<p>Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare. Samtliga bönder hade liknande åsikter om hur separationenpåverkar ko och kalv. Konsumenter hade i regel god kunskap om KRAV och vad de görför mjölkkorna. Djurskyddsinspektörerna hade skilda åsikter om huruvida KRAVfrämjade kornas naturliga beteenden.</p>

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare. Samtliga bönder hade liknande åsikter om hur separationenpåverkar ko och kalv. Konsumenter hade i regel god kunskap om KRAV och vad de görför mjölkkorna. Djurskyddsinspektörerna hade skilda åsikter om huruvida KRAVfrämjade kornas naturliga beteenden.

<p>Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift. Mjölkkornas utevistelse begränsades till mellan tre till fem månader per år. Allmänmeningen bland djurskyddsinspektörerna var att mjölkkorna mådde bättre av lång utevistelse och av lösgående stallsystem, vilket stödde vår slutsats gällande vilka faktorer som skulle vara gynnsamma för djurens naturliga beteenden. Detta bekräftades inte enbart av resultaten ifrån intervjuerna utan även ifrån vetenskapliga artiklar. Vår slutsats blev därför, att förhållandena för att mjölkkor ska kunna få utföra sina naturliga beteenden uppfylldes i större grad vid KRAV certifierade lantbruk.</p> / <p>The aim of this study was to compare the KRAV certified and conventional farming in order to investigate which factors that are most favorable for dairy cows natural behaviour. The basis for this study consisted of literature studies which were supplemented by interviews of farmers, animal welfare inspectors and consumers. The results showed among others that KRAV certified farmers solely applied loose housing barns and that the dairy cows spent more than five months in a year outdoors. Consumer interviews confirmed that KRAV was a well known brand. Some of the conventional farms had their dairy cows tethered and some engaged in loose housing. The dairy cows outdoor time were limited to between three to five months a year for the conventional farms. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valuate factors like longer pasture and loose housing barns, which supported our conclusion concerning the factors that would be beneficial for the animals natural behaviour. This was confirmed not only by the results from our interviews but also from scientific articles. Our conclusion was that the dairy cows natural behaviour was met to a greater degree of KRAV certified farms.</p>

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift. Mjölkkornas utevistelse begränsades till mellan tre till fem månader per år. Allmänmeningen bland djurskyddsinspektörerna var att mjölkkorna mådde bättre av lång utevistelse och av lösgående stallsystem, vilket stödde vår slutsats gällande vilka faktorer som skulle vara gynnsamma för djurens naturliga beteenden. Detta bekräftades inte enbart av resultaten ifrån intervjuerna utan även ifrån vetenskapliga artiklar. Vår slutsats blev därför, att förhållandena för att mjölkkor ska kunna få utföra sina naturliga beteenden uppfylldes i större grad vid KRAV certifierade lantbruk. / The aim of this study was to compare the KRAV certified and conventional farming in order to investigate which factors that are most favorable for dairy cows natural behaviour. The basis for this study consisted of literature studies which were supplemented by interviews of farmers, animal welfare inspectors and consumers. The results showed among others that KRAV certified farmers solely applied loose housing barns and that the dairy cows spent more than five months in a year outdoors. Consumer interviews confirmed that KRAV was a well known brand. Some of the conventional farms had their dairy cows tethered and some engaged in loose housing. The dairy cows outdoor time were limited to between three to five months a year for the conventional farms. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valuate factors like longer pasture and loose housing barns, which supported our conclusion concerning the factors that would be beneficial for the animals natural behaviour. This was confirmed not only by the results from our interviews but also from scientific articles. Our conclusion was that the dairy cows natural behaviour was met to a greater degree of KRAV certified farms.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen. Den andra komponenten speglade ett mer introvert beteende och rädsla, som går under extraversion och neuroticism i samma modell. Oberoende T-test visade inga signifikanta skillnader mellan någon av komponenterna och ras eller sida i lösdriften p>0,05, däremot en tendens till skillnad mellan den första komponenten och ålder, där den äldre gruppen individer visade tydligare personlighetsdrag p<0.1. Tidigare studier har visat att personlighetsdimensioner som medgörlighet, neuroticism och extraversion ofta förekommer bland flera arter. Då olika personligheter hanterar stressfulla situationer på olika sätt, är detta ämne av stor vikt när det gäller förbättrandet av djurens välfärd.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate if different personality dimensions existed in dairy cows of two breeds (SRB and Holstein) and if these personality dimensions differed between breed, age and how the animals were placed in the loose housing system. To investigate behavioural consistency, the cows were observed in three different situations: uninterrupted in their home pen, during milking and with a novel object in their home pen. Normal and social behaviour was observed as well as stepping and kicking during milking and interactions with the novel object. Twelve behavioural variables were used in a principal component analysis, which showed two components that together explained 51,2 % of the total variance. The first component reflected aggression and extraversion, which are included in agreeableness and extraversion in the human five-factor model. The second component reflected fear and introversion, which are included in neuroticism and extraversion in the same model. Independent-samples T test showed no significant differences between any of the components and breed or placement in the loose housing system p>0,05, however there was a tendency between the first component and age, where the older group showed a more defined personality p<0,1. Other studies have showed that personality dimensions such as agreeableness, neuroticism and extraversion often exist in several species. Different personalities cope with stressful situations in different ways, making this topic relevant to the improvement of animal welfare.</p>

