Syfte: En långsam utveckling av levande väggar i Sverige beror bland annat på bristande erfarenhet och kunskap inom byggbranschen. Tidigare studier visar bland annat utmaningar gällande teknikens anpassning till ett svenskt klimat och ett krävande underhåll beroende av kompetens, planering och samverkan. Målet med studien är att analysera ett hållbart underhåll utifrån teknik och underhållsplanering av systemet levande väggar för att kunna besvara dessa problem. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där använda metoder är dokumentanalys, intervju och observation. Dokumentanalys ger en lägesbild av implementerade lösningar i södra Sverige och strategier för underhållsplanering. Intervju med relevanta aktörer bidrar med erfarenheter om teknik, underhåll och planering. Observation bekräftar information om teknik. Resultat: Studien visar på att ingen av de studerade konstruktionslösningarna kan anses fullständigt hållbara, men det finns systemlösningar som har mer eller mindre hållbara egenskaper. Levande väggar har starka sociala och ekologiska fördelar, där växtligheten bidrar till att öka ekosystemtjänsterna i urban miljö. En mindre resursanvändning är nödvändig för en hållbar teknik, där naturlig bevattning, lokala tåliga växter, varaktig konstruktion samt återvunna materialkomponenter främjar hållbar miljö och ekonomi. Filtdukssystem är enklare i design medan modulsystem är mer flexibelt. Ett gemensamt mål bland studerade projekt är att skapa ett så underhållsfritt system som möjligt där väggen får leva på naturlig väg. Acceptans för vilande växter under vinterhalvåret kan sänka krav på underhållet. Teknisk övervakning underlättar men manuell tillsyn är vital för väggens överlevnad. Frekvensen på underhållet varierar från projekt till projekt där kundens önskemål, placering, typ av vägg, storlek, växtval och årstid påverkar. Därför är det viktigt med planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Majoriteten av studerade projekt har ingen tydlig underhållplanering, men studien visar på framgångar av ett tydligt gemensamt mål, tidig involvering av driftpersonal, platsanalys, målinriktad underhållsplan och erfarenhetsåterkoppling. Konsekvenser: Studiens slutsats är att tekniken för levande väggar behöver utvecklas för att för att lämna ett mindre fotavtryck på miljö och ekonomi. Utvecklingen går mot ett så underhållsfritt system som möjligt, men den manuella tillsynen kan inte ersättas helt av avancerad teknik. Varje anläggnings unika förutsättningar kräver noggrann planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Begränsningar: Studien behandlar levande väggar i ett svenskt urbant klimat, där resultatet baseras på erfarenheter från projekt utförda i södra Sverige. Annan geografisk placering skapar andra förutsättningar för teknik och underhåll. Mer generella antaganden kan göras gällande underhållsplanering. Fler intervjuer med underhållstekniker kan bidra med andra aspekter i analysen. / Purpose: A slow development of living walls in Sweden is partly due to lack of experience and knowledge in the construction industry. Former studies point at challenges of adapting the technique in a Swedish climate and the importance of planning, knowledge and cooperation for the maintenance. The objective of the study is to analyse a sustainable maintenance by technique and maintenance planning of the system living walls in order to answer these challenges.   Method: The study is based on a qualitative approach where the methods are document analysis, interview and observation. Document analysis gives a status report of the implemented living walls in Sweden and introduces strategies for maintenance planning. Interview with relevant participants contributes with experiences concerning technique, maintenance and maintenance planning. Observation confirms the information about the technique. Findings: The study shows that none of the observed solutions can be considered completely sustainable, though they do have some sustainable qualities. Living walls have strong social and ecological benefits, where the vegetation contributes to increase ecosystem services in urban environment. A less use of resources is necessary for a sustainable technique where the use of stormwater, local resistant plants, lasting construction and recycled components promotes a sustainable environment and economy. The felt system is simpler in its design while the modular system is more flexible. A common objective among the observed projects is to create a maintenance-free solution as possible. Acceptance for resting plants during winter can lower the demands of the maintenance. Technical monitoring facilitates the maintenance but the manual handling of living walls is crucial. The frequency of the maintenance varies from each project where the client’s choice, placement of the wall, type of solution, size, plant choice and season affect. Therefore, it is important with planning and constantly evaluating a walls needs. The majority of the observed projects do not have a maintenance plan but the study shows success by a common objective, site analysis, goal-oriented maintenance plan and experience feedback. Implications: The conclusion of the study is that the technique of living walls needs to be evolved to leave a smaller footprint on the environment and the economy. The development is towards a maintenance-free solution but the manual handling can not be replaced by advanced technique. Every projects individual conditions demands thorough planning and continuous evaluation of the wall. Limitations: The study discuss living walls in the Swedish urban climate, where the result is based on experiences from projects developed in the southern part of Sweden. Other geographical placement causes different conditions for technique and maintenance. General assumptions can be made concerning the maintenance planning. More interviews with maintenance staff can contribute with other aspects to the analysis.

