Thesis advisor: Juliet Schor / This study investigates the barriers to adopting vegetarian and vegan diets. Why do people who try to adopt these diets fail to maintain them? Why do people who identify as vegetarian or vegan allow exceptions in their diets? This study used a series of intensive interviews and a survey to answer these research questions. Interviews and survey responses revealed the following barriers to maintaining vegetarianism/veganism: social barriers, a lack of vegetarian/vegan options, a loss of a “black-and-white” perspective on diet, nutritional barriers, personal cravings, time barriers, and a tendency to subscribe to gendered meanings of meat eating. Social barriers were the most salient challenges for study participants. Participants indicated that they commonly encountered several types of social barriers while attempting to maintain vegetarian/vegan diets. This study concluded that cultural norms must change in order for people to find vegetarian/vegan diets more viable. Most significantly, this study found that having a supportive social network of people who adhere to a similar diet is extremely important for people as they try to maintain vegetarianism/veganism. / Thesis (BA) — Boston College, 2017. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: Departmental Honors. / Discipline: Sociology.

In this project I have looked into visual communication and how it can be used to raise awareness about sustainability. I have cooperated with the Swedish animal rights organization Djurens Rätt to develop a brochure that reveals the myths about veganism, and in a fun way informs the reader of something that is not fun. The brochure is pocket sized, but can be unfolded into a poster to put on the wall as informative decoration. This will encourage people to use it longer than just as a regular brochure. The report covers the environmental and health effects of consuming animal products and describes the working process of the project.   Key words: Veganism, sustainability, visual communication, brochure, Djurens Rätt / Detta projekt handlar om visuell kommunikation och hur det kan användas för att öka medvetenheten om hållbarhet. Jag har i samarbete med organisationen Djurens Rätt tagit fram en broschyr som rätar ut myter om veganism, och på ett skämtsamt sätt belyser något som inte är ett skämt. Broschyren är till för att kunna ha med sig i fickan, men kan även vecklas ut till en affisch som sätts upp på väggen i form av informativ dekoration, och används därför längre än en vanlig broschyr. Rapporten behandlar animaliers effekter på miljön, vår hälsa och arbetsprocessen kring broschyren.   Ledord: Veganism, hållbarhet, visuell kommunikation, broschyr, Djurens Rätt

SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund Det nordiska samhället var för inte alltför länge sedan ett utpräglat bonde- och jägarsamhälle. Populationen har med tiden blivit allt mindre fysiskt aktivt och dåvarande basföda kanske inte längre matchar den nya livsstilen. Det är därför av stort intresse att undersöka hur blivande kostexperter ser på växtbaserad kost samt undersöka om utbildningen haft påverkat inställningen till dieten som förebyggande- samt kompletterande behandling av sjukdom. 1.2 Syfte Syftet är att undersöka dietiststudenters syn på växtbaserad kost. Mer specifikt hur deras inställning är till växtbaserade alternativ som ett hälsoval. Samt finns det några skillnader i synen på växtbaserad kost bland dietiststudenter, beroende på hur många terminer man studerat och kosthållning. 1.3 Metod Undersökningen genomfördes kvantitativt via en webbenkät tillgänglig via Facebook gruppen ”Alla Sveriges dietiststudenter” under hösten 2018. Analys av data gjordes via IBM SPSS statistics 24. Man Whitney U och Kruskal Wallis test användes som analysmetod med en signifikansnivå på <0,05.                                                                       1.4 Resultat 60 studenter besvarade enkäten frivilligt. Ingen signifikant skillnad gällande syn på kosten upptäcktes vid jämförelse, oavsett hur många avverkade terminer, kosthållning eller inställning till kosten. Majoriteten konsumerade blandkost eller var Flexitarianer. Studenterna hade främst en positiv inställning till växtbaserad kosthållning, 1.5Slutsats Studenterna var inte ense om att växtbaserad kost skulle behövas som en sjukdomsförebyggande åtgärd, men den övervägande delen studenter hade en nyanserad bild av kosten, med både relevant information om positiva och negativa aspekter av denna. På grund av låg svarsfrekvens är det dock svårt att få generaliserbara resultat.

