Under det senaste århundradet har det dykt upp många miljöproblem som har lett till att vi idag måste fokusera mer på en hållbar utveckling av våra städer. Allt fler människor väljer att bo i städer och därför är det viktigt för vår framtid att stadsplaneringen blir så hållbar som möjligt. Denna rapport beskriver och värderar 6 olika hållbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och värderats utifrån 6 hållbarhetsaspekter som anses vara viktiga. Studierna har begränsats till hållbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ”En jämförelse av 6 aktuella bo- stadsområden i Sverige med uttalad inriktning på hållbart stadsbyggande” är; Transport, Social Hållbarhet, Grönskande Utomhusmiljö, Hållbara Transporter, Hållbart Energisystem, Miljöanpassade Bostäder & Lokaler, Hållbart Vatten & Avlopp och Hållbar Återvinning.

Denna studie ämnar att beskriva hur kapacitetsbristen i elnätet påverkar hållbarhetsarbetet och expansionen av centrala Uppsala. Kapacitetsbristen medför att elöverföringskapaciteten begränsas, vilket är en samhällsutmaning vars konsekvenser kan bli svåra om den inte hanteras. Kapacitetsbristens konsekvenser och hur utmaningen hanteras undersöktes med en Mixed Method Research metodik. Syftet var att beskriva hur kapacitetsbristen påverkar hållbarhetsarbetet och expansionen med hjälp av data och de inkluderade aktörerna. Dessutom var ämnade den kvalitativa studien att ge förståelse för  hur aktörerna bildat samarbeten för att hantera kapacitetsbristen och hur det påverkat resiliensen i Uppsala.                       Resultaten visade att expansionen och hållbarhetsarbetet har gått som planerat hittills. På grund av kapacitetsbristen går däremot elektrifieringen långsammare än planerat vilket påverkar i vilken utsträckning framtida hållbarhetsmål kan nås. Det finns även signaler om att en ökad expansion fram till 2030 kan bli problematisk. Vidare har kapacitetsbristen hanterats genom fler initiativ till samarbeten mellan aktörerna vilket har ökat resiliensen i centrala Uppsala. Det innebär att staden som system kan återhämta sig och anpassa sig efter kapacitetsbristen bättre än vad den kunde när kapacitetsbristen uppdagades. Detta är ett resultat av både tekniska åtgärder och mänskliga faktorer som ökad inkludering och kommunikation mellan centrala aktörer.

Hållbar utveckling har sedan 1987 definierats enligt Brundtlandrapporten "Vår gemensamma framtid" som en utveckling där dagens generations behov tillfredsställs utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Mångtydigheten i begreppet hållbar utveckling har däremot skapat en diskussion i samhället om vad som ska ingå i tolkningen av begreppet och år 1992 i Rio de Janeiro hölls en konferens där man arbetade fram ett program för en hållbar samhällsutveckling, Agenda 21, ett handlingsprogram för det 21:a århundradet. Diskussionen om hållbar utveckling är idag ett inarbetat begrepp i samhällsutvecklingen och något som städerna i allt högre grad försöker anpassa sig efter. Det finns ett kunskapsläge som beskriver vad som ska ingå i den hållbara staden, hur man på bästa sätt planerar med hållbarhet i fokus och vilka modeller som ska användas för att integrera hållbarhetens tre delar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Däremot finns det ett glapp mellan teoretiska ramverk och faktisk planering, där många stadsbyggnadsprojekt trots sina hållbarhetsmål inte lyckas att fullt ut bli hållbara i slutändan. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att dra en slutsats om det arbete som idag görs för att planera hållbara städer är tillräckligt utifrån den valda planeringsmodellen, SymbioCity, som har sina rötter i det svenska projektet Hammarby Sjöstad, som i olika avseenden används i kinesisk stadsplanering. Genom att jämföra planeringen av Hammarby Sjöstad med Tangshan Bay Eco-city i Kina har vi som mål att avgöra om man utifrån liknande mål och metoder kan planera hållbart där både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet får ta plats. Med utgångspunkt i en teoretisk analysram, som utarbetades efter kriterier och principer om hållbart stadsbyggande, genomförs en kvalitativ textanalys som jämför det svenska byggprojektet Hammarby Sjöstad med Tangshan Bay Eco-city i Kina för att urskilja likheter och skillnader i hur man strävar efter att bygga hållbart utifrån liknande planeringsmodeller. Analysen genomförs i två nivåer där första nivån analyserar SymbioCity som planeringsmodell och i vilka avseenden modellen kan vara ett verktyg för hållbar stadsplanering och i den andra nivån går analysen djupare och mer kritiskt in på hur Hammarby Sjöstad, Tangshan Bay Eco-city och SymbioCity förhåller sig till uppsatsens fyra kriterier för hållbar stadsplanering. Stadsdelarna är konstruerade med liknande mål om hållbarhet men den politiska skillnaden i Kina och Sverige ger olika förutsättningar för medborgardialog och social hållbarhet. Trots den sociala och politiska skillnaden mellan länderna blir arbetets slutsats att en modell trots allt kan vara en grund för planeringen av hållbara städer, men det måste visas hänsyn i arbetet till att en modell som SymbioCity ensam inte täcker in den sociala hållbarheten, vilket behövs för att långsiktigt kunna planera för hållbara städer och samhällen.

