SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund Det nordiska samhället var för inte alltför länge sedan ett utpräglat bonde- och jägarsamhälle. Populationen har med tiden blivit allt mindre fysiskt aktivt och dåvarande basföda kanske inte längre matchar den nya livsstilen. Det är därför av stort intresse att undersöka hur blivande kostexperter ser på växtbaserad kost samt undersöka om utbildningen haft påverkat inställningen till dieten som förebyggande- samt kompletterande behandling av sjukdom. 1.2 Syfte Syftet är att undersöka dietiststudenters syn på växtbaserad kost. Mer specifikt hur deras inställning är till växtbaserade alternativ som ett hälsoval. Samt finns det några skillnader i synen på växtbaserad kost bland dietiststudenter, beroende på hur många terminer man studerat och kosthållning. 1.3 Metod Undersökningen genomfördes kvantitativt via en webbenkät tillgänglig via Facebook gruppen ”Alla Sveriges dietiststudenter” under hösten 2018. Analys av data gjordes via IBM SPSS statistics 24. Man Whitney U och Kruskal Wallis test användes som analysmetod med en signifikansnivå på <0,05.                                                                       1.4 Resultat 60 studenter besvarade enkäten frivilligt. Ingen signifikant skillnad gällande syn på kosten upptäcktes vid jämförelse, oavsett hur många avverkade terminer, kosthållning eller inställning till kosten. Majoriteten konsumerade blandkost eller var Flexitarianer. Studenterna hade främst en positiv inställning till växtbaserad kosthållning, 1.5Slutsats Studenterna var inte ense om att växtbaserad kost skulle behövas som en sjukdomsförebyggande åtgärd, men den övervägande delen studenter hade en nyanserad bild av kosten, med både relevant information om positiva och negativa aspekter av denna. På grund av låg svarsfrekvens är det dock svårt att få generaliserbara resultat.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom (CKD) är en dödlig världsomfattande och växande sjukdom som oftast inte visar symtom förrän i ett sent stadie. Därför är förebyggandet av dess utveckling högst relevant.   Syfte: Att kartlägga studier där effekter av växtbaserade kostmönster och intag av vegetabiliskt protein på njurhälsa har studerats.  Metodbeskrivning: En kartläggande översiktstudie genomfördes med litteratursökning i databasen PubMed. Granskade orginalstudier (tvärsnittsstudier, kohortstudier, och RCT) från hela världen med fokus på växtbaserad kost och/eller vegetabiliskt protein och njurhälsa, publicerade på engelska 2018–2023, avseende vuxna över 18 år, män och kvinnor, med eller utan nedsatt njurfunktion (ej dialys/ transplantation), inkluderades. Utfallsmått var estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR), proteinuri, uremiska toxiner samt fosforeliminering. Kvalitativ utvärdering, tabulering och sammanfattning av studieresultaten gjordes.  Resultat: De 12 inkluderade studierna visar positiva resultat på något eller flera utfallsmått vid högre följsamhet till växtbaserade kostmönster eller vid högre intag av vegetabiliskt protein med avseende på risk för CKD och/eller nedsättning av njurfunktion. En av tvärsnittsstudierna som jämförde intagsnivåer av vegetabiliskt protein fann en 56 % lägre prevalens av CKD i den högsta intagsnivån. Två kohortstudier redovisar 71 % respektive 18 % lägre risk för CKD för de högsta intagsnivåerna av vegetabiliskt protein. Resultaten i en interventionsstudie rapporterade 36 % minskning av 24-timmars utsöndringen av fosfor.   Slutsats: Kartläggningen visar att ett växtbaserat kostmönster med hög andel hälsosamma vegetabilier och större andel vegetabiliskt protein jämfört med animaliskt kan ge lägre risk för CKD eller långsammare progression. Vidare forskning inom området behövs men det kan finnas skäl för dietister att förespråka växtbaserade kostmönster.

Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet.   Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan.     Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost. / Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases.   Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis.   Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga veganer uppfattar sin maskulinitet i relation till att de utesluter animalier från sin kost. Genom åtta kvalitativa djupintervjuer med män som äter en växtbaserad kost ville jag få svar på frågeställningarna: Upplever manliga veganer att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion? Hur tar sig i så fall denna koppling uttryck? Och anser manliga veganer att deras kostval påverkar deras sociala interaktioner med köttätare och hur förklarar samt förhåller de sig i så fall till detta? Ett tematiskt analysförfarande användes som metod för att analysera insamlad data. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie var Judith Butlers uppfattning om kön och att det är något som formuleras i sociala processer och R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet och att det manliga könet är dominerande över det kvinnliga. Att vara kvinna i dagens samhälle upplevs som något sekundärt och den kost som associeras med det kvinnliga könet ses i förlängningen också som sekundär. Studien tillämpar också Carol J. Adams teori om att köttkonsumtion är associerat med män och maskulinitet. Resultatet visar att manliga veganer upplever att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion, även om de själva inte upplever att det behöver vara så. Uppfattningen att köttkonsumtion är associerat med maskulinitet yttrar sig genom att det finns en indikation på att inte vilja uppfattas som en stereotypisk vegan. På så sätt vidhålls uppfattningen om den hegemoniska mannen, trots att de i själva verket tar avstånd från den. / The purpose of this study was to investigate how male vegans perceive their masculinity in relation to excluding animal products from their diet. Through eight qualitative in-depth interviews with men who eat a plant-based diet I wanted to get answers to the questions: Do male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption? If so, how does this connection manifest itself? And do male vegans believe that their dietary choices affect their social interactions with carnivores and how do they explain and relate to this in that case? A thematic analysis method was used for analyzing collected data. The theoretical starting points for this study were Judith Butler’s view of gender and that it is something that is formulated in social processes and R. W. Connell’s theory of hegemonic masculinity and that the male sex is dominant over female. Being a woman in today’s societyis perceived as something secondary and the diet associated with the female gender is in extension also seen as secondary. The study also applies Carol J. Adams theory that meat consumption is associated with men and masculinity. The results show that male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption, even though they themselves do not feel that it needs to be so. The perception that meat consumption is associated with masculinity is expressed by the fact that there is an indication of not wanting to be perceived as a stereotypical vegan. In this way, the perception of the hegemonic man is maintained, even though they are in fact distancing themselves from it.

Introduktion: Kardiovaskulära sjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna världen över och står årligen för 18 miljoner dödsfall, en tredjedel av alla dödsfall. En av dessa sjukdomar är diabetes som en av elva i världen har i någon form och mörkertalet är stort. Typ 2-diabetes (T2D) kan vara ärftlig men är också påverkbart. Riskfaktorerna kan förebyggas genom en hälsosam livsstil som innefattar fysisk aktivitet och hälsosam kost, som kan reducera övervikt. En skyddsfaktor är frukt och grönsaker, något som en vegansk diet till stora delar består av. Syfte: Syftet med denna studie är att genom två perspektiv (primär- och sekundärprevention) undersöka om en vegansk kost minskar risken för T2D. Metod: Med en strukturerad litteraturstudie har datainsamling skett via databaser PubMed och Cochrane Library. Vald analysmetod var innehållsanalys. Resultat: Från 21 granskade artiklar framkom sex olika kategorier: 1) Prevention, prevalens och incidens av T2D (veganer löper lägre risk att drabbas av T2D); 2) Vikt, BMI och kroppsmått (en vegansk kost främjar viktnedgång och sänkt BMI vid övervikt); 3) Blodvärden och blodtryck (både systoliskt och diastoliskt blodtryck, HbA1c, glukos, c-peptid, betacellsfunktion och insulinkänslighet förbättras av en vegansk kost); 4) Hormoner (GLP-1, GIP, PYY och amylin optimeras av en vegansk kost); 5) Metabolism (TMAO minskar medan och postprandial metabolism stärks av vegansk kost); och 6) Kolesterol (vegansk kost förbättrar värden för LDL, HDL samt triglycerider). Slutsats: I sin helhet visade resultatet på att en vegansk kost kan minska risken för T2D bland vuxna (≥18 år) på både primär och sekundär nivå. / Introduction: Cardiovascular disease (CVD) is one of the most common diseases worldwide and accounts for 18 million deaths annually, which is one-third of all deaths. One risk factor for CVD is type 2 diabetes (T2D). Globally, one in eleven persons has T2D and undetected cases are high. T2D can be hereditary but people can also be susceptible to T2D. The risk factors can be prevented through a healthy lifestyle including physical activity and healthy diet, which can reduce obesity. A protective factor is dietary intake of fruits and vegetables, something that a vegan diet largely contains. Aim: The aim of this study is to investigate through two perspectives (primary and secondary prevention) whether a vegan diet reduces the risk of T2D. Methods: A systematic literature review accomplished data collection using two databases, PubMed and the Cochrane Library. The analysis method chosen was content analysis. Results: Of 21 articles reviewed, six different categories emerged: 1) prevention, prevalence and incidence of type 2 diabetes (vegans are at lower risk of developing T2D); 2) body weight, body mass index (BMI) and body measurements (a vegan diet promotes weight loss, decreased BMI); 3) Blood values and blood pressure (systolic and diastolic blood pressure, HbA1c , glucose, c-peptide, beta cell function and insulin sensitivity are enhanced by a vegan diet); 4) Hormones (GLP-1, GIP, PYY and amylin are optimized by a vegan diet); 5) Metabolism (TMAO decreases and postprandial metabolism is enhanced by vegan diet); and 6) Cholesterol (vegan diet improves LDL, HDL and triglycerides). Conclusion: The results showed that a vegan diet can reduce the risk of type 2-diabetes among adults (≥18 years) at both primary and secondary levels.