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes. Resultaten analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Samtliga informanter hade upplevt en samhällsnorm som innebar att de förväntades att äta kött. De menade att denna norm påverkade dem då deras normbrytande ofta innebar att de blev ifrågasatta. Det framkom under intervjuerna att informanterna även ansåg det finnas en koppling mellan kostval och könsroller. De upplevde att kött och manlighet har en stark korrelation och majoriteten ansåg att vissa kostmönster var mer relaterade till kvinnlighet. Slutsats Det finns en köttnorm i dagens samhälle som påverkar de män som valt en vegetarisk kost/vegankost. Denna norm kan upplevas starkt etablerad, och det är därför viktigt att vara medveten om den och dess inverkan. / Background In society today, there is an idea of manliness and what it means to be a man. Meat has come to be associated with masculinity and strength, and research shows that the behavioral and consumption patterns of men are influenced by what they consider to enhance their perceived masculinity. It is therefore interesting to examine why certain men actively choose to exclude meat from their diet, regardless of potential pressures. Objective The objective of this study was to, with the use of interviews, explore and understand how current societal norms affect men who actively excluded meat and/or animal products. Method The study was executed as qualitative research, where six individual interviews were carried out. The results were later analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results All of the informants had experienced a societal norm that expected them to eat meat. They meant that this norm affected them, since they often found themselves being questioned. The analysis showed that the informants felt that there was a connection between food choices and gender roles. They experienced that meat and masculinity had a strong correlation and the majority considered some dietary patterns exclusively related to femininity. Conclusion There is a “meat-eating norm” in today’s society that affects men who have chosen a vegetarian/vegan lifestyle. This norm could be considered quite established, and it is therefore important to be aware of it and its influence.

A Vegan Hub in the heart of Stockholm. A place where to learn, get inspired, feel fellowship, have fun. A place where to visit an exhibition about the negative aspects of not being a vegan or come have food and drinks, watch documentaries, participate in cooking classes, find the latest vegan products, go on events or simply to enjoy the beautiful view. A place that hopefully can kill assumptions, spread the positivity about veganism and be a great example of a brighter future.

There are several ways in which people can relate to eating or not eating animals. This essay is focussing two main strategies: Making distances and drawing borders. Today, there are several reasons for not eating meat, including environmental reasons, individual and public health reasons, ethical reasons and more. Yet, people eat more meat than ever. According to the UN, this is a major problem. In 2006 the report Livestock’s long shadow pointed out that meat consumption was a bigger problem from an environmental point of view, than global transports, including air-traffic. At the same time, western societies are becoming both more animal friendly (when it comes to companion animals) and more animal abusive (when it comes to production animals). There seems to be a lot of empathy for animals, yet people choose to hurt them, kill them and eat them. This essay, with a feministic approach, tries to reveal what mechanisms are behind this ambigous behaviour. The findings suggest that the border line between humans and animals is blurred due to several reasons. / Att äta eller inte äta djur är en fråga som det går att förhålla sig till på olika sätt. Den här uppsatsen fokuserar på två huvudstrategier: Avståndstagande och gränsdragningar. I dag finns många anledningar till att inte äta kött, till exempel miljöskäl, hälsoskäl (såväl individuella som folkhälsomässiga), etiska skäl med flera. Ändå äter jordens befolkning mer kött än någonsin. Enligt FN är det ett stort problem. Rapporten "Livestock's long shadow" som kom ut 2006, pekar ut köttkonsumtionen som ett större miljöproblem än världens samlade transporter, inklusive flygtransporter. Samtidigt, håller västerländska samhällen på att bli allt mer djurvänliga (när det handlar om sällskapsdjur) och allt mer djurfientliga (när det handlar om så kallade produktionsdjur). Det finns uppenbarligen mycket empati för djuren, ändå väljer människor att göra dem illa,  döda dem och äta dem. Den här uppsatsen försöker ur ett feministiskt perspektiv undersöka de mekanismer som ligger bakom detta ambivalenta beteende. Resultatet tyder på att gränsen mellan människa och djur är en kulturell konstruktion som håller på att suddas ut, av flera skäl.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga veganer uppfattar sin maskulinitet i relation till att de utesluter animalier från sin kost. Genom åtta kvalitativa djupintervjuer med män som äter en växtbaserad kost ville jag få svar på frågeställningarna: Upplever manliga veganer att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion? Hur tar sig i så fall denna koppling uttryck? Och anser manliga veganer att deras kostval påverkar deras sociala interaktioner med köttätare och hur förklarar samt förhåller de sig i så fall till detta? Ett tematiskt analysförfarande användes som metod för att analysera insamlad data. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie var Judith Butlers uppfattning om kön och att det är något som formuleras i sociala processer och R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet och att det manliga könet är dominerande över det kvinnliga. Att vara kvinna i dagens samhälle upplevs som något sekundärt och den kost som associeras med det kvinnliga könet ses i förlängningen också som sekundär. Studien tillämpar också Carol J. Adams teori om att köttkonsumtion är associerat med män och maskulinitet. Resultatet visar att manliga veganer upplever att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion, även om de själva inte upplever att det behöver vara så. Uppfattningen att köttkonsumtion är associerat med maskulinitet yttrar sig genom att det finns en indikation på att inte vilja uppfattas som en stereotypisk vegan. På så sätt vidhålls uppfattningen om den hegemoniska mannen, trots att de i själva verket tar avstånd från den. / The purpose of this study was to investigate how male vegans perceive their masculinity in relation to excluding animal products from their diet. Through eight qualitative in-depth interviews with men who eat a plant-based diet I wanted to get answers to the questions: Do male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption? If so, how does this connection manifest itself? And do male vegans believe that their dietary choices affect their social interactions with carnivores and how do they explain and relate to this in that case? A thematic analysis method was used for analyzing collected data. The theoretical starting points for this study were Judith Butler’s view of gender and that it is something that is formulated in social processes and R. W. Connell’s theory of hegemonic masculinity and that the male sex is dominant over female. Being a woman in today’s societyis perceived as something secondary and the diet associated with the female gender is in extension also seen as secondary. The study also applies Carol J. Adams theory that meat consumption is associated with men and masculinity. The results show that male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption, even though they themselves do not feel that it needs to be so. The perception that meat consumption is associated with masculinity is expressed by the fact that there is an indication of not wanting to be perceived as a stereotypical vegan. In this way, the perception of the hegemonic man is maintained, even though they are in fact distancing themselves from it.