Developed model for easier animal welfare assessment- with examples from dairy cows in loose housing Animals in captivity are completely dependent on human care. If captive animals are prevented from exhibiting their natural behavior, they may suffer. Animal welfare inspectors, who insure that the animal welfare legislation is followed, use a checklist to assess the situation in the husbandry. This checklist contains only two levels of assessment, which may result in a lack of detail in the assessment of the husbandry. The objective of this report was to develop a more detailed model that provides an overview of the situation in husbandry. The developed model was customized for dairy cows in loose housing with information from the animal welfare legislation, scientific results and advice from experts, and was then tested in four husbandries for dairy cows. The model was divided into five categories for which the assessment parameters were adapted. A rating scale with different colors and scores was developed to assess different qualities of husbandries and a control help text was made to facilitate the assessment. To illustrate the results they were placed in a pie chart. The major conclusion of this report is that a model like this works very well when the details of animal husbandry shall be shown. Besides that, a rating scale with more levels than those in the current checklist is necessary to develop an accurate overview of animal husbandries. A model like this can help the animal welfare inspectors to distinguish different types of animal keepers and thus optimize inspection procedures.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen. Den andra komponenten speglade ett mer introvert beteende och rädsla, som går under extraversion och neuroticism i samma modell. Oberoende T-test visade inga signifikanta skillnader mellan någon av komponenterna och ras eller sida i lösdriften p&gt;0,05, däremot en tendens till skillnad mellan den första komponenten och ålder, där den äldre gruppen individer visade tydligare personlighetsdrag p&lt;0.1. Tidigare studier har visat att personlighetsdimensioner som medgörlighet, neuroticism och extraversion ofta förekommer bland flera arter. Då olika personligheter hanterar stressfulla situationer på olika sätt, är detta ämne av stor vikt när det gäller förbättrandet av djurens välfärd. / The purpose of this study was to investigate if different personality dimensions existed in dairy cows of two breeds (SRB and Holstein) and if these personality dimensions differed between breed, age and how the animals were placed in the loose housing system. To investigate behavioural consistency, the cows were observed in three different situations: uninterrupted in their home pen, during milking and with a novel object in their home pen. Normal and social behaviour was observed as well as stepping and kicking during milking and interactions with the novel object. Twelve behavioural variables were used in a principal component analysis, which showed two components that together explained 51,2 % of the total variance. The first component reflected aggression and extraversion, which are included in agreeableness and extraversion in the human five-factor model. The second component reflected fear and introversion, which are included in neuroticism and extraversion in the same model. Independent-samples T test showed no significant differences between any of the components and breed or placement in the loose housing system p&gt;0,05, however there was a tendency between the first component and age, where the older group showed a more defined personality p&lt;0,1. Other studies have showed that personality dimensions such as agreeableness, neuroticism and extraversion often exist in several species. Different personalities cope with stressful situations in different ways, making this topic relevant to the improvement of animal welfare.

This thesis investigates the feasibility and performance of an inertial based positioning system for dairy cows in a barn environment. The investigated positioning method is pedestrian dead reckoning using inertial navigation with MEMS sensors. While this method is well known for human positioning applications, there has not been a lot of studies of its use on terrestrial animals. Since inertial based positioning systems are dependent on drift correction, the focus of the research is drift correction methods. Two methods, zero velocity update (ZUPT) and sparse locations, are compared with regards to positioning accuracy, energy consumption and sensor placement.  The best positioning estimates are achieved by using ZUPT corrections at a sample rate of 10 Hz, resulting in a mean position drift of 0.2145 m=m. Using a proposed equidistant sample time based sleep mode scheme, this would require a theoretical supply current of 0.21 mA. It is also seen that better position estimates are obtained for sensors that are placed low and on the front legs. The sparse locations method suffers from severe position drift between the locations, resulting in unusable positioning data. A combination of ZUPT and sparse location yields less accurate positioning than ZUPT only. / Denna masteruppsats undersöker genomförbarhet och prestanda av ett tröghetsbaserat positioneringsssystem för mjölkkor i en lada. Den undersökta metoden är död räkning för fotgängare mha. tröghetsnavigering med MEMSsensorer. Denna metod är välkänd för positionering av människor, men få studier har gjorts kring dess användbarhet för djur. Eftersom tröghetsbaserad navigering är beroende av driftkorrigering är detta fokuset för forskningen. Två olika metoder utvärderas, zero velocity update (ZUPT) och sparse locations, och en jämförelse görs med avseende på positionsnoggrannhet, energiförbrukning och sensorplacering.Bäst positionering uppnås med ZUPT-korrigeringar vid en samplingsfrekvens på 10 Hz, vilket ger ett medelvärde av positionsdrift på 0.2145 m=m. Om ett föreslaget ekvidistant samplingstidsbaserat schema för viloläge används skulle 10 Hz kräva en teoretisk matningsström på 0.21 mA. Vidare fås bättre positioneringsresultat för sensorer som är placerade lågt och på frambenen. Korrektionsmetoden med sparse locations ger en svår positionsdrift mellan platserna, vilket resulterar i oanvändbar positionsdata. En kombination av ZUPT och sparse locations ger sämre precision än om endast ZUPT används, samt ökar energiförburkningen på grund av behovet av ytterligare sensorer.