gatukonst som ett samlingsnamn för både graffiti och gatukonst.Praktiken tar idag form under komplexa förhållanden vilka ofta skapar diskussioner kring utövarnas motiv, derasförhållningssätt till det offentliga rummet och deras praktik som en ingång till tyngre kriminalitet. För att kunnadiskutera brottsförebyggande åtgärder behöver således praktiken förstås djupare utifrån utövarnas egna beskrivningarav den. Denna förståelse skapas genom en kvalitativ metod bestående av halvstrukturerade intervjuermed tre personer som har eller har haft kontakt med gatukonstpraktiken. Utöver intervjuer undersöks enomdiskuterad metod med lagliga väggars brottsförebyggande potential genom en temporär laglig gatukonstvägg.Väggens främsta syfte är att testa hur det som privatperson fungerar att söka om tillstånd för en tillställning avdetta slag i det offentliga rummet. I samband med undersökningen har två icke-utövare av gatukonst kunnatintervjuas och 14 uttalanden från olika individer insamlas. Det har varit nödvändigt att intervjua individer somkommer i kontakt med praktiken och de som påverkas av den för att få en förståelse från flera olika perspektiv ompraktikens problematik och för att kunna belysa det offentliga rummets möjligheter för inkluderande.För att diskutera gatukonstpraktiken kopplas den insamlade empirin med teori. Den teoretiska ramen bestårav Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell och Peter Bishop och Lesley Willams för att diskutera platsbegreppetoch dess ständiga föränderlighet. Därefter följer en beskrivning för att definiera det offentliga rummet,där författaren Sören Olsson används. Vidare följer en diskussion om vad det offentliga rummet är och inte ärutifrån Don Mitchell. Social ordning diskuteras utifrån Rolf Lidskogs syn på begreppet. Därefter används HenriLefebvres för att diskutera hur ett socialt rum produceras. Vidare beskrivs begreppet appropriation utifrån LinaOlsson som använder både Michael de Certeau och Lefebvre för att beskriva begreppet. Teoridelen avslutas medN. John Habrakens teorier om territorium. Samtliga av dessa teoretiker visar sin relevans i resultatet där teorier,begrepp och insamlad empiri kopplas med undersökningen med den temporära lagliga gatukonstväggen.Resultatet visar att fler lagliga väggar är en trolig metod för att successivt förbättra förutsättningarna förpraktiken och allmänhetens syn på den. Studiens resultat visar även att gatukonstutövare inte är den homogenagrupp som tidigare forskning vill se den som. Dessutom har studien via undersökningar kunnat visa upp flerautövares olika motiv, vilka inte har varit att vandalisera. / The purpose of this study is to understand the practice of street art, its problems and possible crime prevention methods. The study uses the term street art as a collective description of both graffiti and street art. Street art practice takes form under complex situations which often are discussed through practitioners motives, their approach to public spaces and the practice as an entrance to heavier crime. To be able to discuss and analyse crime prevention methods, the practice of street art needs to be understood on a deeper level through practitioners own description of it. This understanding is created through qualitative interviews based on semi-structured questions with three interviewees who have or have had contact with the practice of street art. In addition, the discussion around legal walls for street art as a crime prevention method is researched with a temporary wall for street art. The primary purpose of the wall is to examine what it’s like as an ordinary citizen to seek permission for this kind of event in public spaces. During the research, two non-practitioners of street art are interviewed and 14 participants opinions are collected. It is a necessity to interview individuals who come in contact with, or who inany way is affected by the practice of street art to be able to understand several sides of the problems that comes with the practice. With this we have been able to highlight the public space and its possibilities for inclusion. To discuss street art practice, empirical observations are linked to theory. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell and Peter Bishop and Lesley Williams who discusses space as a constantly changing phenomena. A discussion then follows in which Sören Olsson defines the public space. In addition, Don Mitchell is used to describe the public space in further detail. Social order is discussed through Rolf Lidskogs approach. Henri Lefebvres theory about how social space is created is then discussed. The term appropration is described through Lina Olssons interpretation of Michael de Certeau and Lefebvres definition of it. The final part of the theory chapter is based on N. John Habrakens theories about territory. All these theorists mentioned above show their relevance in the result chapter where theories, terms and empirical observations are linked to the research with the temporary legal wall for street art. The result shows that more legal walls is a credible method in gradually improving the conditions of street art as well as improving the public perceptions of it. The result also shows that street art practitioners cannot not be seen as what earlier studies would call a homogeneous group. Furthermore, the study shows through its research, different practitioners motives, in which none have been to vandalize.

