Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information når fram till patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som använts är från 2002 och framåt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjälp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att få information om patientens tillstånd och kommande besvär. Riskuppfattning, riskbearbetning, känslor, personliga värderingar, social press, miljö och ekonomiska förutsättningar bidrog som barriärer för att få informationen att nå fram till patienterna. Patienterna uppgav att det behövdes förbättringar angående information och undervisning. Det fanns många områden där förbättringar kunde göras angående information och undervisning vid hjärt- och kärlsjukdomar. Ibland ges inte den informationen som patienterna tycker att de behöver.

Introduktion: Flest människor dör av kardiovaskulära sjukdomar globalt sett och fysisk aktivitet är viktig för att förhindra insjuknande. Fysisk aktivitet hjälper till att minska risken för insjuknande eller återinsjuknande i kardiovaskulära sjukdomar och kan på så sätt minska kostnaderna för omvårdnad av dessa patienter. Främjande av fysisk aktivitet sker med omvårdnadsinterventioner baserat på olika aktiviteter och det är sjuksköterskans ansvar att tillhandahålla individuell anpassning. Syfte: Studien syftade till att beskriva omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan använder sig av för att öka fysisk aktivitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed samt kvalitetsgranskades med Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultatet utformades av valda artiklar, sju kvantitativa, två kvalitativa och fyra med mixad metod. Resultat: Omvårdnadsinterventionerna delades in i tre kategorier, träning, motivation och utbildning. Underkategorier framkom till beskrivna kategorier. Slutsats: Litteraturstudien visar att träning var den vanligaste interventionen och förekom som lärarledd träning och hemträning. Motivation utövades av sjuksköterskan genom personligt möte samt i kombination med träningsprogram. I resultatet framkommer även att utbildning är en intervention för ökad fysisk aktivitet som används för att utbilda patienter med kardiovaskulär sjukdom.

Livsmedelsfett är en viktig energikälla för människor och konsumeras främst i form av triglycerider, bestående av en glycerolmolekyl och tre fettsyror av varierande antal dubbelbindningar och längd. Hälsomässigt är det fördelaktigt att konsumera enkel- och fleromättat fett framför mättat fett, för att minska risken att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar. Genom att modifiera flytande vegetabiliska oljor så kan de omvandlas till fasta fetter med fler användningsområden, som till stor del kan ersätta animaliska fetterna innehållandes en högre halt mättat fett. Partiell härdning av fett var den mest använda modifieringsmetoden fram till att det blev känt att transfett, som bildas under processen, utgör en hälsorisk. Metoden som till stor del har ersatt den partiella härdningen är interesterifiering (IE) vilket innebär att fettsyrorna omfördelas inom och mellan triglycerider, antingen på kemisk eller enzymatisk väg. Fettets konsistens, smältprofil och inverkan på hälsan beror på typen av fettsyra men också av positionen som fettsyrorna intar på glycerolmolekylen, vilket påverkas vid tillverkning av IE-fett. Föreliggande studies syfte är att undersöka hur användningen av IE-fett ser ut i Sverige samt vilka eventuella hälsoeffekter de modifierade fetterna har på människan. Intervjuer utfördes med experter som representerar svenska industrier som tillverkar alternativt använder sig av IE-fett. För att erhålla en vetenskaplig överblick gällande den senaste forskningen om möjliga hälsoeffekter med att konsumera IE-fetter utfördes en litteraturgenomgång. Med informationen från intervjuerna går det att dra slutsatsen att interesterifiering är en vanligt använd metod för att modifiera fetter som används i olika matfettsblandningar och margarin, men det krävs mer data för att kunna säga i vilken utsträckning det sker. Sammanfattningsvis är interesterifiering av oljor en viktig processmetod för att erhålla livsmedel med önskvärda egenskaper och den nuvarande forskningen tyder på att IE-fett har en neutral effekt på hälsan, men det råder kunskapsluckor för hur effekten av konsumtion under en längre tid ser ut på markörer för kardiovaskulära sjukdomar. Det krävs fler studier för att säkerställa att konsumtion av IE-fett inte är negativt ur ett hälsoperspektiv. / Fats in food is an important energy source for humans and is consumed mainly in the form of triglycerides, consisting of one glycerol molecule and three fatty acids with different numbers of double bonds and length. From a health point of view, it is advantageous to consume single- and polyunsaturated fat over saturated fat, to reduce the risk of suffering from cardiovascular diseases. By modifying vegetable oils, they can be converted into solid fats that have more uses in food products, which can largely replace the solid animal fats. Partial hydrogenation of fat was the most commonly used modification method until it became known that trans fatty acids, which is formed during the process, poses a health risk. Interesterification (IE) has largely replaced the partially hydrogenated fats, and the principle of the method is that fatty acids are redistributed between the triglycerides, either by a chemical or enzymatic process. The texture, melting profile and health effects of fats in food depends on the type of fatty acid and the position of the fatty acids on the glycerol backbone in the triglyceride, which is affected in the production of IE fat. The purpose of this present study is to investigate the use of IE fats in Sweden and what possible health effects the modified fats have on humans. Interviews were conducted with experts representing Swedish industries that manufacture or use IE fats in their products. A literature review was conducted to obtain a scientific overview of the latest research on the possible health effects of consuming IE fats. With the information from the interviews it is possible to summarize that interesterification is a commonly used method for processing fats, but more data is needed to be able to say to what extent it is occurring. Data on the consumption of IE fat in Sweden is also missing, as it is not currently considered a health risk. However, interesterification of oils is an important process method for obtaining foods with desirable properties and current research indicates that IE fat has a neutral effect on health, but there is a knowledge gap for how the consumption over a longer period effects the markers for cardiovascular diseases. More studies are needed to ensure that consumption of IE fat is not negative from a health perspective.

Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom beskriver att bekymmer kring den egna sexuella hälsan är ett problem, och att de upplever en oro inför att ingå i sexuella interaktioner. Dessutom har sexuell aktivitet visat sig ha positiva effekter på återhämtningen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Sjuksköterskan spelar en central roll i stöttandet av patienten i hela processen, och det är väsentligt att ett personcentrerat bemötande tillämpas. För att uppnå en hälsofrämjande omvårdnad behöver sjuksköterskan inspirera patienten till att nå en god hälsa, genom att bemöta patienten med empati, respekt, förståelse, och en tro på patientens individuella kapacitet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den egna sexuella hälsan hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntes, med induktiv ansats. Nio artiklar analyserades enligt Fribergs analysmodell, bestående av fem steg. Resultat: Artikelanalysen resulterade i de tre huvudkategorierna; upplevelsen av vården, upplevelsen inom sig själv och upplevelsen inom relationen. Slutsats: Patienter behöver erbjudas mer information och rådgivning kring sexuell hälsa efter hjärt-kärlsjukdom, med en mer kontinuerlig vägledning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan behöver få bättre förutsättningar för att kunna erbjuda detta, i form av utbildning samt en generell normalisering av ämnet sexuell hälsa.

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är vida spridd över världen. Många riskfaktorer för sjukdomen bör kontrolleras med hjälp av hälsopreventiva insatser och kompletteras med läkemedelsbehandling. Syfte: Syftet var att undersöka vilka preventiva insatser som studerats för patienter med vaskulära sjukdomar, och effekterna av dessa. Metod: Designen var en litteraturstudie. Tillvägagångssättet var att söka artiklar med randomiserad kontrollstudie (RCT) design. 20 artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades enligt checklista för RCT, och kvalitetsbedömning av RCT. Artikelsökningen gjordes i universitetets databaser: Pubmed/Medline, SKOPUS och CINAHL. En artikelsyntes skapades med utgångspunkt från PICO-modellen, (Population, Intervention, Comparison, Outcome), där fokus blev att jämföra interventioner och dess eventuella effekter. Som teoretiskt ramverk används Antonovsky’s känsla av sammanhang (KASAM). Begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras. Resultat: De vanligaste sätten att bedriva prevention var via utbildningsinsatser och/eller rådgivande insatser. Dessa kan vara i möte eller via distans. De vanligaste effektmåtten kunde delas in i kategorierna: laboratorieprover, antropometriska mått, levnadsvanor, blodtryckskontroll, förändringar i riskprofil och följsamhet, upplevd livskvalitet, med flera. Bäst effekt enligt denna studie hade prevention inriktad mot utfallsmåtten blodtryck, blodfetter, blodglukos, samt följsamhet rörande vård och läkemedel.  Slutsats: Utbildning och rådgivning var bra preventiva metoder i samband med intervention mot kardiovaskulär sjukdom eller risk för sådan sjukdom. Det gällde oavsett om det gällde primär- eller sekundärprevention. Interventionerna var oftast inriktade mot livsstil. Effekterna var heterogena och varierande. Resultatet visar att blodtrycksreglering och reglering av blodfetter och blodsocker nivåer är möjliga, framförallt om följsamheten ökar. / Background: Cardiovascular disease is widely spread throughout the world. Many risk factors for the disease should be controlled by means of health preventive measures and supplemented with drug treatment. Purpose: The purpose was to investigate which preventive measures were studied for patients with vascular diseases, and the effects of these. Methods: The design was a literature study. The approach was to search for articles with randomized control trial (RCT) design. 20 articles were included and quality checked according to checklist for RCT, and quality assessment of RCT. The article search was done in the university's databases: Pubmed/Medline, SKOPUS and CINAHL. An article synthesis was created from the PICO model, (Population, Intervention, Comparison, Outcome). There, focus was on comparing interventions and its possible effects. As theoretical framework, Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) was used. The concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness are discussed. Results: The most common ways of conducting prevention were through training initiatives and/or advisory initiatives. These can be in personal meetings or remotely. The most common measures of effectiveness could be divided into categories: laboratory samples, anthropometric measures, lifestyle habits, blood pressure control, changes in risk profile and compliance, perceived quality of life, and more. The best effect according to this study was prevention aimed at the outcome measures blood pressure, blood lipids, blood glucose, and adherence to care and medication. Conclusion: Education and counseling were good preventative methods in connection with intervention against cardiovascular disease or the risk of such disease. It applied irrespective of the use of primary or secondary prevention. The interventions were usually focused on lifestyle. The effects were heterogeneous and varied. The result shows that blood pressure regulation and regulation of blood lipids and blood sugar levels are possible, especially if compliance is increasing.

