Bakgrund: I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste orsakerna till allvarlig ohälsa eller död och klassas som en folksjukdom. Orsaken till en stor del av hjärt- och kärlsjukdomar är ateroskleros, så kallad pulsåderförkalkning som kan ge upphov till förträngning i blodkärlet av en ansamling av fettpartiklar. En förhöjning av LDL-kolesterol anses vara den mest relevanta faktorn vid åderförkalkning och en förhöjning av detta kallas hyperkolesterolemi. Kost är en viktig del i de livsstilsrelaterade faktorerna för att minska halterna av dessa i blodet. I sjuksköterskans profession ingår det att ge information om egenvårdsåtgärder som kan förbättra patientens hälsa.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka dieter som sjuksköterskan kan rekommendera i det preventiva omvårdnadsarbetet för att sänka förhöjda kolesterolvärden.  Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt inhämtades från de medicinska databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsbedömning gjordes på alla artiklar med stöd av granskningsmallar där de fick antingen hög, medel eller låg kvalitet. Resultat: Litteraturöversikten bestod av 10 kvantitativa artiklar om olika kostinterventioner. Resultaten presenteras under de två frågeställningar som tagits fram för att besvara syftet.  Resultaten från de olika studierna visar en sammanfattningsvis god möjlighet att med kostförändringar uppnå förändringar i sammansättningen av blodfetter. Sänkning av LDL-kolesterol uppmättes från -5 % till -21 % i de olika studierna. Slutsats: Kost är en del av det preventiva hälsoarbetet mot att minska hjärt- och kärlsjukdomar och sjuksköterskan kan i detta arbete överväga att rekommendera nordisk diet, medelhavsdiet, växtbaserade dieter samt kolesterolsänkande livsmedel till patienter med hyperkolesterolemi.

Alzheimers sjukdom är en kronisk och obotlig neurodegenerativ sjukdom. Sjukdomen kommer smygandes och drabbar individer sent i livet. En av flera riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom är hyperkolesterolemi. Hyperkolesterolemi kan orsaka en ökad syntes av amyloid-β i hjärnan. Proteinet aggregeras, bildar plack och orsakar celldöd i hjärnan. Syftet med arbetet var att utvärdera om statiner har en effekt på försämrad kognition, en klinisk bild som ses hos patienter med Alzheimers sjukdom. Utvärderingen gjordes efter att vetenskapliga studier sammanställts. Studier har gjorts och görs än idag för att se om en hämmad kolesterolsyntes i hjärnan kan minska syntesen av amyloid-β och därmed reducera risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom är en komplicerad sjukdom med en oklar sjukdomsorsak och otydliga stadium innan diagnos. Detta försvårar utförandet av studier med ändamål för att utvärdera om statiner kan reducera risken för sjukdomen. Idag finns djur- och humanstudier som visar på olika resultat, både att statiner har en positiv effekt på nedsatt kognition och amyloid-β men även att statiner inte har en effekt på Alzheimers sjukdom.

Background: Familial hypercholesterolemia (FH) is a genetic disorder estimated to affect 0,4 % of the world's population (1 in 250). Patients with FH have abnormally high LDL-cholesterol.  Aim: The aim of this study was to estimate the prevalence of FH in Stockholm County and to evaluate the health economic impact of diagnosing people with FH early in life. Methods: Two algorithms were used to estimate the number of people with high LDLcholesterol. The first method applied data on cholesterol measurements from patients in Stockholm County between 2006-2008 and a modified version of Dutch Lipid Clinic Network. The second method was based on dispensed prescriptions of ezetimibe, lomitapide, evolucumab and alirocumab during 2019. A health economic model was created to estimate the economical outcome of diagnosing and treating patients early before undergoing a cardiovascular event. Results: The prevalence of FH in Stockholm County was estimated to 0.63 %, corresponding to a total of 12 000 individuals. The accumulated costs over 20 years for FH is estimated to be more than 1,1 billion SEK for diagnosed and treated patients, and 1,7 billion SEK for undiagnosed and untreated patients. Conclusions: The prevalence of FH in Stockholm County is probably higher than previously suggested. Early diagnosis and treatment is an investment for society and necessary for the patients to prevent cardiovascular events and improve quality of life.

