Jordbruket bidrar till många klimatrelaterade problem som förlorade näringsämnen i jorden, utsläpp av växthusgaser och minskad biodiversitet. För att kunna bedriva jordbruk i framtiden krävs att jordbruket ställs om. Att hitta nya metoder för att bedriva jordbruk är en viktig del för att minska de klimatnegativa effekter som jordbrukssektorn bidrar med. Småskaliga jordbruk med agroekologisk utgångspunkt kan vara en del av lösningen på problemet. Studien har undersökt fem småskaliga jordbruk i södra Sverige och vad som motiverar jordbrukarna i deras val av jordbruksmetoder och hur de balanserarar sina ideal mot verklighetens krav på resurser. Studien använde sig av hållbar utveckling och Environmental Stewardship (ES) som teoretiskt ramverk. För att lättare kunna bedöma hållbar utveckling användes Triple bottom Line (TBL) som ramverk. Respondenterna uttryckte att de hade en stark inre motivation som kunde härledas till deras underliggande etik och moral. Studien visade också att den ekologiska hållbarheten tog större plats i de småskaliga jordbrukarnas verksamhet än vad den ekonomiska och sociala hållbarheten gjorde. / Today, agriculture contributes to many climate-related problems such as loss of soil nutrients, greenhouse gas emissions and reduced biodiversity. To be able to engage in agriculture in the future, it is necessary that agriculture is restructured. Finding new methods of farming can be an important part of reducing the negative climate effects from the agricultural sector. Small-scale farming with an agroecological starting point can be part of the solution to this problem. The following study has examined five small-scale farms in southern Sweden and what motivates farmers in their choice of farming methods and how they balance their ideals with the real demands of resources. The study used sustainable development and Environmental Stewardship (ES) as a theoretical framework. To be able to assess sustainable development more easily, the Triple Bottom Line (TBL) was used as a framework. The respondents expressed that they had strong inner motivations that could be traced to their underlying ethics and morals. The study also showed that ecological sustainability took up more space in the activities of small-scale farmers than did economic and social sustainability.

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen. Svaren har sedan diskuterats mot relevant litteratur inom området. Studien visar att en yrkesutbildning har potential att öka intresset för urban matproduktion genom att legitimera urban matproducent som yrke samtidigt som det svarar mot nya behov som uppkommer på marknaden. Studien visar också att en utbildning behöver vara anpassningsbar för att kunna locka både erfarna och oerfarna urbana jordbrukare. För att kunna bidra till en ökad ekologisk hållbarhet behöver utbildningen innehålla kurser som lär ut miljövänliga odlingstekniker samtidigt som det behöver vara ett fokus på hög avkastning då tanken är att studenterna efter avslutad utbildning ska kunna jobba med kommersiell produktion. Om en utbildning av urbana matproducenter leder till en ökad urban matproduktion med fler grönytor i staden ökar stadens resiliens, både genom grönytornas buffrande förmåga vid klimatförändringar och genom att det skapar städer med en högre självförsörjningsgrad. Ett kommersiellt urbant jordbruk kan komplettera det rurala jordbruket genom att utöka utbudet och tillgången till färska produkter med en kortare hållbarhet.

Agroekologi är ett jordbrukskoncept baserat på kunskap från ursprungsbefolkning och bönder som syftar till att uppnå hållbara, motståndskraftiga och stabila jordbrukssystem utan externa insatser. Konceptet syftar även till att stärka landsbygdssamhällen och skapa produktiva jordbrukssystem för att säkra livsmedelstillgången världen över. Agroekologi utmanar konventionell odling och exportorienterad livsmedelsproduktion där ekonomisk lönsamhet ofta prioriteras på bekostnad av sociala och ekologiska aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka hinder och förutsättningar för en agroekologisk expansion i sydamerikanska länder då dessa länder besitter värdefulla ekosystem som i dagsläget hotas av konventionellt jordbruk. För att uppfylla målen med studien utfördes expertintervjuer samt litterära studier av expertgranskade artiklar. Resultatet av studien visar bland annat att samhälleliga aktörer såsom stat, forskningsinstitutioner, sociala rörelser, bönder och konsumenter har viktiga roller när det gäller agroekologisk expansion, samt att en tydlig kommunikation mellan dessa aktörer är nödvändig. En generell slutsats är att en hållbar omställning inom jordbruket är komplex och svår att genomföra, delvis på grund av de starka nyliberala diskurser som existerar inom stat och näringsliv och försvårar ett främjande av sociala och ekologiska frågor. / Agroecology is an agricultural concept based on indigenous and peasant knowledge, which strives to achieve sustainable, resilient and reliable agricultural systems without external inputs. The concept also aims to strengthen rural communities and create productive agricultural systems in order to achieve food sovereignty across the world. Agroecology challenges conventional farming and export-oriented food production which often prioritizes profitability with little regard to ecological and social aspects. The purpose of this study is to investigate the obstacles and possibilities for an agroecological expansion in South American countries, since these countries possess valuable ecosystems that are currently threatened by conventional agriculture. In order to fulfill the goals of this study, literary studies of peer-reviewed articles as well as expert interviews were conducted. The results show that societal actors such as governments, research institutions, social movements, farmers and consumers have important roles in the expansion of agroecology, and that a clear articulation between these actors is necessary. A general conclusion of the study is that a sustainable transition within the agricultural sector is complex and would be difficult to achieve, partly because of the strong neoliberalist discourses that exist within governments and businesses and prevent the promotion of social and ecological issues.