No description available.

Gröna väggar är en effektiv metod för att tillämpa outnyttjad yta. En stor bidragande faktor till att gröna väggar ännu inte blivit populärt i Sverige är bristen på kunskap. Syftet med rapporten är att utföra en sammanställning av upplevelser från aktörer i projekt med byggnation av gröna väggar. Den sammanställda informationen ska bidra med en erfarenhetsåterföring till bygg- och fastighetsbranschen för att uppmuntra till kommande projekt med växtväggsinstallationer. Frågeställningarna som studien undersöker är: hur byggbranschens olika aktörer kan uppmuntras till byggnation av gröna fasader, anledningen till varför de byggs idag, vilka aspekter av processen som anses extra viktiga samt vilket system som lämpas bäst för Sverige.Metoden som används i rapporten är en kombination av en litteraturstudie med en fallstudie där involverade aktörer från undersökningsobjekten intervjuas utifrån deras erfarenheter från projekten. För att konstruera gröna väggar finns det förutsättningar på olika delar av väggens uppbyggnad, växtval och bevattningsinstallation. Bland annat behöver substratet ha en vattenhållande förmåga samtidigt som det är dränerande och behåller sin struktur.Intervjuresultaten visade att branschen till stor del har brist på kunskap inom ämnet och aktörerna i projekten menade att information om ämnet var svårfunnen. För att erfarenhetsåterföringen till fastighets- och byggsektorn ska förbättras krävs en större transparens inom området. Detta kan uppnås genom olika tillvägagångssätt: upprättandet av en branschorganisation, mer forskning om olika områden i ämnet och att växtväggsexperter förser branschen med informationsmedier såsom seminarier och kurser. De respondenter som var kunniga inom växtväggar menade att systemen som använts på projekten var möjliga att tillämpa oberoende av geografisk placering. Den faktor som var avgörande för de gröna väggarnas framgång var till stor del att växtvalet måste anpassas efter platsens geografiska förutsättningar samt sol- och vindexponering. Utifrån studien kan slutsatsen dras att både gröna fasader och levande väggar lämpas för ett svenskt klimat och att valet av väggsystem snarare beror på aktörernas budget, ambitionsnivå och kriterier som växtväggen önskas uppfylla. De vanligaste anledningarna till varför gröna väggar byggs enligt respondenterna är krav från kommuner och myndigheter, samt inre faktorer som tilltalande estetik, gynna biologisk mångfald och trivselfaktorer. Ansvarstaganden och underhållsarbeten var stora orosmoment som togs upp under intervjuerna. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att utforma en tydlig gränsdragning för olika aktörers ansvarsområden samt att upprätta en noggrann skötselplan som går att följa för kommande förvaltare. Bevattningen var ett problemområde för samtliga undersökningsobjekt. Projekten hade dock olika svårigheter med bevattningssystemen. Ett projekt hade underskattat den nödvändiga bevattningsmängden, ett annat hade missbedömt påverkan från substratet när det satte sig och ett hade problem med leddragningen från bevattningscentralen. Även fast bevattningsproblemen inte var helt detsamma finns ett gemensamt problemområde som leder till konstaterandet att bevattningen är ett kritiskt moment som kräver stor noggrannhet. En av de viktigaste lärdomarna aktörerna fått med sig från projekten är att växtväggsexperter bör involveras tidigt i projekteringen. I och med deras tidiga medverkan menar aktörer att förutsättningar för den gröna väggen lättare kan uppfyllas och problem kan undvikas i ett tidigare skede. / Vertical greenery systems (VGS) are an effective method of increasing the amount of green space in cities. Experience in this subject is however limited in Sweden, which results in fewer projects applying this method in buildings. The purpose of this study is to find out: what options there are to encourage the use of VGS in Sweden, which types of VGS works best in Sweden, the reasons why they are being constructed and which parts of the design process are the most critical. The investigation methods used in the thesis are a literature study and a case study. The case study entails interviews with participants in three projects which applied VGS to their buildings.The results show that the line of business has a subpar understanding of the systems and the different processes involved in constructing a VGS. Encouraging the market may be achieved by making the area of business more transparent. This can possibly be accomplished by VGS experts sharing their knowledge with other operators in the business through seminars and lectures. Respondents who had extensive knowledge regarding VGS were convinced that their systems could handle Swedens different climates. According to them the choice of plants is a critical factor for determining whether a VGS will be successful or not. Most VGS today are constructed based on either requirements from authorities or aesthetic appearance. The most critical parts of the design process are: involving the VGS experts in an early stage, establishing detailed maintenance plans and liability delimitations, making extensive efforts during the design process regarding the watering systems and choosing the plant selection based on the conditions of the placement.