Individer med homozygot familjär hyperkolesterolemi(FH), har höga halter av Low Density Lipoprotein (LDL) vilket leder till ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. Behandling av dessa individer kan göras med extrakorporal elimination av LDL med hjälp av specifika reningskolonner. Syftet med studien var att utvärdera några agarosmodifierade adsorbenter för denna applikation. Adsorbenterna, modifierad polyakrylat (DALI), agaros (Zetaros), direkt sulfateradZetarose och taurin immobiliserad Zetarose, inkuberades med humant plasma spädd med PBS, och en volyms förhållande mellan matris och plasman på 1:5. Inkubering utfördes i rumstemperatur under 60 min med kontinuerlig blandning i rotator. Efter inkubation centrifugerades proverna och LDL bestämdes i såväl supernatant som pellet. Totalmängd adsorberade proteiner analyserades också i eluat från erhållen pellet. LDL bestämdes indirekt med hjälp av Friedewaldsformel (LDL = totalkolesterol (TC) –highdensitylipoprotein (HDL) - (0,45 x Triglycerider(TG)). TC och TG bestämdes enzymatiskt medan HDL kvantifierades som TC efter utfällning av LDL med dextransulfat. Resultaten visar tydligt att DALI har god adsorptionsförmåga.Dock uppvisar de modifierade Zetaroserna begränsad adsorptionskapacitet för LDL. Vid desorption av adsorbenterna visar SDS en bättre elueringsförmåga än NaCl relaterad till protein, vilket tyder hydrofoba proteiner. Metodiken som används i studien är lämplig för vidare studier av andra adsorbenter som förväntas användas i kliniska applikationer för elimination av LDL hos FH patienter. / Individuals that suffer from homozygote Familiar Hyperkolesterolemia (FH), has increased amounts of Low Density Lipoproteins (LDL) which leads to a higher risk of cardiovascular diseases. Treatment of these individuals can be achieved by extracorporeal elimination of LDL using specific columns. The aim of this study was to evaluate different agarose-modified adsorbents ability to adsorb LDL from human plasma. The adsorbents (DALI, Zetarose, sulphonated Zetarose and taurine immobilized onto Zetarose) were incubated for 60 minutes with human plasma diluted with PBS, in a ratio of 1:5 between the matrix and the plasma during rotation with a rotator. After incubation the samples were centrifuged and the LDL content was determined in both the supernatant and the pellet. The amount proteins adsorbed were assayed by eluting the pellets. LDL was determined indirectly using Friedwalds equation; LDL= Total cholesterol (TC) - High density lipoprotein (HDL)-(0,45x Triglycerides (TG). The values of TC and TG in the sample were determined enzymatically, whilst HDL was quantified as TC after LDL-precipitation by dextran sulfate. The results clearly show that DALI has good adsorption capacity, but none of the modified Zetaroses shows any capacity to absorb LDL from human plasma. Desorption of the adsorbents using SDS gave higher amounts of eluated protein compared to NaCl elution, indicating hydrofobic proteins. However, the methods used in this study could be used to evaluate new adsorbents for LDL-elimination applications in patients with chronic hyperlipemia.

Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av intracellulärt neurofibrillärt trassel (NFT) bestående av proteinet tau och extracellulära plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (Aβ). En växande skara studier har börjat peka mot att AD är en hjärnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi är kännetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och är viktigt för minne och inlärning, transporteras över blod-hjärnbarriären i en mättnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD. Insulin-like growth factor 1 (IGF-1), ett neuronskyddande protein som minskar ogynnsam β-sekretasklyvning av amyloid precursor protein (APP) i amyloidkaskadhypotesen, minskar i koncentration i hjärnan när mycket insulin transporteras in i CNS. γ-sekretas ökar sin aktivitet på APP vid höga halter kolesterol som är vanligt vid DMT2, Aβ fungerar då som en negativ inhibitor till HMG-Coa reduktas (HMGR), enzymet som bildar kolesterol och kan därmed reglera kolesterolhalterna. Regleringssystem för Aβ i blod-hjärnbarriären (BBB) som p-GP, LRP-1 och RAGE rubbas vid DMT2. Aβ och insulin delar samma degraderingssystem, insulin degrading enzyme (IDE), som reglerar halterna Aβ och insulin. Dessutom har Aβ oligomerer visat sig kunna bryta ned insulinreceptorer (IR). Vidare har läkemedel mot diabetes visat sig lindra demens hos AD patienter. I den här rapporten gås de molekylärfysiologiska sambanden igenom i detalj. Slutligen finns det fog för ett samband mellan metabolt syndrom, en riskfaktor för DMT2, och AD.