Background: Cardiovascular disease (CVD) are some of the most common illnesses globally. It has been proven that there is a connection between CVD and sexual concerns. Patients sexual health is a fundamental factor and should be provided with proper care from a nursing perspective. Aim: To describe factors that influence the nurse’s work on sexual health for patients with cardiovascular disease. Method: A quantitative literature review with an inductive approach was implemented and based on 13 scientific articles. Results: The analysis resulted in two main themes; “The nurses’ perspective affects” and “Organizational obstacles affects” that are followed by six subthemes; “Attitudes, beliefs and emotions”, “Experience, knowledge and education”, “Responsibility”, “Patients’ gender and age”, “Guidelines and routines” and lastly “Lack of time and prioritizing”. Conclusion: Based on nurses globally, there should be a development of the area sexual health among patients with CVD. There are several obstacles that persuades the area into being secluded. Negative attitudes, incompetence, prejudice and organizational barriers are some of the common mentioned difficulties. / Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är några av de vanligaste sjukdomarna runtom i världen. Det är påvisat att det finns en koppling mellan kardiovaskulära sjukdomar och sexuell ohälsa. Den sexuella hälsan är en väsentlig del av individens liv och bör behandlas med respekt utifrån sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa för patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats sammanställdes utifrån 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman; “Sjuksköterskans perspektiv påverkar” och “Organisatoriska hinder påverkar” som följs av sex subteman; ”Attityder, värderingar och känslor”, “Erfarenhet, kunskap och utbildning”, “Ansvar”, “Patientens ålder och kön”, “Riktlinjer och rutiner” samt “Tidsbrist och prioritering”. Slutsats: Baserat på sjuksköterskor globalt, bör det ske en utveckling kring området sexuell hälsa hos patienter med kardiovaskulära sjukdomar. Det finns flera hinder i arbetet som leder till att området hamnat i skymundan. Negativa attityder, inkompetens, fördomar och organisationsrelaterade faktorer är några av de barriärer som framkommer bland sjuksköterskor.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en fundamental komponent för en persons allmänna hälsa och är av betydelse för välbefinnande, detta oavsett om personen är frisk eller har en kronisk sjukdom. Personer med kronisk sjukdom som upplever sexuell ohälsa anser att samtal om sexuell hälsa är viktigt men de upplever att dessa samtal sällan tas upp av sjuksköterskor. Kvantitativa studier visar att sjuksköterskor har svårt att samtala om sexuell hälsa vid omvårdnadsmötet, men dessa studier ger inte sjuksköterskor möjlighet att uttrycka sina erfarenheter om detta ämne med egna ord.  Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar samt få en ökad förståelse av vilka utmaningar det finns för att detta samtal skall initieras.  Metod: Den tillämpade metoden i den systematiska litteraturöversikten har utgått från de olika stegen i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra tolkande teman: Hinder för att initiera samtalet, Främjande faktorer som underlättar samtalet, Relationen mellan sjuksköterska och patient samt Patientens anamnes.   Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårigheter att samtala om sexuell hälsa. Oavsett om det ansågs vara ens plikt att initiera detta samtal eller inte prioriterades det många gånger bort. För att synliggöra och påvisa vikten av samtal om sexuell hälsa inom omvårdnad bör det utgöra en del i sjuksköterskans olika utbildningar. / Background: Sexual health is a fundamental component of a person's general health and it is important for wellbeing, regardless of whether a person is healthy or has a chronic disease. Persons with chronic disease who experience sexual illness believe that the conversation about sexual health is important, but they experience that these conversations rarely are raised by nurses. Quantitative studies show that nurses have difficulties talking about sexual health at the meeting with patients, but these studies do not allow nurses to express their experiences on this topic in their own words. Aim: The aim of this systematic review was to map nurses' experience of talking about sexual health with persons with chronic diseases and to gain an increased understanding of the challenges that exist for this conversation to be initiated.  Method: The applied method in the systematic review has been based on the various steps in the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services (SBU). Results: The systematic review resulted in four interpretive themes: Obstacles to initiating the conversation, Promoting factors that facilitate the conversation, The relationship between nurse and patient and The patient's anamnesis. Conclusion: Nurses' experience difficulty talking about sexual health. Regardless of whether it was considered to be their duty to initiate this conversation or not, it was often de-prioritised. In order to make the conversation about sexual health in nursing visible and demonstrate its importance, it should be a part of nurse’s various educations.