<p>I uppsatsen behandlas ämnet miljövänlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter får komma till tals om vilket kött som är bäst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag känner om ämnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel på ämnet.</p>

I uppsatsen behandlas ämnet miljövänlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter får komma till tals om vilket kött som är bäst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag känner om ämnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel på ämnet.

No description available.

The purpose of this essay is to evaluate Alastair Norcross's arguments from the text Puppies, Pigs and People: Eating Meat and Marginal Cases. In short, Norcross argues that it is wrong for humans to consume factory-produced meat, solely to enhance their taste experience, because of the suffering the animals are subjected to. To evaluate Norcross's argument, Peter Carruther's position is used as a potential objection, among other things. Carruthers believes and argues that animals have no moral standing, but what makes Carruthers' argument extra interesting is that he believes that we humans have certain obligations towards animals, even though they have no moral standing. In order to clarify Norcross's argument, all the premises are laid out and I present potential objections to them. In short, I argue that Norcross's argument is strong because Norcross provides good support for his premises and that gives us good reason to believe the premises.

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?</p><p>Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa.</p><p>Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt.</p><p>Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik.</p> / <p>This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption?</p><p>The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers.</p><p>Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally.</p><p>The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion? Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa. Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt. Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik. / This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption? The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers. Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally. The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.

Indications show that the Swedish population is getting more aware of the environmental impact high meat consumption has. At the same time, the meat consumption in Sweden is breaking all previous records, and crossing the line for environmental sustainability by far. This resulted in us asking the question if this discrepancy between people’s environmental attitude and their meat consumption really existed. Where environmental attitudes are defined as the perception and attitude in line with the norm for a good environmental behavior. Regardless of the discrepancy, we want to make an understanding of why meat consumption looks the way it does. Using a combination of theories, we manage to construct a useful foundation to explain the actions of eating meat. From both rational and non-rational causes where a survey created to collect the information needed. Ratios of sex were created to match the even distributed population of Växjö, where the survey was handed out. The discrepancy between people’s environmental attitude and their meat consumption was found. People that consume more meat tend to be less positive to lower their intake of meat. But these persons are at the same time more aware of the consequences the impact that meat has on the environment. To future understand the consumption of meat we explain the behavior using one model constructed of Weber’s social theory of action.

Background Meat is one of the most nourishing and highly consumed foods, but the controversy around theconsumption of meat products, and the negative effects around the consumption of meatproducts led to increased scholarly attention on the user willingness to alter their meatconsumption. In Sweden, a guideline by the Livsmedelsverket (The Swedish National Food Agency) in 2015 encouraged people to consume less red and processed meat. This was because 72 per cent of men and 42 per cent of women in Sweden have individual consumption levels that exceed the 500 grams per week of red and processed meats as recommended by the World Cancer Research Fund. Objective This planned mixed-methods study inquires about the attitudes of young adult omnivorestowards the reduction of meat intake, their expected liking of changing dietary habits, andmotivation towards the reduction of meat consumption in Sweden. Changing dietary habits inthe current context refers to the participant’s willingness to favour meat alternatives. Methods The current study is a convergent mixed method design using both a quantitative survey andqualitative interviews to collect primary data. Results and conclusion The participants from both the qualitative and quantitative study are broadly worried about thehealth problems associated with high meat consumption and motivation for reducing meatconsumption was based on health as well as ethical issues. Being opposed to reducing meatconsumption is a common position for young adult omnivores. / Bakgrund Kött är ett av de mest näringsrika och mest konsumerade livsmedlena. Med anledning av attman funnit negativa effekter av en hög konsumtion av kött har man vetenskapligt alltmer börjatintressera sig för konsumentens vilja att ändra sin köttkonsumtion.I Sverige uppmanade Livsmedelsverket Sveriges befolkning att konsumera mindre rött kött ochbearbetade köttprodukter. Bakgrunden till detta var att 72 % av männen och 42 % av kvinnornai Sverige har individuella konsumtionsnivåer som överstiger 500 gram av rött kött ochbearbetade köttprodukter per vecka, vilket är en maxrekommendation från Världscancerforskningsfonden. Mål Denna bland metodstudie undersöker attityden för att minska köttkonsumtionen hos unga vuxna allätare i Sverige, deras förväntade åsikter kring förändrade kostvanor samt deras motivation att minska sin köttkonsumtion Metoder I den aktuella studien ingår en metoddesign som innefattar både en kvantitativ undersökning och kvalitativa intervjuer för att samla in primära data. Resultat och slutsats Deltagarna från både den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen är i stort sett överensstämmande och visar att försökspersonerna är oroliga för de hälsoproblem som är förknippade med hög köttkonsumtion och deras motivation för att minska köttkonsumtionen baserades på frågor kring hälsa och etik. Det var vanligt förekommande bland försökspersonerna att vara bunden till köttkonsumtion.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv. Studiens resultat visade att köttnormsdiskursen är den hegemoniska diskursen. Även om flera av artiklarna förespråkade konsumtion av enbart svenskt och ekologiskt kött, var köttkonsumtion ändå normen. Trots att köttkonsumtionen idag är rekordhög, var de flesta artiklarna oväntat eniga om att köttkonsumtionen måste minska drastiskt för hälsan, miljön och djurens skull. / The essay examines the recent media coverage of meat consumption from an animal ethical perspective. The study is based on the theory of carnism and critical discourse analysis. For the article search Mediearkivet Retriever was used and the search was limited to four main newspapers in Sweden, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The time span was from the beginning of 2014 until today. The essays material consisted of 25 articles and from them five discourses were identified: The meat norm discourse, the animal rights discourse, the health discourse, the market economy discourse and the environmental discourse. The discourses often related to one another and often included more than one perspective. The study showed that the hegemonic discourse is the meat norm discourse. Although many of the articles were in favor of a drastic cut down of meat consumption, and suggested consumption of only Swedish and organic meat, the norm was still to consume meat. Although statistics show very high meat consumption, there seem to be a surprising consensus in the articles that meat consumption must decrease drastically, for health reasons, the environment and for the wellbeing of animals.