The aim of this research was to investigate the consumer perception of corporate social responsibility initiatives of companies in the vegan food industry, considering the consumers’ dietary choice and socio-demographic characteristics. The study is based on primary, quantitative data which was collected through anonymous surveys (N = 816). A social media sampling strategy was adopted, and a questionnaire was distributed among Europeans above the age of 18. The data was analysed with descriptive statistics, Cronbach Alpha reliability tests, one-way analysis of variance, and independent sample t tests. The findings showed that vegans care significantly more about CSR in the vegan food industry than non-vegans, hence they should be the target audience for CSR advertisements. Socio-demographic characteristics did not have an influence on perceptions among vegans, and only the characteristic of gender showed to be of importance, as women care more about CSR than men among vegetarians and omnivores. Therefore, the second target audience for CSR advertisements should be non-vegan women. CSR in the vegan food industry was rated as more legitimate compared to the rest of the food industry by all consumers, and all-vegan companies were rated as more socially responsible than companies that recently introduced vegan products in addition to their non-vegan range.

Food choice has intrigued generations of scholars seeking insight into the rituals that characterize the cultural and sub-cultural values of various nations and eras. Among the more recent cultural phenomena to influence theories about the body is food choice. Perhaps there is no argumentative issue more pervasive than that of food choice, because everyone must eat. The morsels that people consume are chosen as often as not for their symbolic value. A review of the literature of dietary discourse and representation reveals a gap where studies of vegetarian and vegan identity, mass media, and mass markets are concerned. This dissertation utilizes theories of representation, cultural studies, and discourse analysis to uncover culturally specific attitudes in the marketing of food with regard to vegetable-based diets, the foods that they consist of, and the people who eat them.

Master of Arts / Department of Sociology, Anthropology, and Social Work / Robert K. Schaeffer / Following a strict form of vegetarianism, vegans adopt a philosophy and practice a lifestyle that seeks to eliminate the use of all animal products and by-products in any form. Although vegetarian diets have been popular in many cultures for centuries, a more organized and defined version of veganism as we know it today did not emerge until the mid-1940s. Although the origins and nature of vegetarianism and veganism have been researched in depth for decades, this lifestyle has scarcely been evaluated as a social movement. Therefore, I seek to fill this gap in knowledge and describe veganism as a social movement and evaluate its social effects. I have gathered historical and sociological data and theories from a variety of sources. I combine this data in order to thoroughly illustrate the history, nature, and future of vegans as a social movement and show how it has contributed to social change. The sociological definitions of what constitutes a social movement as described by Charles Tilly and Sidney Tarrow will illustrate the many ways vegans can be viewed as a social movement. A synthesis of these two social scientists’ definitions in the analysis of vegans as a social movement will show that vegans meet both Tilly and Tarrow’s criteria for a social movement. I will use these criteria as a framework to show how vegans’ activity and growth fit into Tilly and Tarrow’s theoretical outline for what constitutes a social movement. Further, I use other evidence such as polls and news articles in order to support this idea, showing the movement behaviors of vegans in Western culture.