Gröna väggar är en effektiv metod för att tillämpa outnyttjad yta. En stor bidragande faktor till att gröna väggar ännu inte blivit populärt i Sverige är bristen på kunskap. Syftet med rapporten är att utföra en sammanställning av upplevelser från aktörer i projekt med byggnation av gröna väggar. Den sammanställda informationen ska bidra med en erfarenhetsåterföring till bygg- och fastighetsbranschen för att uppmuntra till kommande projekt med växtväggsinstallationer. Frågeställningarna som studien undersöker är: hur byggbranschens olika aktörer kan uppmuntras till byggnation av gröna fasader, anledningen till varför de byggs idag, vilka aspekter av processen som anses extra viktiga samt vilket system som lämpas bäst för Sverige.Metoden som används i rapporten är en kombination av en litteraturstudie med en fallstudie där involverade aktörer från undersökningsobjekten intervjuas utifrån deras erfarenheter från projekten. För att konstruera gröna väggar finns det förutsättningar på olika delar av väggens uppbyggnad, växtval och bevattningsinstallation. Bland annat behöver substratet ha en vattenhållande förmåga samtidigt som det är dränerande och behåller sin struktur.Intervjuresultaten visade att branschen till stor del har brist på kunskap inom ämnet och aktörerna i projekten menade att information om ämnet var svårfunnen. För att erfarenhetsåterföringen till fastighets- och byggsektorn ska förbättras krävs en större transparens inom området. Detta kan uppnås genom olika tillvägagångssätt: upprättandet av en branschorganisation, mer forskning om olika områden i ämnet och att växtväggsexperter förser branschen med informationsmedier såsom seminarier och kurser. De respondenter som var kunniga inom växtväggar menade att systemen som använts på projekten var möjliga att tillämpa oberoende av geografisk placering. Den faktor som var avgörande för de gröna väggarnas framgång var till stor del att växtvalet måste anpassas efter platsens geografiska förutsättningar samt sol- och vindexponering. Utifrån studien kan slutsatsen dras att både gröna fasader och levande väggar lämpas för ett svenskt klimat och att valet av väggsystem snarare beror på aktörernas budget, ambitionsnivå och kriterier som växtväggen önskas uppfylla. De vanligaste anledningarna till varför gröna väggar byggs enligt respondenterna är krav från kommuner och myndigheter, samt inre faktorer som tilltalande estetik, gynna biologisk mångfald och trivselfaktorer. Ansvarstaganden och underhållsarbeten var stora orosmoment som togs upp under intervjuerna. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att utforma en tydlig gränsdragning för olika aktörers ansvarsområden samt att upprätta en noggrann skötselplan som går att följa för kommande förvaltare. Bevattningen var ett problemområde för samtliga undersökningsobjekt. Projekten hade dock olika svårigheter med bevattningssystemen. Ett projekt hade underskattat den nödvändiga bevattningsmängden, ett annat hade missbedömt påverkan från substratet när det satte sig och ett hade problem med leddragningen från bevattningscentralen. Även fast bevattningsproblemen inte var helt detsamma finns ett gemensamt problemområde som leder till konstaterandet att bevattningen är ett kritiskt moment som kräver stor noggrannhet. En av de viktigaste lärdomarna aktörerna fått med sig från projekten är att växtväggsexperter bör involveras tidigt i projekteringen. I och med deras tidiga medverkan menar aktörer att förutsättningar för den gröna väggen lättare kan uppfyllas och problem kan undvikas i ett tidigare skede. / Vertical greenery systems (VGS) are an effective method of increasing the amount of green space in cities. Experience in this subject is however limited in Sweden, which results in fewer projects applying this method in buildings. The purpose of this study is to find out: what options there are to encourage the use of VGS in Sweden, which types of VGS works best in Sweden, the reasons why they are being constructed and which parts of the design process are the most critical. The investigation methods used in the thesis are a literature study and a case study. The case study entails interviews with participants in three projects which applied VGS to their buildings.The results show that the line of business has a subpar understanding of the systems and the different processes involved in constructing a VGS. Encouraging the market may be achieved by making the area of business more transparent. This can possibly be accomplished by VGS experts sharing their knowledge with other operators in the business through seminars and lectures. Respondents who had extensive knowledge regarding VGS were convinced that their systems could handle Swedens different climates. According to them the choice of plants is a critical factor for determining whether a VGS will be successful or not. Most VGS today are constructed based on either requirements from authorities or aesthetic appearance. The most critical parts of the design process are: involving the VGS experts in an early stage, establishing detailed maintenance plans and liability delimitations, making extensive efforts during the design process regarding the watering systems and choosing the plant selection based on the conditions of the placement.

