Bakgrund: Svenska företag inom lantbruks- och livsmedelssektorn (s.k. agri-food) behövermöta ökade behov av hållbar samhällsutveckling med livskraftig landsbygd och ökadefterfrågan på livsmedel, samt utnyttja det gynnsamma läget framtida klimatförändringar förmed sig (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). Dock är trenden inom svenskt lantbruk en starktminskande produktion med färre gårdar och anställda i branschen (Jordbruksverket 2017). Trotsatt metoder för hållbar affärsmodellssinnovation finns, utvecklar få svenska lantbruk sinaaffärsmodeller. Denna studie undersöker och skapar förståelse för vad som hindrar hållbaraffärsmodellsinnovation inom svenska lantbruksföretag. Forskningsfråga: Vad hindrar hållbar affärsmodellsinnovation i svenska lantbruksföretag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka, illustrera och skapa förståelse för vad som hindrarutveckling av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att genom konceptutvecklingbidra till forskning om hållbara affärsmodeller i agri-food sektorn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, innehållande flera fallstudier, ochanalyseras med Gioia metodologin. Primärdata grundar sig på semistrukturerade intervjuer medägare/företagsledare till sex svenska lantbruksföretag, vars affärsmodeller utvecklats senastefem åren och fortfarande så gör. Teoretiskt ramverk: Teorier och metoder för hållbar affärsmodellsinnovation samt olika typerav hinder för denna utveckling redovisas. Då ämnet i studien är kopplat till såväl innovationsom strategisk företags- och förändringsledning, entreprenörskap och familjeföretagande, samtgenom kontexten även den pågående uppbyggnaden av forskningsområdet agroekologi,diskuteras även detta. Resultat: Hinder har identifierats och kategoriserats i externa, interna och kontextuella hindertill hållbar affärsmodellsinnovation, där merparten är interna hinder kopplade till tankesätt,attityd, kognitioner, strategisk ledning och ledarskap. Svenska stödsystemet är ett externt hinderoch kontextuella hinder, en ny dimension ärvda hinder, innebär ekologiska filosofiskaöverväganden och socioemotionell hälsa. Värde och implikationer: Denna studie är en pusselbit i byggandet av kunskap omframgångsrik ledning och innovation i agri-food sektorn, och ger ökad förståelse för praktisktarbete med hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk, genom att synliggöra hinder.Det akademiska bidraget består av utökad kunskap om hinder till hållbaraffärsmodellsinnovation och en utvecklad modell som inkluderar denna förståelse.Implikationer för både forskning och praktik är att fokusera på interna hinder, särskilt kognitivahinder och drivkrafter i utvecklingsprocessen samt studera hur svenska stödsystemet kan ochbör utvecklas för att skapa hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk. / Background: Swedish agri-food businesses need to meet needs for a sustainable society withviable rural areas, increased demand for food and using the favourable situation due to futureclimate changes (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). However the trend in Swedish agricultureis decreasing production and fewer farms as well as employees (Jordbruksverket 2017).Although methods for sustainable business model innovation (SBMI) exists, few Swedishagricultural businesses develop their business models. This study examine and understand whatis hindering SBMI in Swedish agricultural businesses. Research question: What are the barriers to sustainable business model innovation in Swedishagricultural businesses? Purpose: The purpose of this study is to explore, illustrate and create understanding of barriersto development of sustainable business models in Swedish agriculture, and through conceptdevelopment contribute to research about sustainable business models in agri-food andagricultural sector. Method: The study is conducted with a qualitative research method, containing multiple casestudies, and analyzed with Gioia methodology. Primary data are based on semi-structuredinterviews with owners/managers of six Swedish agricultural businesses, whose businessmodels have developed during the past five years, and still do. Theoretical framework: Theories and methods about sustainable business model innovationand different types of barriers to this development are used. Since the subject in this studyconnects to both innovation, strategic business and change management, entrepreneurship andfamily business, as well as through the context also the ongoing building of the research areaagroecology, also this is discussed. Findings: Barriers are found and categorized in external, internal and contextual barriers toSBMI, where the main parts are internal barriers connected to mindset, cognitions, strategicmanagement and leadership. Swedish support system is an external barrier, and contextualbarriers, a new dimension of inherited barriers, involve ecological philosophical considerationsand socioemotional wealth. Value and Implications: This study is a piece of puzzle in the construction of knowledge aboutsuccessful strategic management and innovation in agri-food sector by giving increasedunderstanding of practically working with sustainable business model innovation in Swedishagriculture and illustrating barriers to this development. The academic contribution containsextended knowledge about barriers to sustainable business model innovation, and a developedmodel including this understanding. Implications for research and practice are to focus oninternal barriers, especially cognitive barriers and drivers in the process of developingsustainable business models and to study how Swedish support system can be developed tocreate sustainable business model innovation in Swedish agriculture.