Bakgrund: I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste orsakerna till allvarlig ohälsa eller död och klassas som en folksjukdom. Orsaken till en stor del av hjärt- och kärlsjukdomar är ateroskleros, så kallad pulsåderförkalkning som kan ge upphov till förträngning i blodkärlet av en ansamling av fettpartiklar. En förhöjning av LDL-kolesterol anses vara den mest relevanta faktorn vid åderförkalkning och en förhöjning av detta kallas hyperkolesterolemi. Kost är en viktig del i de livsstilsrelaterade faktorerna för att minska halterna av dessa i blodet. I sjuksköterskans profession ingår det att ge information om egenvårdsåtgärder som kan förbättra patientens hälsa.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka dieter som sjuksköterskan kan rekommendera i det preventiva omvårdnadsarbetet för att sänka förhöjda kolesterolvärden.  Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt inhämtades från de medicinska databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsbedömning gjordes på alla artiklar med stöd av granskningsmallar där de fick antingen hög, medel eller låg kvalitet. Resultat: Litteraturöversikten bestod av 10 kvantitativa artiklar om olika kostinterventioner. Resultaten presenteras under de två frågeställningar som tagits fram för att besvara syftet.  Resultaten från de olika studierna visar en sammanfattningsvis god möjlighet att med kostförändringar uppnå förändringar i sammansättningen av blodfetter. Sänkning av LDL-kolesterol uppmättes från -5 % till -21 % i de olika studierna. Slutsats: Kost är en del av det preventiva hälsoarbetet mot att minska hjärt- och kärlsjukdomar och sjuksköterskan kan i detta arbete överväga att rekommendera nordisk diet, medelhavsdiet, växtbaserade dieter samt kolesterolsänkande livsmedel till patienter med hyperkolesterolemi.

Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar räknas till de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. De kardiovaskulära sjukdomar som arbetet behandlar är, mykoardiell, ischemi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmier. Insjuknandet förändrar livssituationen i många avseenden för den drabbade. Det är känt sedan tidigare att insjuknandet i kardiovaskulära sjukdomar påverkar den sexuella hälsan vilket har inverkan på personers livskvalitet. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs genom fyra huvudteman. Första temat som framkom var sexuella attityder och vanor. Vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom upplevde en förändrad prioritet av sexuallivet och en förändring i sexuella mönster.  Andra temat som framkom var sexuell hälsa innefattar intima relationer. Det framkom att upplevelsen av sexuella hälsa påverkades av hur partnern hanterade situationen. Tredje temat var kroppsliga och själsliga upplevelser. Vårdsökande personer upplevde rädsla och ångest inför att utöva samlag. Kroppsliga förändringar bidrog till nedsatt sexuell hälsa. I fjärde temat, kommunikation, framkom det att sexuell hälsa var ett tabubelagt samtalsämne. Sjukvården upplevdes brista i ansvaret att informera om hur sexuallivet kunde fungera efter insjuknandet i en kardiovaskulär sjukdom. Slutsats: Förändringar i sexuellt mönster, rädsla, kroppsliga symtom, partner och information är faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa vid kardiovaskulär sjukdom.  Vårdpersonal behöver ta ansvar och initiativ till att efterfråga om önskan att samtala kring ämnet finns för att främja sexuell hälsa.

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige, med en överrepresentation i glesbygd. Kardiovaskulär sjukdom innebär ofta besvärliga symptom och livslång behandling vilket kan påverka den drabbades hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och resulterade i 17 artiklar. Dessa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt Bengtsson (2016). Resultat: Analysprocessen resulterade i fem slutkategorier “Kunskap om sjukdomen skapar trygghet och förutsättningar för att främja sin egen hälsa”, “brist på personliga och lokala resurser påverkar hälsan negativt”, “socialt stöd i glesbygd främjar återhämtning och skapar trygghet”, “bristande stöd av vårdpersonal leder till försämrad tillit och oro” samt “begränsningar och förändringar till följd av sjukdomen leder till en känslomässig utmaning och ensamhet”. Resultatet visade att det fanns en vilja hos dessa människor att ta hand om sin hälsa. Då var sjukdomsrelaterad kunskap och gott socialt stöd från anhöriga, sociala sammanhang och vårdpersonal faktorer som främjade den möjligheten. Samtidigt fanns faktorer kopplat till sjukdomen och att vara bosatt i glesbygd som påverkade hälsan negativt och försvårade möjligheten till återhämtning och hälsa. Det var brist på kunskap kring sin sjukdom, brist på personliga och lokala resurser samt bristande stöd av vårdpersonal som framkom som hinder för en god hälsa. Bristande kunskap påverkade egenvården, brist på resurser gjorde det svårt att få tillgång till nödvändig vård och bristande stöd av vårdpersonal skapade oro när man befann sig i en känslomässigt jobbig och ensam situation i att lära sig leva med en sjukdom som kunde innebära begränsningar och förändringar av livet. Slutsatser: Genom att sjuksköterskan har en medvetenhet kring miljöns betydelse i ett omvårdnadsperspektiv kan hälsan främjas för de som lever med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd.