Bakgrund: Svenska företag inom lantbruks- och livsmedelssektorn (s.k. agri-food) behövermöta ökade behov av hållbar samhällsutveckling med livskraftig landsbygd och ökadefterfrågan på livsmedel, samt utnyttja det gynnsamma läget framtida klimatförändringar förmed sig (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). Dock är trenden inom svenskt lantbruk en starktminskande produktion med färre gårdar och anställda i branschen (Jordbruksverket 2017). Trotsatt metoder för hållbar affärsmodellssinnovation finns, utvecklar få svenska lantbruk sinaaffärsmodeller. Denna studie undersöker och skapar förståelse för vad som hindrar hållbaraffärsmodellsinnovation inom svenska lantbruksföretag. Forskningsfråga: Vad hindrar hållbar affärsmodellsinnovation i svenska lantbruksföretag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka, illustrera och skapa förståelse för vad som hindrarutveckling av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att genom konceptutvecklingbidra till forskning om hållbara affärsmodeller i agri-food sektorn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, innehållande flera fallstudier, ochanalyseras med Gioia metodologin. Primärdata grundar sig på semistrukturerade intervjuer medägare/företagsledare till sex svenska lantbruksföretag, vars affärsmodeller utvecklats senastefem åren och fortfarande så gör. Teoretiskt ramverk: Teorier och metoder för hållbar affärsmodellsinnovation samt olika typerav hinder för denna utveckling redovisas. Då ämnet i studien är kopplat till såväl innovationsom strategisk företags- och förändringsledning, entreprenörskap och familjeföretagande, samtgenom kontexten även den pågående uppbyggnaden av forskningsområdet agroekologi,diskuteras även detta. Resultat: Hinder har identifierats och kategoriserats i externa, interna och kontextuella hindertill hållbar affärsmodellsinnovation, där merparten är interna hinder kopplade till tankesätt,attityd, kognitioner, strategisk ledning och ledarskap. Svenska stödsystemet är ett externt hinderoch kontextuella hinder, en ny dimension ärvda hinder, innebär ekologiska filosofiskaöverväganden och socioemotionell hälsa. Värde och implikationer: Denna studie är en pusselbit i byggandet av kunskap omframgångsrik ledning och innovation i agri-food sektorn, och ger ökad förståelse för praktisktarbete med hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk, genom att synliggöra hinder.Det akademiska bidraget består av utökad kunskap om hinder till hållbaraffärsmodellsinnovation och en utvecklad modell som inkluderar denna förståelse.Implikationer för både forskning och praktik är att fokusera på interna hinder, särskilt kognitivahinder och drivkrafter i utvecklingsprocessen samt studera hur svenska stödsystemet kan ochbör utvecklas för att skapa hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk. / Background: Swedish agri-food businesses need to meet needs for a sustainable society withviable rural areas, increased demand for food and using the favourable situation due to futureclimate changes (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). However the trend in Swedish agricultureis decreasing production and fewer farms as well as employees (Jordbruksverket 2017).Although methods for sustainable business model innovation (SBMI) exists, few Swedishagricultural businesses develop their business models. This study examine and understand whatis hindering SBMI in Swedish agricultural businesses. Research question: What are the barriers to sustainable business model innovation in Swedishagricultural businesses? Purpose: The purpose of this study is to explore, illustrate and create understanding of barriersto development of sustainable business models in Swedish agriculture, and through conceptdevelopment contribute to research about sustainable business models in agri-food andagricultural sector. Method: The study is conducted with a qualitative research method, containing multiple casestudies, and analyzed with Gioia methodology. Primary data are based on semi-structuredinterviews with owners/managers of six Swedish agricultural businesses, whose businessmodels have developed during the past five years, and still do. Theoretical framework: Theories and methods about sustainable business model innovationand different types of barriers to this development are used. Since the subject in this studyconnects to both innovation, strategic business and change management, entrepreneurship andfamily business, as well as through the context also the ongoing building of the research areaagroecology, also this is discussed. Findings: Barriers are found and categorized in external, internal and contextual barriers toSBMI, where the main parts are internal barriers connected to mindset, cognitions, strategicmanagement and leadership. Swedish support system is an external barrier, and contextualbarriers, a new dimension of inherited barriers, involve ecological philosophical considerationsand socioemotional wealth. Value and Implications: This study is a piece of puzzle in the construction of knowledge aboutsuccessful strategic management and innovation in agri-food sector by giving increasedunderstanding of practically working with sustainable business model innovation in Swedishagriculture and illustrating barriers to this development. The academic contribution containsextended knowledge about barriers to sustainable business model innovation, and a developedmodel including this understanding. Implications for research and practice are to focus oninternal barriers, especially cognitive barriers and drivers in the process of developingsustainable business models and to study how Swedish support system can be developed tocreate sustainable business model innovation in Swedish agriculture.

