No description available.

Niacin som upptäcktes för 70 år sedan är en substans som än i dag studeras mycket kring. Men fortfarande är man inte överens om niacin verkligen har en signifikant effekt på kardiovaskulära sjukdomar. Verkningsmekanismen för niacin är ännu oklar, men forskning pekar på att hämmad syntes av triglycerider resulterar i en minskad LDL-koncentration. HDL-ökningen tros bero på en hämmad nedbrytning av HDL-partiklar, och därmed blir en större mängd HDL kvar i blodet. Nuvarande lipidbehandling består först och främst av en balanserad kost och ökad fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt sätts läkemedelsbehandling in, som består av statiner, resiner, fibrater och hämmare av kolesterolupptag i tarmen. Syftet med detta arbete är att studera om niacin, både som monoterapi och i kombination med andra lipidsänkande preparat, har en påverkan på blodlipidvärdena HDL, LDL och triglycerider, hos människor. Genom systematisk litteratursökning har artiklar samlats in för att kunna sammanställa resultaten. Alla tio studierna som inkluderades kom fram till att niacin, antingen i kombination med andra lipidsänkande preparat eller som monoterapi, har en signifikant effekt på lipoproteinerna. Resultaten visade en LDL-sänkning upp till 58,5% (i kombination), den högsta HDL-ökning var 50% (monoterapi) och högsta triglycerid-sänkningen var 51,7% (i kombination). Dock är niacins effekt på LDL och triglycerider likartad eller sämre än dagens lipidsänkande preparat. Niacin har däremot en större effekt när det kommer till HDL-ökningen. Därför bör det göras flera och större studier gällande niacins effekt på HDL. Om studierna visar positiva resultat bör det övervägas för användning hos patienter med låg HDL. Dock orsakar biverkningarna en sämre följsamhet, och eventuella analoger till niacin bör utvecklas, detta för att inte gå miste om en eventuellt potent HDL-ökande behandling. Slutsatsen för detta arbete är att i människa har niacin en signifikant effekt på lipoproteinerna LDL och HDL samt lipiden triglycerider. Behandling med niacin leder till en sänkning av LDL och triglycerider samt en markant ökning av HDL.

Livsmedelsfett är en viktig energikälla för människor och konsumeras främst i form av triglycerider, bestående av en glycerolmolekyl och tre fettsyror av varierande antal dubbelbindningar och längd. Hälsomässigt är det fördelaktigt att konsumera enkel- och fleromättat fett framför mättat fett, för att minska risken att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar. Genom att modifiera flytande vegetabiliska oljor så kan de omvandlas till fasta fetter med fler användningsområden, som till stor del kan ersätta animaliska fetterna innehållandes en högre halt mättat fett. Partiell härdning av fett var den mest använda modifieringsmetoden fram till att det blev känt att transfett, som bildas under processen, utgör en hälsorisk. Metoden som till stor del har ersatt den partiella härdningen är interesterifiering (IE) vilket innebär att fettsyrorna omfördelas inom och mellan triglycerider, antingen på kemisk eller enzymatisk väg. Fettets konsistens, smältprofil och inverkan på hälsan beror på typen av fettsyra men också av positionen som fettsyrorna intar på glycerolmolekylen, vilket påverkas vid tillverkning av IE-fett. Föreliggande studies syfte är att undersöka hur användningen av IE-fett ser ut i Sverige samt vilka eventuella hälsoeffekter de modifierade fetterna har på människan. Intervjuer utfördes med experter som representerar svenska industrier som tillverkar alternativt använder sig av IE-fett. För att erhålla en vetenskaplig överblick gällande den senaste forskningen om möjliga hälsoeffekter med att konsumera IE-fetter utfördes en litteraturgenomgång. Med informationen från intervjuerna går det att dra slutsatsen att interesterifiering är en vanligt använd metod för att modifiera fetter som används i olika matfettsblandningar och margarin, men det krävs mer data för att kunna säga i vilken utsträckning det sker. Sammanfattningsvis är interesterifiering av oljor en viktig processmetod för att erhålla livsmedel med önskvärda egenskaper och den nuvarande forskningen tyder på att IE-fett har en neutral effekt på hälsan, men det råder kunskapsluckor för hur effekten av konsumtion under en längre tid ser ut på markörer för kardiovaskulära sjukdomar. Det krävs fler studier för att säkerställa att konsumtion av IE-fett inte är negativt ur ett hälsoperspektiv. / Fats in food is an important energy source for humans and is consumed mainly in the form of triglycerides, consisting of one glycerol molecule and three fatty acids with different numbers of double bonds and length. From a health point of view, it is advantageous to consume single- and polyunsaturated fat over saturated fat, to reduce the risk of suffering from cardiovascular diseases. By modifying vegetable oils, they can be converted into solid fats that have more uses in food products, which can largely replace the solid animal fats. Partial hydrogenation of fat was the most commonly used modification method until it