An ever-increasing population, urbanization and visions towards sustainable cities clarifies the need of densification. When densifying existing urban areas adding storeys could serve as a residential densification, which would also meet the market demand for centrally located apartments. An increased understanding of the potential of vertical densification gives way to the aim of this thesis to increase the amount of centrally located housing. This thesis provides knowledge of adding storeys and how property owners can identify opportunities in their existing building stock. The first question, What kind of residential densification takes place in Sweden today? highlights ways of residential densification; development of brownfields, infill and adding storeys, where adding storeys is what this thesis then focuses on. The result came through a literature review that also clarified important factors when adding storeys. This part of the literature review, a case study and interviews answers the second question, What factors are central when adding storeys? and accumulates the factors; culturally listed buildings, structure, year of construction, attic apartments, need of renovation, area potential, accessibility requirements, revenue ratio and 3D-property division. In an analysis an inventory instrument is designed based on the central factors. The inventory instrument is applied in an illustrating work on a property company's existing building stock. The result of the inventory answers the third question, How can a property owner examine the opportunities for residential densification through adding storeys on their existing building stock? and identifies five properties as possible for adding storeys, whereof two are highlighted as best suited. Furthermore, in the third and final question a description is given of a continued deepening process. For densification to occur at the right place and in the right way, it is not only the existing building and its load-bearing capacity that is to be assessed. The thesis main conclusion is that the context and environment of the existing building are of equal relevance.

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen. Svaren har sedan diskuterats mot relevant litteratur inom området. Studien visar att en yrkesutbildning har potential att öka intresset för urban matproduktion genom att legitimera urban matproducent som yrke samtidigt som det svarar mot nya behov som uppkommer på marknaden. Studien visar också att en utbildning behöver vara anpassningsbar för att kunna locka både erfarna och oerfarna urbana jordbrukare. För att kunna bidra till en ökad ekologisk hållbarhet behöver utbildningen innehålla kurser som lär ut miljövänliga odlingstekniker samtidigt som det behöver vara ett fokus på hög avkastning då tanken är att studenterna efter avslutad utbildning ska kunna jobba med kommersiell produktion. Om en utbildning av urbana matproducenter leder till en ökad urban matproduktion med fler grönytor i staden ökar stadens resiliens, både genom grönytornas buffrande förmåga vid klimatförändringar och genom att det skapar städer med en högre självförsörjningsgrad. Ett kommersiellt urbant jordbruk kan komplettera det rurala jordbruket genom att utöka utbudet och tillgången till färska produkter med en kortare hållbarhet.