Bakgrund: En vanlig bakomliggande orsak till kardiovaskulära sjukdomar är ateroskleros. En ökning av IMT och LD ses tidigt i den aterosklerotiska processen. För att undersöka IMT och LD används ultraljud. Det finns flera riskfaktorer för att få en ökad IMT och LD. Möjligtvis finns det en sidoskillnad av IMT och LD, däremot är inte orsaken klarlagd. Syfte: Syftet var att jämföra intima-media tjocklek (IMT) och lumendiameter (LD) mellan höger- och vänster arteria carotis communis (CCA). Syftet var även att jämföra om det fanns en sidoskillnadav IMT och LD i CCAmed utgångspunkt från riskgrupperna relaterat till respektive referensgrupp. Metod: Detta arbete var en retrospektiv studie med 41 slumpmässigt utvalda deltagare. Resultat: Det sågs ingen statistisk signifikant sidoskillnad av IMT eller LD i hela populationen. Vid jämförelse av sidoskillnad av IMT och LD mellan riskgrupp och referensgrupp kunde ingen statistisk signifikant sidoskillnad påvisas hos någon av grupperna. Diskussion: Syftet uppnåddes men begränsningar som kan ha påverkat resultatet förekom. Detta arbete har fått både liknande resultat samt avvikande resultat jämfört med tidigare studier. Slutsats: Fortsatt forskning rekommenderas för att erhålla mer kunskap inom området. Därmed kan mätning av IMT och LD utvecklas och användas för förebyggande av kardiovaskulära sjukdomar. / Background: A common cause to cardiovascular disease is atherosclerosis. An increased IMT and LD reflects early stages of atherosclerosis. Ultrasound is used to investigate IMT and LD. There are several risk factors for an increased IMT and LD. Possibly there is a side difference of IMT and LD, but the cause is not clear. Aim: The aim was to compare intima-media thickness (IMT) and lumen diameter (LD) between right- and left common carotid artery (CCA). The aim was also to compare if there was any side difference based on risk groups related to each corresponding reference group. Method: This thesis was a retrospective study including 41 randomly selected participants. Results: No significant side difference of IMT and LD was seen in the entire group. When comparing side difference of IMT and LD between the risk groups and reference groups, no significant side difference could be seen. Discussion: The aim was achieved, but limitations that could affect the result occurred. Compared with previous studies, this work has both similar results as well as divergent results. Conclusion: Future studies are recommended to improve more knowledge. Thus, measurement of IMT and LD can be developed and used to prevent cardiovascular diseases.