became known that trans fatty acids, which is formed during the process, poses a health risk. Interesterification (IE) has largely replaced the partially hydrogenated fats, and the principle of the method is that fatty acids are redistributed between the triglycerides, either by a chemical or enzymatic process. The texture, melting profile and health effects of fats in food depends on the type of fatty acid and the position of the fatty acids on the glycerol backbone in the triglyceride, which is affected in the production of IE fat. The purpose of this present study is to investigate the use of IE fats in Sweden and what possible health effects the modified fats have on humans. Interviews were conducted with experts representing Swedish industries that manufacture or use IE fats in their products. A literature review was conducted to obtain a scientific overview of the latest research on the possible health effects of consuming IE fats. With the information from the interviews it is possible to summarize that interesterification is a commonly used method for processing fats, but more data is needed to be able to say to what extent it is occurring. Data on the consumption of IE fat in Sweden is also missing, as it is not currently considered a health risk. However, interesterification of oils is an important process method for obtaining foods with desirable properties and current research indicates that IE fat has a neutral effect on health, but there is a knowledge gap for how the consumption over a longer period effects the markers for cardiovascular diseases. More studies are needed to ensure that consumption of IE fat is not negative from a health perspective.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett av de största hälsoproblemen runt om i världen. Vid fetma och övervikt ökar risken för olika sjukdomar, bland annat kranskärlssjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar var den främsta dödsorsaken världen över år 2016. En viktnedgång på 5 – 10 % av kroppsvikten, genom dietära restriktioner, kan minska risken för kranskärlssjukdomar. Varannandagsfasta är en metod som begränsar en individs energiintag med 70–100% varannan dag och varannan dag konsumerar individen vad den behagar.  Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa vilken effekt varannandagsfasta har på kroppsvikt samt olika kardiovaskulära riskfaktorer.  Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes där artiklar söktes efter i databasen PubMed med sökordet ”alternate day fasting”.  Resultat: Totalt tio studier inkluderades i litteraturstudien. Samtliga studier gav en signifikant viktnedgång. Triglycerid- och LDL-halten sjönk signifikant i sex utav tio studier. HDL-halterna ökade inte i samband med varannandagsfasta. Totalkolesterolet sjönk signifikant i fem studier. Det systoliska blodtrycket sjönk signifikant i fem utav nio grupper och det diastoliska blodtrycket sjönk i tre grupper.  Slutsats: Varannandagsfasta kan vara en effektiv strategi för bättre hälsa, då varannandagsfasta kan ge viktnedgång och minska riskfaktorer som LDL, triglycerider och totalkolesterol samt att varannandagsfasta möjligen även kan sänka blodtrycket. Mer forskning behövs med längre studietid och större studiepopulationer för att fastställa sambandet mellan varannandagsfasta och kardiovaskulära riskfaktorer. / Background: Obesity and overweight is one of the world’s largest health problems. Obesity and overweight increase the risk of developing different diseases, such as coronary heart diseases. Cardiovascular diseases were the leading cause of death globally in 2016. A moderate weight loss of 5–10% by means of dietary restrictions, has been shown to lower the risk of coronary heart disease. Alternate day fasting is a dietary strategy that restricts the energy intake by 70–100% every other day and every other day the individual is permitted to consume food ad libitum. Aim: The aim of this study is to compile the effects of alternate day fasting on weight loss and cardiovascular risk factors. Method: A systematic literature study was conducted. The literature search was performed in the database PubMed using the term ”alternate day fasting”. Result: In total there were ten studies included in this literature study. A significant weight loss was achieved in all studies. The concentration of triglycerides and LDL-cholesterol decreased significantly in six out of ten studies. Alternate day fasting did not increase HDL-cholesterol. The total cholesterol significantly decreased in five studies. The systolic blood pressure decreased significantly in five out of nine groups and the diastolic blood pressure decreased in three groups.  Conclusion: The findings indicate that alternate day fasting may be an effective strategy to improve health by reducing body weight, LDL-cholesterol, total cholesterol and triglycerides and might possibly lower the blood pressure. Future research with longer study duration and larger sample size is needed to determine the relationship between alternate day fasting and cardiovascular risk factors.