Med utgångspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken och Kongahälla som alla fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara Städer har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör även hur de inblandade uppfattar påverkan från den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken påverkan den skrivna ansökan har på mottagandet av och arbetet med föreslagna åtgärder. Genom att ställa mitt material frågan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssätt påverkat förutsättningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som är återkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det därför är väsentligt; att diskussioner innebär en läroprocess; att det finns möjligheter att bidra på lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material är transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation råder. / With a starting point in the three projects Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken and Kongahälla that all received financial support from Delegationen för Hållbara städer [The Delegation for Sustainable Cities], I have studied what experiences actors in those organizations have from the internal communication. The study also addresses how those involved perceive the impact of the process surrounding the financial support scheme and the impact of the written application on the reception of and work on the proposed measures. By asking the question: How do actors in the projects studied perceive the internal communication process? I show how the organization’s structure and their methods of work affect the conditions for a rewarding communicative process. My empirical material has led me to identify five conclusions that are recurring and all have an influential role. I therefore see it as essential; that discussions involves a learning process; that opportunities exist to contribute on equal terms; that the players can agree on common formulations of problems; that the presentation of material is transparent; that the consistency of behaviour and communication prevails.

I takt med urbanisering och samhällstrender har utvecklingen och samhällsplaneringen av städer blivit allt viktigare. BREEAM Communities är ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem för stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedömningsunderlag för samhällsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag för att kunna bygga hållbara stadsdelar och tar således hänsyn till alla tre dimensioner av hållbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska. I Sverige har stadsdelscertifiering på senare år uppmärksammats. Projektet HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, pågår sedan 2010 och initierades för att utvärdera och anpassa BREEAM Communities till den svenska planprocessen. HCS-projektet syftar till att skapa dialog kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar och även skapa en gemensam arbetsprocess som leder till hållbar stadsutveckling (Karlsson, o.a., 2011). Täby kommun är med och påverkar anpassningen genom att de har utfört en betatest på Täby galoppfält och deras erfarenheter från detta projekt har beaktats i detta arbete. Betatesterna är till för att utvärdera BREEAM Communities-processen och samla synpunkter om verktyget till Swedish Green Building Council, SGBC, som är mottagare för resultaten av HCS-projektet och som för arbetet med en svensk-anpassad manual vidare. Avsikten med detta arbete är att beskriva och belysa hur samhällsplaneringen av nya stadsdelar förändras med hjälp av certifieringsverktyget BREEAM Communities med hänsyn till miljömässiga hållbarhetsaspekter. För att åstadkomma detta har teori kring hållbar utveckling och stadsplanering studerats. Vidare har BREEAM Communities-manualen analyserats och kvalitativa intervjuer har utförts med anställda på Täby kommun, Swedish Green Building Council samt COWI, konsultföretag inom samhällsplanering. De är på olika sätt är involverade i pågående certifieringsprojekt i stadsdelar. Insamlad empiri ställs mot teoriunderlaget varpå analys genomförts och slutsatser dragits. Slutsatserna pekar på att samhällsplaneringen förändras främst genom att verktyget fungerar som en check-lista och att samhällsplaneringens vanliga arbetssätt förändras. Det tillkommer inte nya professionella aktörer via BREEAM Communities. Dock ändras samhällsplaneringen för alla iblandade intressenter genom att samarbete och en bredare dialog förs i ett tidigare skede i planprocessen än i praxis. Miljöaspekter som tycks framhävas via BREEAM Communities är biologisk mångfald och miljövänliga energilösningar eftersom dessa planeras i ett tidigt stadie. De aspekter som i nuläget hamnar i skymundan och bör beaktas i miljösynpunkt är avfallshantering, blå struktur och ekosystemtjänster. Genom att bättre integrera dessa aspekter, förslagsvis inom metodens steg 1, kan BREEAM Communities förbättras inom miljömässig hållbarhet. Samverkan mellan kommun och andra inblandade stadsplanerare är nödvändigt för att kunna förverkliga vissa hållbarhetsaspekter i BREEAM Communities. Med det engagemang som verkar finnas inom stadsplaneringen ses på kort och lång sikt god potential för ökade satsningar både inom samverkan och inom miljömässigt hållbar stadsplanering.

