Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : University, 2004.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 1760. / Över titeln: "M. G. H." Se: Lidén, Catalogus disputationum, I, s. 63. Hebbe, Den svenska lantbrukslitteraturen, I:662.

Diss. Åbo : Åbo Akademi, 1758. / Fraktur. Överst på titelsidan: M.G.H.O.K.B. Se: Lidén, Catalogus disputationum III, s. 99. Hebbe, Den svenska lantbrukslitteraturen, I:501.

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts. Det empiriska materialet består av fyra fokusgrupper med tre deltagare i vardera gruppen, två i respektive län. Studiens resultat påvisar att det råder konsensus inom och mellan produktionsinriktningar såväl som mellan län och mellan olika nivåer såsom lantbrukare och myndigheter om att näringsläckage är ett problem. Jämförelser om likheter och skillnader mellan produktionsinriktningar har genomförts. Främst har samtliga informanter har samstämmiga uppfattningar om att det finns oklarheter gällande hur näringsläckage ska minskas, samt vad som är effektivast åtgärder. Jämförelse mellan denna studies fokus på lantbrukarperspektivet gällande implementeringsproblematiken för miljöåtgärder för minskat näringsläckage har utförts mot myndighetsperspektiv i form av en studie om erfarenheter från tre länsstyrelser utförd av Gustavsson & Tillby (2012). Problematik och hinder har gått att finna beträffande vilka miljöåtgärder som krävs, oenigheten grundas i hur och var implementeringen ska ske. Gårdsanpassning, kommunikativa barriärer och samhällets inställning och sociala acceptans för svenskt lantbruk förefaller vara viktiga delar i lösningar på hur hinder för implementering av miljöåtgärder ska kunna övervinnas, liksom lösningar för att förhindra att ekonomiska förluster skapar problem och behöver utvecklas.

The agricultural sector is currently highly dependent on fossil fuels, with diesel being most prominent. There are however both historical and modern alternatives that have not been subject to enough evaluation to disregard them as suitable alternative. This report aims to theoretically investigate the feasibility of converting a conventional diesel driven tractor to run on electricity, delivered via a cable connected to either the main power grid or on-site electric production, such as photovoltaic. Delivering electricity to the machine via a cable is a method with historical roots in the early 20th century and in the present day mining industry. The economic and technological potential of the technique are evaluated, along with the examination of several different motor powers, voltages, losses and construction ideas. The report finds the technique to be both possible as well as long term economically and environmentally beneficial. To realise this method however, some deviations from the present methods of agricultural farming must be made, considering the more advanced driving patterns, the limited mobility and the requirement for extra driver awareness. Furthermore, this study finds further research in this field necessary, and the construction of a functional prototype highly desirable.

Väderstad Ab is a family business established in the 1960: s that manufactures farm equipmentsuch as harrows, cultivators and seeders. This master thesis is done on the disc cultivator Carrier300. Depending on the configuration, Carrier 300-400 can be mounted or trailed, the trailed versioncan be fitted with a CrossBoard. This allows the trailed version to better cultivate the soil. Thetask was to design a product that allow the usage of CrossBoard and CrossCutter Knife on themounted version. The product had to fit in well with the original machine, be able to retro fit andhave a weight below 150 kg. The project was performed using the product development methodby Ulrich & Eppinger. This method aims to divide the work in phases that ends with a gate atthe end. At the gate the project is evaluated and it´s determined if the work should continue tothe next phase. After it was decided what concept to go forward with, a FEM model was set up inCreo Simulate to calculate the stresses in the part. From the result of this model the design wasthan improved in several steps.The result of the project resulted in a welded product of plates and pipes that enable retro fitof CrossCutter knife and CrossBoard on a mounted Carrier 300-400. The product was than testedunder different driving conditions in both field and on road. As future work it could be investigatedif this concept can be implemented on other mounted machines such as Carrier X.

<p>Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift. Mjölkkornas utevistelse begränsades till mellan tre till fem månader per år. Allmänmeningen bland djurskyddsinspektörerna var att mjölkkorna mådde bättre av lång utevistelse och av lösgående stallsystem, vilket stödde vår slutsats gällande vilka faktorer som skulle vara gynnsamma för djurens naturliga beteenden. Detta bekräftades inte enbart av resultaten ifrån intervjuerna utan även ifrån vetenskapliga artiklar. Vår slutsats blev därför, att förhållandena för att mjölkkor ska kunna få utföra sina naturliga beteenden uppfylldes i större grad vid KRAV certifierade lantbruk.</p> / <p>The aim of this study was to compare the KRAV certified and conventional farming in order to investigate which factors that are most favorable for dairy cows natural behaviour. The basis for this study consisted of literature studies which were supplemented by interviews of farmers, animal welfare inspectors and consumers. The results showed among others that KRAV certified farmers solely applied loose housing barns and that the dairy cows spent more than five months in a year outdoors. Consumer interviews confirmed that KRAV was a well known brand. Some of the conventional farms had their dairy cows tethered and some engaged in loose housing. The dairy cows outdoor time were limited to between three to five months a year for the conventional farms. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valuate factors like longer pasture and loose housing barns, which supported our conclusion concerning the factors that would be beneficial for the animals natural behaviour. This was confirmed not only by the results from our interviews but also from scientific articles. Our conclusion was that the dairy cows natural behaviour was met to a greater degree of KRAV certified farms.</p>

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift. Mjölkkornas utevistelse begränsades till mellan tre till fem månader per år. Allmänmeningen bland djurskyddsinspektörerna var att mjölkkorna mådde bättre av lång utevistelse och av lösgående stallsystem, vilket stödde vår slutsats gällande vilka faktorer som skulle vara gynnsamma för djurens naturliga beteenden. Detta bekräftades inte enbart av resultaten ifrån intervjuerna utan även ifrån vetenskapliga artiklar. Vår slutsats blev därför, att förhållandena för att mjölkkor ska kunna få utföra sina naturliga beteenden uppfylldes i större grad vid KRAV certifierade lantbruk. / The aim of this study was to compare the KRAV certified and conventional farming in order to investigate which factors that are most favorable for dairy cows natural behaviour. The basis for this study consisted of literature studies which were supplemented by interviews of farmers, animal welfare inspectors and consumers. The results showed among others that KRAV certified farmers solely applied loose housing barns and that the dairy cows spent more than five months in a year outdoors. Consumer interviews confirmed that KRAV was a well known brand. Some of the conventional farms had their dairy cows tethered and some engaged in loose housing. The dairy cows outdoor time were limited to between three to five months a year for the conventional farms. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valuate factors like longer pasture and loose housing barns, which supported our conclusion concerning the factors that would be beneficial for the animals natural behaviour. This was confirmed not only by the results from our interviews but also from scientific articles. Our conclusion was that the dairy cows natural behaviour was met to a greater degree of KRAV certified farms.