Inledning: Övervikt och fetma är förknippat med flera ämnesomsättningssjukdomar. Kostens betydelse har blivit central i det förebyggande arbetet av övervikt och fetma. Periodisk fasta har under de senaste åren blivit ett populärt verktyg för viktnedgång och förbättring av den allmänna hälsan. Tidsbegränsat ätande (TRF) är en form av periodisk fasta där fastandet sker mellan 14–16 timmar per dygn och resterande timmarna är s.k ätfönster. Preliminära data från studier antyder att TRF som kosthållning för med sig en rad hälsofördelar såsom att förbättra den metabola hälsan och kan därmed förebygga en rad ämnesomsättningssjukdomar. Syfte: Syfte med detta litteraturarbete var att analysera ifall tidsbegränsat ätande (TRF) kan främja viktminskning och förbättra de metabola parametrarna hos människor som har övervikt eller lider av fetma. Metod: Sex experimentella studier analyserades. Studierna söktes i databasen PubMed med sökorden: ”time restricted feeding” OR ”time restricted eating”. De inkluderade studierna valdes på basis av fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Största delen av de inkluderade studierna visade att TRF har en positiv påverkan på viktminskning. De flesta studierna förbättrade inte fasteglukos hos TRF-gruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Två studier visade en signifikant förbättring av några av glukosparametrarna. Två av studierna visade att fasteinsulin och HOMA-IR minskade signifikant. Endast en studie visade att faste-triglyceridvärdet minskade.  Diskussion: Sammanfattningsvis visar de flesta studierna att TRF ger viktminskning utan kaloribegränsning och därmed skulle TRF kunna fungera som ett bra verktyg för viktnedgång. Vidare verkar längden på ätfönstret (4-12 timmar) och tiden på dagen (morgon och förmiddag) när matintaget sker viktigt både för att ge viktminskning och för att förändra de metabola parametrarna. TRF skulle därför kunna användas som ett möjligt redskap för att förebygga fetma och därmed förbättra olika metabola parametrar som i sin tur kanske kan förhindra/skjuta upp insjuknande i metabola syndromet, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. / Introduction: Overweight and obesity are associated with several metabolic diseases. The importance of diet has become central in the preventive work of overweight and obesity. Periodic fasting has in recent years become a popular tool for weight loss and improvement of general health. Time-restricted eating (TRF) is a form of periodic fasting where the fasting window is between 14–16 hours per day and the remaining hours are so-called eating windows. Preliminary data from studies suggest that TRF contributes to a number of health benefits, improves metabolic health, and thus can prevent a number of metabolic diseases. Aim: The aim of this review was to analyze whether time-restricted eating (TRF) can promote weight loss and improve the metabolic parameters of overweight and obese people. Method: Six experimental studies were analyzed. The studies were searched in the PubMed database; the keywords were: "time restricted feeding" OR "time restricted eating". The included studies were selected on the basis of established inclusion and exclusion criteria. Results: Most of the included studies showed that TRF has a positive effect on weight loss. Most studies showed no significant improvement in fasting glucose in the TRF group compared to the control group. Two studies showed a significant improvement in some of the glucose parameters. Two of the studies showed a significant reduction in fasting insulin and HOMA-IR. Only one study showed a significant reduction in the fasting triglyceride value. Discussion: In summary, most studies showed that TRF provides weight loss without calorie restriction, and thereby TRF could work as a good tool for weight loss. Furthermore, the length of the eating window (4-8 hours) and the time of day (morning and before noon) when food intake takes place are important both to provide weight loss and to change the metabolic parameters. TRF could therefore be used as a possible tool to prevent obesity and thereby improve various metabolic parameters that may prevent / delay the onset of metabolic syndrome, type 2 diabetes, and cardiovascular disease.