Syfte: För att skapa väl fungerade städer som främjar mångfaldigt liv påstår C/O City (2017) att ekosystemtjänster måste implementeras. En ökad befolkning och förtätning har lett till bristande grönstruktur i urbana miljöer. Detta påverkar miljön och social-ekologin negativt. För att skapa hållbara, resilienta och attraktiva städer måste mångfunktionella gröna lösningar skapas och bidra med ekosystemtjänster. Målet med arbetet är därför att tillföra mer kunskap om stadens ekosystemtjänster och hur vertikala växtväggar kan förbättrar stadsmiljön. Metod: Den kvalitativa datan som analyseras i denna undersökning utgörs av intervjuer, enkäter, en dokument- och litteraturstudie. Intervjuerna används för att ge en djupgående förståelse för kommuners och byggherrars arbete med vertikala växtväggar samt ekosystemtjänster. Enkätundersökningen används för att översiktligt kartlägga kommuners arbete med vertikala växtväggar. I dokument- och litteraturstudien studeras verkliga exempel och hur de har utförts. Resultat: Vertikala växtväggar har möjligheten att stärka den urbana miljön i staden. Dessa gröna väggar kan bidra med stödjande-, reglerande-, kulturella- och försörjande ekosystemtjänster. I nuläget kan vertikala växtväggar påverka och förbättra mikroklimatet, besmycka hårda miljöer och till viss del stärka den biologiska mångfalden. För att motivera en storskalig etablering måste priset för levande väggar minskas och först då skulle en förbättring av stadsmiljön kunna ske. Konsekvenser: I många fall överskrider kostnaden incitamentet för etablering av levande väggar. Det presenteras en större vilja att stärka stadens horisontella grönstruktur och befintlig parkmark. I dagsläget ger växtväggarna främst ekosystemtjänster i ett mikroperspektiv.  Det behövs en storskalig etablering för att påverka staden och befolkningen i sin helhet. I framtiden kan arbetsprocessen förbättras genom att öka kommunikationen mellan aktörer, ställa krav på grönytefaktorn samt motivera både byggherrar och individen att prioritera ekosystemtjänster högre. Rapporten ska sprida ljus över problemet och främja förbättring. Med rapporten som underlag kan förbättring av kommuners arbetsprocess ske. Begränsningar: Studien utreder inte hur vertikala växtväggar är konstruerade, tekniken bakom dem, ekonomiska faktorer eller växtväggar konstruerade inomhus. Den insamlade empirin tyder däremot på att ekonomi har en betydelse i frågan. Urvalet för enkätundersökningen har begränsats till Sveriges 50 största kommuner, utifrån invånare. Trots att urvalet begränsats geografiskt anses resultatet vara generellt. Den insamlade empirin tyder på att åsikterna kring ämnet är samstämmiga, och kan därav spegla de generella åsikterna om vertikal växtlighet i Sverige. / Purpose: To create well-functioning cities that promote diversity of life C/O City (2017) claims that ecosystem services must be implemented. An increased population and urbanization have led to a lack of green areas in urban environments. This has a negative effect on the environment and social ecology. To create sustainable, resilient and attractive cities, multifunctional green solutions must be implemented and contribute to ecosystem services. The aim of the thesis is therefore to give more knowledge about the city's ecosystem services and how vertical vegetation can improve the urban environment.  Method: The qualitative data analyzed in this thesis consists of interviews, survey, a document- and literature study. The interviews are used to provide an in-depth understanding of municipalities and developers work with vertical vegetation as well ecosystem services. The survey is used to map municipalities work with vertical vegetation. The document- and literature study analyzes real examples and how they have been executed. Findings: Vertical vegetation have the potential to strengthen the urban environment in the city. These green walls can provide supporting, regulatory, cultural and provisoning ecosystem services. At present, vertical vegetation can influence and improve the microclimate, embellish harsh environments and to some extent strengthen biodiversity. To justify a large-scale establishment, the price of living walls must be reduced and only then could an improvement of the urban environment take place. Implications: In many cases, the cost exceeds the incentive for establishing living walls. A greater willingness is presented to strengthen the city's horizontal green structure and existing parks. At present, vertical vegetation mainly provide ecosystem services in a micro perspective. A large-scale establishment is needed to influence the city and the population as a whole. In the future, the work process can be improved by increasing communication between actors, establish requirements for the green space factor and motivating both developers and the individual to give higher priority to ecosystem services. The thesis should shed light on the problem and promote improvement. With the thesis as a basis, the municipalities work process can be improved. Limitations: The thesis doesn’t investigate how vertical vegetation are constructed, the technology, economic factors or vertical vegetation constructed indoors. The collected empirical evidence, on the other hand, indicates that economics has a significance in the matter. The sample for the survey has been limited to Sweden's 50 largest municipalities, based on inhabitants. Although the selection is limited geographically, the result is considered to be general. The collected empirical evidence indicates that the views on the subject are consistent and may therefore reflect the general views on vertical vegetation in Sweden.