Jag har i detta arbete tagit fram en bok för målgruppen barn i 5-7 års åldern sominformerar om hur en slaktprocess går till. Boken ska vara anpassade eftermålgruppen på så sett att de effektivt kan ta upp informationen men utan att bliskrämda av den. Detta är för att öka barns kunskap om matens ursprung.Böcker som hanterar liknande ämnen (döden och jakt) finns men de är skapademed ett annat syfte och förmedlar inte den information som ska kommunicerasmed detta arbete.För att genomföra detta har jag gjort ett studiebesök på ett slakteri för att skapaen grundlig förståelse för hur en slaktprocess går till samt för att identifiera destörsta svårigheterna med att gestalta denna process. Litteraturstudier inom barnsinlärning och psykologi har även genomförts för att kunna anpassa materialet tillmålgruppen.Resultatet utav dessa studier har legat i grunden till mitt förslag på dennabarnbok som beskriver en slaktprocess med målgruppens behov i åtanke. / I have in this thesis produced targeted to children in the 5-7 years of age withinformation about how a slaughtering process works. The book will be adapted forthe target audience in such terms that they can effectively absorb the informationwithout being frightened by it. This is to increase children's knowledge of theorigin of food.Books dealing with similar topics (death and hunting) exist but they are createdwith a different purpose and does not convey the information to be communicatedby this project.To accomplish this, I have made a study visit to a slaughterhouse in order tocreate a thorough understanding of how a slaughtering process works and toidentify the main difficulties in visualizing this process. Literature studies inchildren's learning and phsykologi was also undertaken to adapt the material to thetarget audience.The result out of these studies has been at the foundation for my work on thischildren's book that describes the slaughter process, with the target group's needsin mind.

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan. I diskussionen framkommer att det är antropocentriska ideologier somligger till grund för KRAV och icke-antropocentriska ideologier som ligger bakom Djurens Rätt. Dessa kombineras sedan med ett feministiskt perspektiv för att utveckla diskussionen ytterligare. Slutsatser som dras är att KRAV och Djurens Rätt strävar efter samma sak, nämligen en god djurvälfärd, problematiken ligger i de bakomliggande ideologierna. En icke-antropocentrisk ideologi kan inte godta att djur dödas för mänskliga syften, men enligt antropocentrismen finns djuren till för människans nytta och rättfärdigar detta, vilket starkt antyder att de inte kan kombineras. Genom att lägga till det feministiska perspektivet finns dock möjligheten att sträva efter samexistens, där djur och människor lever jämte varandra på samma villkor. Det är inte en lösning, men det kan öppna upp för nya sätt att betrakta hur människor kan göra djurvälfärd till en naturlig del av att vara vid liv.

No description available.

No description available.

No description available.

Det här är en plats dit du kan komma för att lära dig om permakultur - en odlinsprincip som genererar ett slutet kretslopp av vatten, kväve och andra näringsämnen - se hur produktionen av spannmål och mejeriprodukter går till eller besöka caféet eller restaurangen med mat baserad på råvaror som har tillverkats och producerats i Sorunda. Här kan du dessutom vara en del av bakningen som går till i bageriet eller hälsa på djuren som finns i stallen. Det här är en samlingsplats för folket där det anordnas workshops och andra utbildande evenemang. Det här är en plats som främjar Sorundas specialiteter - odling och matproduktion. Byggnaden är tillverkad i betong men kommer att finnas på platsen så länge du kan minnas. Dessutom är byggnadens konstruktion och uttryck en del av dess reproduktion eftersom den har en växtfasad med odlingar som kan användas i matproduktionen samt bidra till den biologiska mångfalden. Permakulturen gynnar växt- och djurlivet då djur och växter integreras och det skapas en stor variation av grödor. Dessutom skapar det ett resilient system. / Sorunda's specialities is a place where you can learn about permaculture - a cultivation principle that generates a closed cycle of water, nitrogen and other nutrients - see how grain and dairy products are produced or visit the cafe or restaurant with food based on ingredients that have been produced and produced in Sorunda. Here you can also be part of the baking that goes on in the bakery or greet the animals in the stables. This is a gathering place for the people where workshops and other educational events are organized. This is a place that promotes Sorunda's specialties - cultivation and food production. The building is made of concrete but will be on the site for as long as you can remember. In addition, the construction and expression of the building is part of its reproduction as it has a plant facade with crops that can be used in food production and contribute to biodiversity. Permaculture benefits plant and animal life as animals and plants are integrated and a large variety of crops is created. In addition, it creates a resilient system.