Introduktion; Metabolt syndrom är ett tillstånd som påverkas av livsstilen och ökar i samtliga befolkningar då stillasittande, felaktiga matvanor och stress ökar över hela världen. Den har även en genetisk komponent och påverkas också starkt av metabolismen och de tre har ett komplext samband. En växtbaserad kost har en potential att förbättra många livsstilssjukdomar och förbättra både människors och den planetära hälsan.      Syfte; med detta arbete är att undersöka växtbaserad kost och dess association med metabolt syndrom. Metod; genom en strukturerad litteraturöversikt granskades tio vetenskapliga artiklar inom området för att skapa en översikt över existerande vetenskap. Efter noggrann granskning av varje artikel togs två relevanta teman upp som sedan presenterades diskuterades. Resultat; de teman som framkom utifrån analysen var ”Växtbaserad kost är associerad med förändringar i vissa metabola riskfaktorer, jämfört med animalisk kost” och ”olika typer av växtbaserade kostmönster påverkar metabola riskfaktorer på olika sätt”. Slutsats; en tydlig association mellan växtbaserad kost och metabolt syndrom visade sig där nio av tio artiklar såg en positiv hälsoeffekt i de metabola riskfaktorerna vid konsumtion av växtbaserad kost, jämfört med animalisk kost. Om den växtbaserade kosten var näringsrik eller ej visade sig vara en nyckelfaktor till hur den påverkade de metabola riskfaktorerna. Det var svårare att urskilja de olika vegetariska kostmönstrens påverkan på metabolt syndrom då tillräcklig information saknades för att dra slutsatser. / Introduction: metabolic syndrome is a condition which is affected by lifestyle and is increasing in all populations because of a growing, global sedentary lifestyles, poor diet, and stress. It also has a genetic component and is strongly affected by metabolism and the tree has a complex connection. A plant-based diet has the potential to improve many lifestyle diseases and the health for people and the planet. Aim of this study is to investigate plantbased diet and its association with metabolic syndrome. Methods: through a structured literature review ten scientific articles were reviewed within the subject area to find an overview of existing science. Through careful examination of each article, two relevant themes were found which were presented and discussed. Results: The themes emerging from the analysis were “a plant-based diet is associated with changes in some metabolic risk factors” and “different types of plant-based diets affect metabolic syndrome in different ways”. Conclusion: a clear association between a plant-based diet and metabolic risk factors showed, where nine out of ten articles showed a positive health effect in the metabolic risk factors when consuming a plant-based diet, compared with a meat-based diet. A key factor to how the plant-based diet affected the metabolic risk factors seem to be whether it was nutritious or not. It was more difficult to distinguish the different vegetarian diet patterns effect on metabolic syndrome because enough information was lacking to draw conclusions.

Syftet var att undersöka uppfattningar om växtbaserad kost hos vuxna i Sverige. En växtbaserad kost främjar hälsa, miljö och djurens välfärd. Semistrukturerade intervjuer baserade på teorin om planerat beteende hölls med elva individer mellan åldrarna 18 och 57 som är bosatta i Sverige. Deltagarna hade olika kostvanor. De genomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys, för att sedan presenteras i två kategorier med fem underkategorier. Den första var en hållbar framtid med underkategorierna hälsorelaterade upplevelser samt miljö, klimat och djur. Den andra var samhällets roll med underkategorierna egna och andras åsikter, tillgänglighet, utbud och pengar samt omgivning och omvärld. Resultatet av studien visade att alla aspekter inom hållbarhet var viktigt för deltagarna. Uppfattningen var att växtbaserad kost är hälsosamt men kan också innebära näringsbrister. Deltagarna tyckte att intresse är en viktig faktor. Även samhällets inverkan diskuterades på olika vis, exempelvis åsikter, utbud och hur det skiljer sig mellan olika länder. / The aim of this study was to investigate adults' perceptions of a plant-based diet in Sweden. A plant-based diet promotes health, the environment and animal welfare. Semi-structured interviews based on the theory of planned behavior were held with eleven individuals between the ages of 18 and 57 who live in Sweden. The participants were following different diets. The interviews were transcribed and analyzed with content analysis, then they were presented in two categories with five subcategories. The first one was a sustainable future with the subcategories health-related experiences together with environment, climate and animals. The second one was the role of society with the subcategories own and others' opinions, accessibility, supply and money together with the surrounding and the world around. The result of the study showed that all aspects of sustainability were important to the participants. The perception was that a plant-based diet is healthy but can also lead to nutritional deficiencies. The participants thought that interest plays an important role. The impact of society was also discussed in different ways, such as opinions, supply and how it differs between countries.