The term sustainable agriculture may be formulated, but not yet practically integrated in agriculture. This thesis investigates the organic farmers´ ideas and experiences of what they consider sustainable or not sustainable in agriculture. Using unstructured phone interviews and "walk-alongs" with KRAV-farmers in Kristianstad, I have sought to understand their ideas and experiences, inspired by the phenomenological approach. The thesis communicates the experiences of organic farmers of sustainable agriculture based on an explicit role as stewards of the same. How come they express themselves and act the way they do? Why are these issues important and how do they relate to each other? The result, using the three dimensions of economical, ecological and social sustainability, is presented. How farmers experience profitability, eco-awareness and influence in their stewardship are important. The overlapping areas for sustainability describe the need of fair terms in socioeconomic terms. Agroecologically, the stewards need to experience the work to be practically feasible, both financially and ecologically. Socioecologically, their stewardship becomes more acceptable within an eco-aware market, which adds to their individual creation of meaning. Even though there are ideas and experiences of what sustainable agriculture includes, this does not necessarily mean that this is what the farmers find in their work. In the eyes of these farmers, their experiences need to be more just, feasible and acceptable for sustainability. How farmers continue to handle complex choices in agriculture for economic, ecological and social sustainability is interesting; not only for the farmers themselves, but also in a societal perspective for long-term domestic food security. What they see as sustainable depends on the choices of other stakeholders and how the farmers themselves formulate goals and purpose with regard to their own farming. They argue that one thing leads to another, which the thesis gives plenty of practical examples of. The thesis should be seen as a normative contribution to the public debate about what is sustainable, listening to the voices of organic farmers.

This project is a Bachelor’s thesis conducted by two students at KTH Royal Institute of Technology. The report aims to assess the implementation of sustainable agriculture at the farm Rosenhill, in the Stockholm region in Sweden, and provide potential agroecological solutions. The assessment of the farm functioned as a case study to explore possible ways to improve sustainable practices in agriculture. The method used for assessing agricultural practices in this thesis was drawn from the existing methods IDEA and complemented with the intent to find agroecological approaches. The data gathering was conducted through interviews and observations at the farm, as well as receiving complementing documents from the farm. The data from the interviews and observation was then compiled into a document and divided up into categories, corresponding to the indicators chosen for the analysis. Each individual indicator was first examined individually and, on this ground, concluding comments on the overall implementation of sustainable agriculture were drawn. Results show that the farm is implementing sustainable agriculture the ectively, however, areas of improvement were also identied. The following agroecological practices were further discussed as potential solutions to problems identied at the farm: Intercropping and/or Companion Planting, Cover-cropping and Reduced Tillage, and Agroforestry. / De a projekt är en kandidatexamensarbete skriven av två studenter på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Rapporten har som syfte att bedöma implementeringen av hållbart jorbruk på odlingen Rosenhill, i Stockholmsregionen, och ge potentiella agroekologiska lösningar. Bedömningen av odlingen fungerade som en fallstudie för att utforska möjliga sätt att förbättra hållbara tillämpningar inom jordbruk. Metoden som användes i detta arbete för att bedöma tillämpningen av jordbruk hämtades från de existerande metoderna IDEA och RISE och komplementerad med avsikten a hitta agroekologiska angreppssätt. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer och observationer, samt dokument från odlingen. Data från intervjuer och observationer sattes samman i ett dokument och delades in i kategorier, motsvarande indikatorer valda för analys. Varje individuell indikator analyserades enskilt först och baserat på detta drogs det avslutande kommentarer på den övergripande implementeringen av hållbart jordbruk. Resultaten visar att odlingen implementerar hållbart jordbruk väl, dock kunde förbättringsområden identifieras. Följande tillämpningar av agroekologi diskuterades som potentiella lösningar till problem som identifierades på odlingen: Samodling av lämpliga grödor, Täckningsgrödor och reducerad jordbearbetning och Skogsjordbruk.