I takt med att allt mer antibiotika används och att världen blir allt mer globaliserad ökar och sprids antibiotikaresistensen. Djurhållningen i världen kantas av stressgivande miljöer som för små utrymmen och för många djur per yta. Det får djuren att drabbas av infektioner som vi botar med antibiotika. Antibiotika används även inom djurhållning i tillväxtfrämjande syfte och för att förebygga sjukdom och minska stress. Denna fel- och överbehandling av antibiotika i kombination med att vi använder samma sorts antibiotika inom human sjukvård som inom djurhållning gör att våra livsmedelsproducerande djur utgör en smittorisk för resistenta bakterier som hotar att nå oss via bland annat livsmedelskedjan. I och med att djuren medicineras via tillägg i foder och vatten och att upp till 90% av antibiotikan följer med fekalierna ut, sprids resistensen i naturen då stor del av fekalierna distribueras på jordbruksåkrar i fertiliserande syfte. Det ökar på spridningsrisken samt utgör ytterligare en risk för oss när vi äter grödorna. Från akvakulturer hamnar ungefär 80% av antibiotikan i det omgivande vattnet och i sedimentet och kan därifrån spridas till havets mikrober, vidare till fisk- och skaldjurspatogener och sedan till terrestra bakterier. Åtgärder till dessa problem innefattar att minska spridningen och förhindra uppkomsten av resistenta bakterier. Man bör forska fram fler antibiotika exklusivt för en sektor, i första hand vaccinera och när man måste använda antibiotika bör det vara en smalspektrumsvariant. Man måste också förbättra den globala djurhållningsstandarden, så att risken för spridning minskar vid resor och handel. Det krävs också ett ökat kunskapsläge och ett gemensamt internationellt samarbete för minskad och mer restriktiv antibiotikaanvändning. / As more antibiotics are being used in the world, and as the world gets more globalized, antibiotic resistance is a problem that is growing and spreading. Animal husbandry all over the world provides animals with stressful environments such as too small spaces and too many animals per area. The stress makes the animals suffer from infections that we cure with antibiotics. Antibiotics are also used in animal husbandry as a growth promoter and to prevent illness and decrease stress. This mis- and overuse of antibiotics and the fact that we are using the same type of antibiotics for human health care as well as for animal husbandry, makes our livestock a threat - we can get infected with antibiotic resistant bacteria through the food chain. As a result of us medicating the animals by putting antibiotics in their feed and water (where up to 90% of the antibiotics ends up in the faeces), the resistance is spread in nature, since the faeces often are used as fertilizers in agriculture. This increases the risk of spreading and is another threat for us when we eat the crops from the fields. From aquacultures about 80% of the antibiotics ends up in the nearby water and sediment and can spread through the microbes of the ocean, via fish and shellfish pathogens to terrestrial bacteria. Measuring steps includes decreasing the spread and preventing the rise of resistant bacteria. More research is needed to find new antibiotics, that should be used exclusively for one sector. We should also vaccinate more and when antibiotics are needed, use narrow spectrum antibiotics. Another step is to improve the global animal husbandry standards, so the risk for spreading decreases when travelling and importing/exporting. More education and international teamwork for reduced and more strict antibiotic usage is also needed.

Denna rapport är resultatet av ett kandidatarbete inom miljö- och vattenteknik. Syftet med projektet var att undersöka om regnvatteninsamling, kort RVI, från tak är en gynnsam metod för användning till spannmålsodling, grönsaksodling eller djurhållning i sydöstra Sverige. För att uppnå syftet utgick studien från fyra frågeställningar. Dessa omfattade mängder regnvatten som kan samlas in, vattenbehovet för de tre användningsområdena, om kostnaden för ett RVI-system kan vägas upp av uteblivna skördeförluster under ett torrår och vilka möjligheter samt vilket intresse som finns för RVI-system. För att besvara frågeställningarna gjordes beräkningar av insamlad data från SMHI, Jordbruksverket, SCB, myndighetsrapporter, teknikleverantörers hemsidor och från Nordiskt samarbete. Till frågeställningen om möjligheter och intresse användes resultat från en enkätundersökning där jordbrukare, kommuner, konsulter, en institution och en teknikleverantör svarade på frågor. Slutligen gjordes en SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot sammanfattades med hjälp av resultatet från beräkningarna och enkätsvaren. Resultatet visade att RVI från tak i Skåne, på Gotland och på Öland potentiellt kan samla in 169-256 m3 per år, beroende på nederbördsscenario. RVI bör vara mer gynnsamt för djurhållning än för bevattning av grödor, eftersom en större del av vattenbehovet kan tillgodoses för djurhållning än för bevattning. Det kunde även konstateras att det krävs många torrår för att de uteblivna förlusternas ekonomiska värde ska väga upp kostnader för ett RVI-system. Enkätsvaren visade att majoriteten av aktörerna ansåg att det fanns en potential för RVI från tak och att alla lantbrukare som svarade kunde tänka sig att använda RVI-system i framtiden, så ett intresse kunde konstateras. Det hade dock krävts fler enkätsvar för att dra välgrundade slutsatser kring hur möjligheterna ser ut för RVI i sydöstra Sverige.

Developed model for easier animal welfare assessment- with examples from dairy cows in loose housing Animals in captivity are completely dependent on human care. If captive animals are prevented from exhibiting their natural behavior, they may suffer. Animal welfare inspectors, who insure that the animal welfare legislation is followed, use a checklist to assess the situation in the husbandry. This checklist contains only two levels of assessment, which may result in a lack of detail in the assessment of the husbandry. The objective of this report was to develop a more detailed model that provides an overview of the situation in husbandry. The developed model was customized for dairy cows in loose housing with information from the animal welfare legislation, scientific results and advice from experts, and was then tested in four husbandries for dairy cows. The model was divided into five categories for which the assessment parameters were adapted. A rating scale with different colors and scores was developed to assess different qualities of husbandries and a control help text was made to facilitate the assessment. To illustrate the results they were placed in a pie chart. The major conclusion of this report is that a model like this works very well when the details of animal husbandry shall be shown. Besides that, a rating scale with more levels than those in the current checklist is necessary to develop an accurate overview of animal husbandries. A model like this can help the animal welfare inspectors to distinguish different types of animal keepers and thus optimize inspection procedures.

Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.