Background: Cardiovascular disease (CVD) are some of the most common illnesses globally. It has been proven that there is a connection between CVD and sexual concerns. Patients sexual health is a fundamental factor and should be provided with proper care from a nursing perspective. Aim: To describe factors that influence the nurse’s work on sexual health for patients with cardiovascular disease. Method: A quantitative literature review with an inductive approach was implemented and based on 13 scientific articles. Results: The analysis resulted in two main themes; “The nurses’ perspective affects” and “Organizational obstacles affects” that are followed by six subthemes; “Attitudes, beliefs and emotions”, “Experience, knowledge and education”, “Responsibility”, “Patients’ gender and age”, “Guidelines and routines” and lastly “Lack of time and prioritizing”. Conclusion: Based on nurses globally, there should be a development of the area sexual health among patients with CVD. There are several obstacles that persuades the area into being secluded. Negative attitudes, incompetence, prejudice and organizational barriers are some of the common mentioned difficulties. / Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är några av de vanligaste sjukdomarna runtom i världen. Det är påvisat att det finns en koppling mellan kardiovaskulära sjukdomar och sexuell ohälsa. Den sexuella hälsan är en väsentlig del av individens liv och bör behandlas med respekt utifrån sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa för patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats sammanställdes utifrån 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman; “Sjuksköterskans perspektiv påverkar” och “Organisatoriska hinder påverkar” som följs av sex subteman; ”Attityder, värderingar och känslor”, “Erfarenhet, kunskap och utbildning”, “Ansvar”, “Patientens ålder och kön”, “Riktlinjer och rutiner” samt “Tidsbrist och prioritering”. Slutsats: Baserat på sjuksköterskor globalt, bör det ske en utveckling kring området sexuell hälsa hos patienter med kardiovaskulära sjukdomar. Det finns flera hinder i arbetet som leder till att området hamnat i skymundan. Negativa attityder, inkompetens, fördomar och organisationsrelaterade faktorer är några av de barriärer som framkommer bland sjuksköterskor.

Background: Aging is a major risk factor for atherosclerotic cardiovascular diseases (CVD) and death. There is limited evidence on benefits of statin therapy for primary prevention in elderly patients, while there is strong evidence for its use in secondary prevention. The knowledge of prescribing patterns of statins to elderly is limited. Aim: To provide an overview of the use of statins in primary and secondary prevention for patients ≥ 75 years in Region Stockholm in 2019.  Methods: A cross-sectional study based on the regional health database VAL containing all diagnoses and dispensed prescription drugs for all 174 950 inhabitants ≥ 75 years old in Region Stockholm. Prevalence and incidence were analysed by sex, age, cardiovascular risk, prescriber category, substance and the intensity of treatment. Results: Of the elderly population, 25-43% were treated with statins, and 2-4% were initiated on statins during 2019. Men, individuals <85 years and those with higher cardiovascular risk were treated to a higher extent. Simvastatin was prescribed primarily to prevalent users and atorvastatin to incident users. A majority were treated with moderate-intensity dosages and fewer women received high intensity treatment. General practitioners accounted for a majority of all prescriptions and they prescribed mainly low and moderate intensity dosages. Conclusions: Statins are widely prescribed in elderly. It is likely that there is undertreatment among high-risk patients (especially women and elderly 85+ years) and overtreatment among patients with low-risk for CVD. Physicians seem to consider patients’ cardiovascular risk when deciding to initiate statin treatment for elderly.

Background and Objective: Comorbidity and especially cardiovascular diseases are common among patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The primary purpose of this study was to identify drugs for the treatment of cardiovascular diseases in COPD patients. The secondary purpose was to analyze whether the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.     Method: The study was a retrospective cross-sectional study of 421 COPD patients whose drug lists were analyzed and cardiovascular drugs were identified. These drugs were then divided into eight drug groups, based on the drug's ATC (Anatomic Therapeutic Chemical classification system) codes. Only patients with reported cardiovascular diseases were included in the analysis. Patients with mild and severe COPD symptoms were identified. Thereafter, the patients were divided into two groups based on the COPD symptoms. Chi-squared test was performed to see if the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.  Setting: Primary and secondary care patients with COPD in Gävle and Dalarna.  Main outcome measures: Identify and analyze the use of cardiovascular drugs in COPD patients with mild and severe symptoms.  Results: The results of the survey showed that cardiovascular drugs were used by 274 (65%) of the COPD patients. Among them, 66 % with severe COPD symptoms and 34 % with mild symptoms. The use of the eight cardiovascular drug groups were similar between patients with mild and severe COPD symptoms. There wasn’t any statistically significant difference in the use of cardiovascular drugs between patients with mild and severe COPD symptoms (p= 0,893).   Conclusions: There wasn’t any difference in the use of cardiovascular drugs among patients with mild and severe COPD symptoms. However, this result needs to be substantiated with a follow-up study with a larger study population and longer study time to be generalizable.