<p>Syftet med denna rapport var att undersöka vilka kostnader som uppkommer i samband med reklamationer t.ex. direkta kostnader som uppkommer då de anställda på Skandinaviska Byggelement AB (SBE) lägger ner tid på reklamationer. SBE i Katrineholm är ett företag som tillverkar prefabricerade betongelement i form av plattbärlag och skalväggar. I processen för att tillverka dessa element blir det ibland fel vilket leder till reklamationskostnader för SBE. Dessa kostnader har vi lokaliserat och analyserat för att se vilka fel som är vanligast och kostnader för dem.</p><p>Många fel begås i projekteringsfasen då man på konstruktionsavdelningen sammanställer de ritningar och handlingar som kommer in som underlag. Grunden till felen kan finnas hos flera olika inblandade konsulter eller andra parter och det är som med många sammansatta processer att information kan försvinna på vägen. Någon har missat något eller inte tänkt på hur de andra arbetar. Det är allmänt känt inom byggbranschen idag att det finns ett glapp mellan de olika funktionerna som skall hjälpas åt för att tillsammans skapa ett hus. Kvalitetssystem som arbetats fram de senaste 25 åren har kommit långt och fungerar bra men det är övergångarna från delprocess till delprocess i huvudprocessen som inte alltid fungerar.</p><p>I rapporten har vi fokuserat på processen och kartlagt arbetet från konstruktion till leverans till kund för att skapa en förståelse av komplikationerna som kan uppstå i arbetet mot kvalitetsförbättring. Vi har till vår hjälp haft dokumentering från ett flertal projekt, arbetsbeskrivnings pärmar och intervjuer av de anställda på SBE. Vi har under arbetets gång även sett att man förlorar erfarenhet på grund av den höga omsättning av personal man har på konstruktionsavdelningen. Enligt erfarenhetseffekten som beskrivs under teoretisk bakgrund tar det tid innan en anställd börjar bidra med sin fulla kapacitet till företaget, man har som anställd alltid en naturlig upplärningsperiod.</p><p>I undersökningen, i form av en enkätundersökning, om hur mycket tid var och en av tjänstemännen på SBE tillbringade med att arbeta med reklamationer gav resultatet att det var 55,8 timmar/vecka sammanlagat hos de 18 personerna, alltså i snitt 3,1 timmar/vecka per person. Därigenom kom vi också fram till att det var projektledarna som utgör största delen av denna tid och efter dem så var det konstruktionssidan och produktionsteknikern.</p><p>Tiden man lägger på att hantera reklamationer är en del av kvalitetsbristkostnaderna och i diskussionen berörs hur man förlorar goodwill vid reklamationer och hur viktigt det är i ett tillverkande företag att ständigt arbeta med förbättringar och behålla sin kundfokus. Då kostnaderna i form av reklamationskostnader ökar minskar företagets lönsamhet vilket man kan motverka genom att minska slöseri i form av reklamationskostnader.</p><p>I analysen av hur stor del av vinsten som reklamationskostnaderna utgjorde så ser vi att det är i genomsnitt ca 8,6 %. Här ser vi också att det är stora skillnader mellan de olika projekten och att reklamationerna ibland kan utgöra så stora delar som över 40% av vinsten.</p> / <p>The Purpose of this report was to investigate what costs that arise in relation to customer complaints for example direct costs that arise when the employees spend time on customer complaints. Skandinaviska Byggelement AB (SBE) is a company that manufactures prefabricated concrete components in the shape of prefabricated slab elements on which concrete is poured.</p><p>In the process of manufacturing these elements there are sometimes nonconformities which lead to complaint costs for SBE. These costs have we located and analyzed to see which nonconformities that are most common and in what range of cost it is about.</p><p>Many of the faults is carried out in the projection phase when the design department composite the drawings and documents that arrives as basis documents for the project. The roots to the faults can be found at several different involved consults or other parties that are involved in the connected processes were information can easily disappear during the process. The root can be caused by a slight miss or misunderstanding of how everyone work. It is well known that in the construction business today there is a gap between the different functions that are together creating a house. Quality systems that have been used the latest 25 years and are starting to work good but the transitions between the part processes in the main process that is not working that well all the time.</p><p>In this thesis we have focused on the process from design to delivery to customer to gain a greater understanding of the complications that can occur in the work towards quality improvement. To our help we have had documentation from several past projects, work description folders and interviews of the workers at SBE. We have during the work also seen that experience is going to waste because of the high turnover of workers especially at the design department. According to the experience rate that are described in theoretical background, it takes time before a employee start contribute whith its full capacity to the company, as an employee you always have a naturall learning process in the beginning at a job.</p><p>In our form investigation about how much time each one of the employees at the office at SBE are working with reclamations gave the result that it was 55,8 hours all together for the 18 persons that we asked. Through this we also saw that the project leaders that constitute the biggest part of this time and after them the design department and the production technician. The time aspect is a part of the quality cost and in the discussion we are discussing how you lose goodwill with reclamations and how important it is in a manufacturing company to work with continuous improvement and to stay customer focused. When the costs in form of reclamation costs are increasing the company profitability are decreasing and you can increase the profitability through decreasing waste that can be in form of reclamations.</p><p>In the analysis of how big part of the profit that consist of reclamations cost we found an average on 8, 62%. This show also that there are big differences between different projects and that the reclamation cost sometimes can be as big part as 40% of the profit.</p>