Introduktion: Kardiovaskulära sjukdomar är ett globalt folkhälsoproblem och den största dödsorsaken i världen. Sömnbesvär är ett eskalerande folkhälsoproblem och har en betydande risk för kardiovaskulär sjuklighet och död. Det krävs att kunskapen ökar gällande omvårdnadsinterventioner mot sömnbesvär hos personer med kardiovaskulära sjukdomar för att minska riskerna för folksjukdomar och för tidig död. Syfte: Redogöra för distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner hos personer med kardiovaskulär sjukdom och sömnbesvär. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt har utförts, som utgår från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) riktlinjer. Åtta kvantitativa och tre kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Resultat: I resultatet framkommer en huvudkategori samt fyra underkategorier av omvårdnadsinterventioner. Huvudkategorin: professionellt stöd och de fyra underkategorierna: kognitiv beteendeterapi mot sömnbesvär (KBT-I), individuella behandlingsplaner, utbildning samt komplementär och alternativmedicinsk behandling (KAM) som främjar sömnkvalitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom och sömnbesvär. Slutsats: Flera evidensbaserade omvårdnadsinterventioner har stor betydelse för att minska sömnbesvären och förbättra sömnkvalitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom och sömnbesvär. Det är av värde att behandlingen inkluderar professionellt stöd, sömnutbildning, sjukdomslära, läkemedelskunskap, erbjuda individanpassade behandlingar samt öka implementering av KBT-I. Omvårdnadsinterventioner kan appliceras inom alla områden som en distriktssköterska arbetar inom men det ställer högre krav på vården att få och erbjuda rätt utbildning. / Introduction: Cardiovascular disease is a global public health problem and the leading cause of death in the world. Sleep disorders are an escalating public health problem and sleep disorders have a significant risk of cardiovascular disease and death. Knowledge is required to increase current nursing interventions for sleep disorders in people with cardiovascular diseases in order to reduce the risks of common diseases and death. Aim: Describe the district nurse's nursing interventions in people with cardiovascular disease and sleep disorders. Method: A review with a systematic approach has been performed, which is based on SBU:s guidelines. Eight quantitative and three qualitative studies were included in the results. Results: The results show a main category and four subcategories of nursing interventions. The main category was professional support and the four subcategories were: cognitive behavioral therapy for sleep disorders (CBT-I), individual treatment, education and complementary and alternative medicine (CAM) that promotes sleep quality in patients with cardiovascular disease and sleep disorders. Conclusion: Several evidence-based nursing interventions are of great importance in reducing sleep disorders and improving sleep quality in patients with cardiovascular disease and sleep disorders. It is of value that all treatment includes professional support, training in sleep, pathology and pharmaceutical knowledge, offer individualized treatments and increase implementation of CBT-I. These nursing interventions can be applied in all areas in which a district nurse works, but it places higher demands on the care to receive and offer the right training.

