Inom etikområdet finns många vinklar och olika sätt att se på saker, i min uppsats har jag undersökt hur tre nutida etikers teorier och forskning kan appliceras på ett historiskt fenomen, djurens behandling under första och andra världskriget.   Jag har läst och valt ut tre etikers teorier som berör ämnet djuretik, för att sedan applicera dessa teorier på ämnet djur i krig. De etiker som valts är Petra Andersson, Peter Singer och Richard D. Ryder. De tre etikerna fokuserar på olika aspekter av djuretiken, Petra Andersson talar om antropomorfism, som innebär att människor lägger sina egna tankar och värderingar på djuren. De förmänskligar djuren mer och får på så sätt, enligt Andersson, mer kontakt och igenkännande med djuren. Peter Singer tillhör den utilitaristiska etiken och hävdar att man ska lindra mängden lidande för att kunna ge större lycka senare. Han hävdar att om man tänker ut vad som kommer ge mest lycka så ska man handla på ett sätt där största mängden lycka är målet. Richard D. Ryder är också av det utilitaristiska tankesättet men inte lika utpräglat, han hävdar att det viktigaste är att lindra individuell smärta snarare än mängden. Det handlar om att avgöra vem som lider mest och också samtidigt bortse från art, varken människa eller djur prioriteras eller väljs bort.   Utifrån etikernas teorier kan man dra slutsatsen att djurens behandling under kriget både var etiskt riktigt men också felaktigt. Man måste därför se till varje situation för att kunna avgöra ifall behandlingen av djuren var etiskt rätt eller fel. Det går inte att tala om behandlingen i allt för stora drag utan man måste plocka ut enskilda situationer och se på dem utifrån de etiska teorier och ramar som lagts fram.

No description available.

This essay aims to answer the question of if and how the theologian Sallie McFagues modelfor understanding God that she presents in her book The Body of God can be furtherdeveloped to be more fitting for church and individual today. To answer this question I havecompleted a comparative text analysis of Andrew Linzeys book Why Animal SufferingMatters , Elisabeth A. Johnsons book Ask the Beasts and Rosemary Radford Ruethers bookGaia & God . The views of the three theologians is presented thematically: firstly in regardsto animal rights, secondly in regards to human environmental impact.Based on the fact that animals are sentient; that they are unable to communicateeffectivly with humans; and that animals are equally created by God as humans are, Linzey,Johnson and Radford Ruether argues that animals should not be unnecessarily harmed.With regard to environmental impact the three theologians argues that the whole ofcreation belongs to God and that God made humans stewards of it. The stewardship meansthat we have a responsibility to care for the earth rather than exploiting it.Based on these arguments I find that McFagues model can be further developedmainly by creating a more clear animal theology and by making a connection betweenenvironmental impact and social injustices.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur. / Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv. Studiens resultat visade att köttnormsdiskursen är den hegemoniska diskursen. Även om flera av artiklarna förespråkade konsumtion av enbart svenskt och ekologiskt kött, var köttkonsumtion ändå normen. Trots att köttkonsumtionen idag är rekordhög, var de flesta artiklarna oväntat eniga om att köttkonsumtionen måste minska drastiskt för hälsan, miljön och djurens skull. / The essay examines the recent media coverage of meat consumption from an animal ethical perspective. The study is based on the theory of carnism and critical discourse analysis. For the article search Mediearkivet Retriever was used and the search was limited to four main newspapers in Sweden, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The time span was from the beginning of 2014 until today. The essays material consisted of 25 articles and from them five discourses were identified: The meat norm discourse, the animal rights discourse, the health discourse, the market economy discourse and the environmental discourse. The discourses often related to one another and often included more than one perspective. The study showed that the hegemonic discourse is the meat norm discourse. Although many of the articles were in favor of a drastic cut down of meat consumption, and suggested consumption of only Swedish and organic meat, the norm was still to consume meat. Although statistics show very high meat consumption, there seem to be a surprising consensus in the articles that meat consumption must decrease drastically, for health reasons, the environment and for the wellbeing of animals.

There are several ways in which people can relate to eating or not eating animals. This essay is focussing two main strategies: Making distances and drawing borders. Today, there are several reasons for not eating meat, including environmental reasons, individual and public health reasons, ethical reasons and more. Yet, people eat more meat than ever. According to the UN, this is a major problem. In 2006 the report Livestock’s long shadow pointed out that meat consumption was a bigger problem from an environmental point of view, than global transports, including air-traffic. At the same time, western societies are becoming both more animal friendly (when it comes to companion animals) and more animal abusive (when it comes to production animals). There seems to be a lot of empathy for animals, yet people choose to hurt them, kill them and eat them. This essay, with a feministic approach, tries to reveal what mechanisms are behind this ambigous behaviour. The findings suggest that the border line between humans and animals is blurred due to several reasons. / Att äta eller inte äta djur är en fråga som det går att förhålla sig till på olika sätt. Den här uppsatsen fokuserar på två huvudstrategier: Avståndstagande och gränsdragningar. I dag finns många anledningar till att inte äta kött, till exempel miljöskäl, hälsoskäl (såväl individuella som folkhälsomässiga), etiska skäl med flera. Ändå äter jordens befolkning mer kött än någonsin. Enligt FN är det ett stort problem. Rapporten "Livestock's long shadow" som kom ut 2006, pekar ut köttkonsumtionen som ett större miljöproblem än världens samlade transporter, inklusive flygtransporter. Samtidigt, håller västerländska samhällen på att bli allt mer djurvänliga (när det handlar om sällskapsdjur) och allt mer djurfientliga (när det handlar om så kallade produktionsdjur). Det finns uppenbarligen mycket empati för djuren, ändå väljer människor att göra dem illa,  döda dem och äta dem. Den här uppsatsen försöker ur ett feministiskt perspektiv undersöka de mekanismer som ligger bakom detta ambivalenta beteende. Resultatet tyder på att gränsen mellan människa och djur är en kulturell konstruktion som håller på att suddas ut, av flera skäl.