Bakgrund: Cirka 30% av Sveriges befolkning har svårt att uppfylla Folkhälsomyndighetens riktlinjer för fysisk aktivitet. En majoritet av våra liv spenderas sittande och detta beteende har ökat dramatiskt, eftersom många av dagens jobb utförs på kontor, där stillasittande beteende är vanligt. Dessutom har stillasittande beteende en negativ inverkan på befolkningens hälsa, på grund av den starka korrelationen mellan en stillasittande livsstil och icke-smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanfatta tidigare litteratur om hur en kontorsarbetares arbetsdag kan effektiviseras ur en fysiologisk synvinkel, för att möta Folkhälsomyndighetens och FYSS rekommendationer gällande fysisk aktivitet. Metod: Designen av denna studie genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Databaserna som användes var PubMed och SportDiscus. Forskarna använde sedan en metaanalys för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet delades upp i tre underrubriker; tidigare forskning som fokuserat på förbättrat maximalt syreupptag, tidigare forskning som fokuserat på kroppssammansättning och tidigare forskning som fokuserat på båda. Resultaten från tidigare studier beskrivs enkelt i tabell 2 och 3. Diskussion: När det gäller studiens design, hade metaanalysen både styrkor och begränsningar. En tydlig styrka i studien var syftet med studien, som presenterades i ett tydligt och fokuserat förhållningssätt, samt den systematiska designen som gjorde att exakt litteratur kunde genereras. Å andra sidan fanns det en begränsning i författarnas vetenskapliga erfarenhet av att utföra en metaanalys som kan ha påverkat resultaten. När det gäller resultaten, visade litteraturen en genomsnittlig ökning av VO₂max på 11% under en, i genomsnitt, 24-veckorsperiod samt en statistisk ökning av andra fysiologiska hälsoparametrar. Dessutom kan riktlinjer skapas för att underlätta denna positiva respons från fysisk aktivitet. Slutsats: Riktlinjer skapades från metaanalysen, där frekvensen av 4 träningspass per vecka var effektiv, när intensiteten på träningspasset sattes till ett RPE på 14. Den duration som krävs för att nå den effektiva dosen var 42 minuters fysisk aktivitet och typen av fysisk aktivitet bör huvudsakligen vara aerob fysisk aktivitet. Dessutom verkar muskelstärkande fysisk aktivitet ha en positiv inverkan på att förbättra fysiologiska parametrar. Emellertid bör ytterligare kvantitativ forskning utföras för att undersöka effektiviteten av dessa riktlinjer.     Nyckelord: Fysisk aktivitet, kontorsarbetare, kardiovaskulära sjukdomar, hälsa och metaanalys. / Background: Approximately 30% of the Swedish population has difficulties meeting the Swedish Public Health Authority's (Folkhälsomyndigheten) guidelines regarding physical activity. Most of our lives are spent seated and this behavior has dramatically increased, since many of today's jobs are done in offices, where sedentary behavior is common. Moreover, sedentary behavior has a negative impact on the health of the population, due to the strong correlation between a sedentary lifestyle and non-communicable diseases. Aim: The aim of this study was to review the current literature regarding how an office worker's workday can be streamlined from a physiological standpoint, to meet the Swedish Public Health Agency and FYSS recommendations regarding physical activity. Method: The design of this study was conducted as a systematic literature review. The databases used were PubMed and SportDiscus. The researchers then used a meta-analysis to analyze the collected material. Result: The result was divided into three subheadings; previous research that focused on improved maximal oxygen uptake, previous research that focused on body composition, and previous research that focused on both. The findings from previous studies are simply described in table 2 and 3. Discussion: Regarding the design of the study, did the meta-analysis have both strengths and limitations. A clear strength of the study was the aim of the study, which was presented in a clear and focused approach, as well as the systematic design that allowed precise literature to be generated. On the other hand, there was a limitation in the design of the scientific experience of the scientist in executing a meta-analysis which may have affected the results. Regarding the results, did the literature show an average increase in VO₂max of 11% in a, on average, 24-week period, as well as a statistical increase in other physiological health parameters. Furthermore, could guidelines be created to facilitate this positive response from physical activity.  Conclusion: Guidelines were created from the meta-analysis, where the frequency of 4 training sessions per week was effective, when the intensity of the training session was set at an RPE of 14. The duration required to reach the effective dose was at 42 minutes of physical activity, and the type of physical activity should mainly be aerobic physical activity. Moreover, does resistance training seem to have a positive impact in improving physiological parameters. However, further quantitative research is needed to examine the effectiveness of these guidelines.   Keywords: Physical Activity, Office Worker, Cardiovascular Diseases, Health, Meta-Analysis.