Kardiovaskulära sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Hjärtrehabilitering är en omtumlande situation för de drabbade. Att som vårdpersonal ha insikt om patienters erfarenheter av hjärtrehabilitering efter kardiovaskulär sjukdom är betydelsefullt för att kunna tillgodose en god och personcentrerad omvårdnad. Den strukturerade litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter av hjärtrehabilitering vid kardiovaskulära sjukdomar. Studiens resultat grundades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Tre huvudteman framkom i resultatet; Erfarenhet av stöd, Erfarenhet av information och Erfarenhet av fysisk aktivitet. I resultatet framkom det att peer support har en betydande roll i hjärtrehabiliteringen, både ur ett socialt- och psykiskt perspektiv. Det fanns en osäkerhet kring fysisk aktivitet efter insjuknande, framförallt vid kroppsliga reaktioner som påminde om insjuknandet. Den stora mängd information som gavs i den akuta fasen ansågs vara svår att absorbera. Den erhållna informationen ansågs vara mer generell och inte skräddarsydd efter patientens egna hinder och möjligheter. Det finns ett behov av vidare utbildning om patienters erfarenheter hos vårdpersonal för att kunna applicera en god och personcentrerad omvårdnad till patientgruppen. / Cardiovascular diseases is the most common cause of death in the world. Cardiac rehabilitation is an difficult time for the affected. Health professionals need insight in patients experiences of cardiac rehabilitation to be able to provide good and person centered care. The aim of the structured literature study was to explore patients affected by cardiovascular diseases experiences of cardiac rehabilitation. the result of the study was based on 11 scientific articles with a qualitative approach. Three main themes emerged: Experiences of support, Experiences of information and Experiences of physical activity. The result illustrate the significance of peer support in cardiac rehabilitation for participants, both social and psychological. Participants experienced insecurity regarding physical activity, especially because it reminded them of their negative experiences of chest pain and increased heart rate.The information received at the acute phase was hard for the patients to absorb. The information was perceived as general by the patients and not customized for their specific situation. A need for further education about patients experiences for health professionals is seen for them to be able to provide a good and person centered care

Syftet med litteraturstudien var att undersöka aktuell forskning omlågkolhydratdiet. Utifrån det materialet ställdes sedan frågorna vilka risker ochförtjänster en lågkolhydratkost kan medföra, samt hur sjuksköterskan kan användaden kunskapen i omvårdnadsarbetet. Litteraturstudien utfördes med hjälp avGoodmans sju steg. Litteratursökningen gjordes i huvudsak i PubMed ochCINAHL. Granskning och kvalitetsbedömning utfördes synkront av författarnaefter ett modifierat protokoll. Fjorton artiklar, varav tre behandlades som en, avvarierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Som teoretisk grund användesPolit & Beck samt delar av Orems egenvårdsteori. Resultatet visade på förtjänsterbeträffande viktnedgång, förbättrade glukos- och lipidvärden hos överviktiga ochobesa individer som under en kortare tid följer en lågkolhydratdiet. Resultatetvisade även på risker såsom ökad dödlighet, kardiovaskulär sjukdom samt risk förgraviditetskomplikationer på grund av lågt intag av frukt och vissa grönsaker isamband med lågkolhydratdiet. Ytterligare forskning är nödvändig dålångtidsstudier av hög kvalitet saknas. / The purpose of the study was to examine current research regarding low carbohydrate diets. Questions were asked about risks and benefits of low carbohydrate diets on the basis of the material and how nurses can use this knowledge in nursing. The literature review was carried out by means of Goodman's seven steps. The literature search was done mainly in PubMed and CINAHL. Review and quality assessment was carried out synchronously by the authors after a modified protocol. Fourteen articles, three of which were treated as one, of varied quality were included in this study. Polit & Beck and parts of Orems self-care theory was used as a theoretical base. The results showed benefits regarding weight loss, improved glucose- and lipid values in overweight and obese individuals following a low carbohydrate diet during a short period of time. Due to the low intake of fruit and certain vegetables in low carbohydrate diets risks such as mortality, especially in cardiovascular disease, and even risk for pregnancy complications increased. Further research is necessary since there is a lack of long term high quality studies.