Halmstad är en kommun som till år 2050 förväntas öka sin befolkning från 100 000 invånare till 150 000 invånare. I och med den ökade befolkningen kommer det finnas problem och nya behov Halmstad kommer möta. Genom att undersöka trender i världen och behov kopplade till dem kan en bild av Halmstads framtida behov skapas. När bilen är en så stor del av vardagen för de flesta kommer en ökad befolkning troligen medföra mer biltrafik på vägarna. Ett bra alternativ till bilen i en stad är cykeln, då den möjliggör ett smidigt sätt att ta sig mellan destinationer. En annan trend som sker på global nivå är inom hållbarhet, vilket många städer arbetar efter idag. Detta kan röra sig om bland annat att minska skadliga utsläpp, producera mer lokala varor, samt att få människor att leva ett tryggt och lyckligt liv. Halmstad är en cykelstad med god infrastruktur och ett politiskt engagemang. Men för att möta framtida behov krävs det innovativa lösningar för att tillfredsställa dem. Genom att kombinera designmetodik och konstruktionsmetodik har ett cykelsystem utvecklats mot Halmstad. Systemet består av återanvända cyklar som tidigare blivit beslagtagna/forslats bort i kommunen som ska rustats upp. För att göra detta möjligt har ett koncept tagits fram för ett cykelställ där dessa cyklar kan låsas fast automatiskt och en app för att hitta lediga cyklar/ställ samt för att boka cyklar. Systemet riktar sig mot personer som spontant vill kunna ta sig runt i staden utan att faktiskt behöva äga en egen cykel och de som vill använda cykel för transport till sina dagliga sysslor inom staden.

No description available.

With an increasing urban population, urban areas around the world face great challenges in sustaining its inhabitants without losing its natural values. Fragmentation of the urban green areas is inevitable, causing the biodiversity to decline and the ecosystem services to weaken. In Stockholm, ten large green areas stretch from the inner parts of the city outwards to the more rural parts of the county -these are called the green wedges of Stockholm. The green wedges bring nature closer to the urban dwellers and strengthen the urban ecosystems, which provides the citizens with vital ecosystem services. The population of Stockholm is growing rapidly and is expected to increase with almost 50% by 2050, putting a massive pressure on the development of new dwellings. Suitable and vacant areas for exploitation are rare and so the green areas around and within the city are often encroached or destroyed. The green wedge area is decreasing due to exploitation and there is no real means of protection for a majority of the wedges. The comprehensive plans [översiktsplaner] and regional plans [regional planer] are not legally binding, hence the continuous infringing of the green wedge area. The aim of this study is to provide a comprehensive picture of the green wedges of Stockholm, its past, present and future challenges as well as possible solutions. By using methods such as GIS analysis, a decrease of green wedge area in the new regional development plan RUFS 2050 compared to the old regional development plan RUFS 2010 was found. The green wedges are diminishing and only a small part, 24 %, is protected. New ways of protecting the green wedge area could be relevant to enable a suitable inclusion within urban planning. A sustainable urban region with a healthy and sound population is dependent on green areas close to residential areas. When encroaching parts of the green wedges it will have an impact on the green infrastructure within the whole of Stockholm County, which, inevitably, will affect the urban ecosystems that provide essential ecosystem services to the city dwellers. There is a need for a clear political vision, proper legally binding guidelines as well as improved and extensive inter-municipal collaborations to make the future of the green wedges prosperous.