This study examines differences and similarities in how two animal ethicists living in different times have argued for a liberation of the animals, the basis for the study is Lewis Gompertz Moral Inquiries: On the Situation of Man and of Brutes (1824) and Peter Singers Animal Liberation (1975). The analysis has been conducted with a historical perspective where close reading and contextualization have been used to further understand both the sources and the authors. The investigation is limited to four themes: animal's ability to experience, to kill animals, using animals and products of animals, and finally the idea of equality. The study concludes that there are significant similarities between the arguments Gompertz and Singer use, and that their ideas are rooted in a view of equality where the ability to suffer and have needs should be fundamental for our moral caring towards other creatures. A significant difference between the authors is their relationship to reason, where Gompertz highlights the animals' ability to reason as a cause to treat them well while Singer dismisses the idea that such abilities are of any interest for our moral considerations. The study also points out that the differences in the authors' conclusions and arguments can be understood on the basis of the scientific and intellectual context they operate in, where Gompertz can be described as an enlightenment philosopher with a strong belief in the developable reason within creatures, while the modern-day philosopher Singer rather sees reason as excluding, not only of animals but also of human beings. For animals to be liberated from man's oppression, both writers argue that it is necessary for man to eat a vegetarian diet.

I denna uppsats för jag en diskussion om huruvida Peter Singers preferensutilitarism är en hållbar moralteori för djuretik. Detta utförs genom en undersökning av kritik som riktats mot Singers teori för att sedan granska om argumenten står på en legitim grund. Det finns två argument i fokus som presenteras av Josephine Donovan och som vi kommer att se indikerar de att Singers teori faktiskt har några besvärliga element som behöver modifieras. Jag hävdar att de besvärliga delarna kan lösas av utilitarismens komplexitet. I den sista delen av uppsatsen presenterar jag en möjlig hybridteori som inkluderar delar från både Donovans teori och aspekter från den indirekta utilitarismen. / In this essay I present a discussion regarding if Peter Singer's preference utilitarianism is a tenable moral theory for animal ethics. This is done through an examination of criticism directed at Singer's theory and then examining whether the arguments stand on a legitimate basis. There are two arguments in focus presented by Josephine Donovan and as we will see they will indicate that Singer's theory does in fact have some troublesome elements that needs modification. I argue that the troublesome elements may be solved by the complexity of utilitarianism. In the final part of the essay I present a possible hybrid theory that includes parts from both Donovan's theory and aspects from the indirect utilitarianism.

The thesis is an evaluation of a utilitarian argument for the permissibility of purchasing meat. The argument, which I call the replaceability argument, rests on four premises: 1. Meat purchases cause animals to be brought into existence. 2. The animals brought into existence by meat purchases live lives of positive final value. 3. If the first two premises are true, then meat purchases cause at least as good consequences as any alternative act. 4. If meat purchases cause at least as good consequences as any alternative act, then meat purchases are permissible. The first three premises are examined while the fourth one, representing consequentialism, is assumed to be true. The evaluation results in the conclusion that the argument is unsound because all of the premises evaluated turn out to be either doubtful or false.

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ”respekt för allt levande”, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik. Hur dessa förskollärare arbetar med djuretik kännetecknas av en relativt stor heterogenitet som delvis är beroende av de intervjuades kostval. Mot bakgrund av att lärarna i denna studie tolkar in djur i läroplanens direktiv om att arbeta för att barn utvecklar ”respekt för allt levande”, dras en slutsats att den lärare som vill arbeta för att barn ska utveckla respekt för djur kan hänvisa till denna skrivning för att rättfärdiga sitt arbete. / In order to examine whether and, if so, how preschool teachers work with animal ethics, I investigate (1) preschool teachers' interpretation of the the formulation of the Swedish curriculum about "respect for all living things", (2) how preschool teachers work with issues of animal ethics, and (3) which consideration they give in this work to the curriculum requirements of objectivity and comprehensiveness. The empirical data is based on qualitative interviews with six pre-school teachers whereof three are vegetarians. The analysis is based on poststructuralist theory and theory of the hidden curriculum. The informants tell that they are working with animal ethics to a small extent. However, the teachers do also mediate unconscious messages about animal ethics. How these preschool teachers work with animal ethics is characterized by a relatively high heterogeneity that partly depends on the food choice of the interviewees. Given that the teachers in this study do include the animals when they interpret the curriculum directives on working to ensure that children develop "respect for all living things", I conclude that the teachers who want to work for children to develop respect for animals may refer to this curriculum wording to justify their work.