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad och förorsakar inflammation. Den drabbar främst kvinnor i fertil ålder och antalet nya fall av SLE är 2–8 per 100 000 invånare årligen i Sverige. Sjukdomens orsak är okänd men tros bero på ett samspel mellan genetiska faktorer, miljöfaktorer och hormonpåverkan. Ökad risk för hjärtinfarkt och stroke syns hos SLE patienter. Markörer som är förknippade med SLE och kardiovaskulär sjukdom och presenterades i detta arbete är IFN-α2a, vaskulär celladhesionsmolekylen (VCAM-1) och S100A8/A9. Sjukdomen kännetecknas av bildandet av stora mängder autoantikroppar mot proteiner med nukleärt ursprung och dubbelsträngat DNA. Anti-fosfolipidantikroppar (aPL) är autoantikroppar som binder till strukturer på fosfolipider eller till komplex av proteiner och fosfolipider. Antikroppar mot kardiolipin (aCL) och mot β2-glykoprotein (aβ2GP1) är exempel på aPL och förekommer hos 20–30 % av SLE patienterna. En ytterligare aPL är anti-fosfatidylserin/protrombin (aPS/PT). aPL förknippas med högre risk för kardiovaskulär sjukdom. Syftet med arbetet var att mäta koncentrationen av IFN-α2a, VCAM-1, S100A8/A9 och aPL, och därefter analysera hur de förhåller sig till varandra samt förekomst av kardiovaskulär sjukdom. Koncentrationer av nämnda markörer och aPL mättes med olika immunoassays i 199 prover som tagits vid olika tidpunkter från 66 patienter, och korrelation analyserades med icke-parametriska metoder. Resultatet visar förväntade signifikanta korrelationer mellan sjukdomsaktivitet och IFN-α2a, VCAM-1 samt S100A8/A9. Alla undersökta aPL korrelerade med varandra. IgG antikroppar korrelerade bättre än IgM med IFN-α2a, VCAM-1, S100A8/A9 och sjukdomsaktiviteten. IFN-α2a hade en signifikant korrelation med VCAM-1, aCL-IgG och aPS/PT-IgG. VCAM-1 korrelerade däremot med IFN-α2a, aCL-IgG, aβ2GP1-IgG och aPS/PT-IgG. Ingen association mellan kardiovaskulär sjukdom och de undersökta markörerna samt aPL i patienternas första prov kunde påvisas. / Systemic lupus erythematosus (SLE) is a chronical autoimmune disease in which the body’s immune system attacks healthy tissue and causes inflammation. The disease affects mainly women of childbearing age with 2 to 8 new cases per 100 000 inhabitants yearly in Sweden. One main feature of SLE is the expression of autoantibodies specific to autoantigens with nuclear origin. The cause of SLE is unknown but it is thought to involve a combination of genetic factors, environmental factors, and hormonal influence. Risk of myocardial infarction and stroke is increased in SLE. Markers that are associated with SLE and cardiovascular disease and got presented in this paper are IFN-α2a, Vascular cell adhesion molecule-1 (VCAM-1) and the complex S100A8/A9. Antiphospholipid antibodies (aPLs) are a type of antibodies which binds to structures on phospholipids or to complex of proteins and phospholipids. Antibodies against cardiolipin (aCL) and β2-glycoprotein (aβ2GP1) are two aPLs which can be found in 20-30 % of SLE patients. Another example of aPLs is antiphosphatidylserine/prothrombin (aPS/PT). aPLs are associated with higher risk for CVD. The aim of this study was to study mentioned markers and aPLs to acquire better understanding of how they relate to each other and to CVD. The concentrations of these markers and aPLs were measured in 199 different samples which were taken from 66 patients and correlations were analyzed with non-parametric statistical methods. Results have shown as expected significant correlations for the biomarkers IFN-α2a, VCAM-1 and S100A8/A9 with disease activity. All aPLs have shown strong correlation to each other. IgG correlated better than IgM with the different biomarkers and disease activity. IFN-α2a had strong correlation to VCAM-1, aCL-IgG, and aPS/PT-IgG. VCAM-1 on the other hand had significant correlation to IFN-α2a, aCL-IgG, aβ2GP1-IgG and aPS/PT-IgG. No association could be found in this study between CVD and the studied markers, and aPLs in the first sample of each patient.