The release of green house gases and the environmental impacts humans have on the environment are huge and might cause irreversible changes to our earth. Meat is considered to have large impacts on the environment, especially beef meat and therefore there have lately been considerable discussions on the sustainable level of meat consumption and production. The main goal with this thesis is to study sustainable meat production and meat consumption in the county of Dalarna in Sweden. Indicators for sustainable meat production and meat consumption were developed and applied on three cases. Interviews were carried out with a municipality in the region that represents the consumer and three beef farmers that represents the producers. The three farmers in this study got many positive remarks regarding sustainability. There are still things to improve but on the whole many positive things were observed, e.g. use of natural grazing areas, maintenance of biodiversity, minor use of fertilizers and pesticides, use of land (pasture/leys) that otherwise would not be used for production of human food for direct consumption (e.g. grain) since the land is not suitable for that. To sum up the results from the consumer group, what can be seen is that the municipality is trying to improve their consumption patterns and that they have good intentions. They try for example to decrease their portions of meat and reduce their waste, they further try to implement days with only vegetarian food. On the other hand are the emissions from each pupil still too large if IPPC’s climate goal of a total of 1-2 ton CO2e emissions per person per year is to be reached. The consumers in Dalarna have the possibility, looking at things from a sustainable point of view, to choose a fine beef meat product (depending on how it is produced) from the neighbourhood. This is due to the fact that the producers in the study got many positive remarks regarding the sustainable indicators. It can therefore be considered positive if the municipality would support this production a thereby procure beef meat from the neighbourhood. The municipality must however change their consumer patterns and buy an amount of beef meat that can be considered sustainable. / Dagens utsläpp av växthusgaser plus all övrig miljöpåverkan människor ger upphov till kan orsaka bestående förändringar på vår jord. Insikten om att vårt handlande kan komma att få ödesdigra konsekvenser har lett fram till att begreppet hållbar utveckling har skapats. Det är ett begrepp som innehåller de tre stödpelarna ekonomi, social och miljö och med det menas att alla tre aspekter måste tas hänsyn till och fungera för att någonting ska anses hållbart. Kött är en produkt som har stor påverkan på miljön, både i from av höga växthusgasutsläpp, men även i form av övergödning, försurning och stor markanvändning. Nötkött har extra hög klimatpåverkan på grund av att nötboskap, som är idisslande djur, släpper ut stora mängder metan då de bearbetar sin föda. På grund av den här vetskapen har diskussionen om hur mycket och vad för sorts kött som ska konsumeras blivit högaktuell. Vad som är viktigt då frågan angående kött diskuteras är att skilja på produktion och konsumtion av kött. Produktion är det lantbrukaren arbetar med och konsumtion är vad vi konsumenter utför. En stor konsument i Sverige är den offentliga sektorn. Kommuner som en del av den offentliga sektorn har möjligheter att ta en ledande roll och vara ett föredöme för hur konsumtionen av kött borde se ut. Det övergripande syftet med den här studien är att studera hållbar köttproduktion och den offentliga sektorns köttkonsumtion i Dalarnas län i Sverige. Indikatorer för att bedöma hållbarheten i köttproduktion respektive köttkonsumtion togs fram. Dessa indikatorer applicerades sedan på några få utvalda fall, belägna i Siljansbygden i Dalarnas län. Då Dalarna är en region som i huvudsak lämpar sig för vallodling valdes tre lantbrukare med nötköttsgårdar ut för att representera producentledet. Konsumenten representerades av en kommun i Dalarna. Deras upphandlingar av kött plus vad de serverar i kommunens skolor utvärderades. Tio sammanfattande indikatorer för köttproduktion och sju för köttkonsumtion togs fram och gårdarna och kommunen utvärderades genom att intervjuer genomfördes med de tre lantbrukarna samt kostchef och upphandlingsansvarig på kommunen. Köttproduktionen (de tre fallgårdarna) fick utifrån de framtagna indikatorerna många positiva anmärkningar gällande hållbarhet även om förbättringar fortfarande är önskvärda. Positiva aspekter som observerades var exempelvis användningen av naturbeten, vilket i sin tur leder till bevarande av biologisk mångfald, liten användning av mineralgödsel och växtskyddsmedel, användning av marker (betesmarker/vallar) som annars inte skulle användas för produktion av humanföda för direkt konsumtion (ex. spannmål) då markerna inte lämpar sig för det etc. Konsumenten, den offentliga sektorn, arbetade också för att bli mer hållbara, de försökte införa vegetariska dagar, liksom at minska portionsstorlekarna av kött. De arbetade även aktivt med att minska sitt svinn. Trots det var utsläppen av växthusgaser per elev högre än vad som krävs för att nå IPCC:s uppsatta klimatmål om 1-2 ton CO2e per person och år. Att minska köttintaget är önskvärt liksom att de väljer de kött de konsumerar med omsorg. Vad som kan konstateras är att konsumenterna i Dalarna har möjlighet att välja ett bra nötköttsalternativ ifrån närområdet sett ur hållbarhetssynpunkt (beroende på hur köttet är producerat). Detta baseras på fallgårdarnas positiva resultat avseende hållbarhet i studien. Det kan därför anses positivt om kommunen stödjer den här produktionsformen och därmed upphandlar nötkött ifrån närområdet. Kommunen har möjlighet att öka hållbarheten i sin köttkonsumtion genom att ändra sina matvanor och begränsa sina köttinköp till en hållbar mängd.