Syfte: Konsekvent evidens saknas avseende studier om hjärtinfarkt samt dess patofysiologiska orsakssamband till parodontit. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om parodontit påverkar risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Studien undersöker även om, och hur olika patofysiologiska processer hos individer med parodontit kan påverka risken för hjärtinfarkt. Vidare undersöker studien om, och hur parodontal behandling kan påverka risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Material och metod: Metoden allmän litteraturstudie användes som studiedesign. Studien baseras på 17 forskningsartiklar från databaserna Cinahl, Dentistry & Oral Sciences Source (DOSS) och Medline. Aktuella sökord, inklusions- samt exklusionskriterier tillämpades för att begränsa urvalet. Samtliga forskningsartiklar kvalitetsgranskades enligt en kvalitetsbedömningsmall för studier med kvantitativ metod. Resultat: Parodontit identifierades som en riskfaktor för hjärtinfarkt. Inflammation, oupptäckt prediabetes, parodontala bakterier, plack i halspulsådern, oxidativ stress och biomarkörer utgjorde patofysiologiska faktorer som ökade risken för hjärtinfarkt. Slutsats: Parodontit kan öka risken för att drabbas av hjärtinfarkt, vilket skulle kunna förebyggas genom parodontal behandling. Ytterligare  interventionsstudier och longitudinella studier krävs för att fastställa ett patofysiologiskt samband mellan parodontit och hjärtinfarkt. / Aim: There is a lack of consistent evidence regarding studies on myocardial infarction and its pathophysiological causal relationship to periodontitis. The aim of the literature study was to investigate whether periodontitis affects the risk of myocardial infarction. The study also examines whether and how different physiological processes in individuals with periodontitis can affect the risk of myocardial infarction. Furthermore, the study examines whether and how periodontal treatment can affect the risk of suffering a myocardial infarction. Methods: The method general literature study was used as study design. The study is based on 17 research articles from the databases Cinahl, Dentistry & Oral Sciences Source (DOSS) and Medline. Relevant keywords, inclusion- and exclusion criteria were applied to limit the sample. All research articles were quality reviewed according to a quality assesment template for studies with quantitative methods. Results: Periodontitis was identified as a risk factor for myocardial infarction. Inflammation, undetected prediabetes, periodontal bacteria, carotid artery plaque, oxidative stress and biomarkers were pathophysiological factors that increased the risk of myocardial infarction. Conclusion: Periodontitis can increase the risk of myocardial infarction, which could be prevented by periodontal treatment. Further intervention studies are required to establish a pathophysiological association between periodontitis and myocaridal infarction.

Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan bukaorta aneurysm hos 65-åriga män och riskfaktorer såsom rökning, BMI>25, kosttillskott, hypertoni, hyperlipidemi, ett stillasittande yrke samt hereditet. Kvantitativ ansats med deskriptiv och korrelativ design användes, 3854 65-åriga män från två årskullar som screenats för AAA ingick och uppgifter hämtades från ett dataregister. Resultat: Antalet personer med bukaorta aneurysm var 2,4 %, 65 % var/hade varit rökare, 67 % hade övervikt, 49 % stillasittande arbete, 41 % hypertoni, 25 % hyperlipidemi, 17 % åt kosttillskott och 4 % hade hereditet. Rökning, hypertoni och hyperlipidemi visade signifikant samband med och ökade risken för att utveckla AAA. Störst riskfaktor var rökning. Övriga riskfaktorer visade inte signifikant betydelse. Riskfaktorerna tillsammans förklarade variationen i AAA med 5 %. Konklusion: Tidigare kända riskfaktorers betydelse bekräftades för uppkomst av AAA. För män med AAA ses ett behov av hälsoförebyggande insatser. Sjuksköterskan har ansvar för och kunskaper om preventiva åtgärder, kan och bör därför användas som stöd till män med nyupptäckt AAA.

Bakgrund Kardiovaskulära sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhället. Den fysiska aktiviteten har god effekt på människokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulära sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vägleda patienten till förbättrad egenvårdsförmåga och en ökad mängd utförd fysisk aktivitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjälp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjälpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades. Artiklarna sammanställdes därefter i en matris och redovisades i ett resultat. Resultat Resultatet visade positiva effekter av sjuksköterskans delaktighet och förmåga att utbilda patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utför mer fysisk aktivitet.Resultatet presenterades utifrån tre teman: effekter av patientutbildning, effekter av motiverande samt patientens upplevda förmåga och följsamhet.I studien framkom även att den fysiska aktiviteten genererade positiva fysiologiska effekter på blodtryck, blodfetter, midjemått, BMI, totalkolesterol och vikt. Slutsats Motiverande samtal och patientutbildning kan ha gynnsamma effekter gällande ökad utförd mängd av fysisk aktivitet för patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom. En betydande aspekt för patienternas förmåga att utföra fysisk aktivitet och förmågan till egenvård samt följsamhet till behandling visade sig vara den upplevda självförmågan.