Att förändras över en natt, erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi – En litteraturstudie.Bakgrund: Övervikt och fetma är ett allvarligt hälsoproblem som kan förebyggas genom samhälleliga insatser och livsstilsförändringar. Det har visat sig att för de som är kraftigt överviktiga kan obesitaskirurgi vara ett alternativ. Studier visar att obesitaskirurgi resulterar i både positiva och negativa följder.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa ungdomars och vuxnas erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi.Metod: En litteraturstudie genomfördes med elva kvalitativa artiklar. Artiklarna granskades och deras resultat analyserades och sammanställdes.Resultat: Erfarenheterna beskrivs i tre kategorier och sju underkategorier, personerna som genomgått obesitaskirurgi fick ett förändrat förhållande till mat, en förändrad relation till omgivningen samt fysiska och psykiska konsekvenser såsom viktnedgång och förbättrad självkänsla.Slutsats: Obesitaskirurgi medför förändrad kroppsbild och det krävs stora ansträngningar och stark vilja för att inte återfå övervikten som många tappar efter operationen. Kunskapen om erfarenheter av att genomgå obesitaskirurgi är viktigt för sjuksköterskor, för att kunna stötta ungdomar och vuxna att finna sin inre motivation, hitta meningsfullhet samt att coacha dessa individer när de ställs inför den förändrade kroppsbilden.

Övervikt är ett starkt hot mot folkhälsan. Många överviktiga vill minska i vikt, men många lyckas trots det inte med att uppnå den önskade viktnedgången. Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som upplevs motivera till att gå ner i vikt respektive vilka faktorer som upplevdes hindra att lyckas med den önskade viktnedgången. Sex överviktiga personer intervjuades och delgav sina tankar och erfarenheter om problematiken. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal faktorer som upplevdes motivera till att minska i vikt respektive hindra att uppnå viktnedgång. Dessa faktorer var i första hand inre faktorer som personens målsättning, resultat av viktminskningsförsök, förväntade effekter av viktnedgång, förhållningssätt, förmåga att övervinna hinder, tron på den egna förmågan att lyckas, upplevd kunskap samt upplevd kontroll över viktutvecklingen. Även yttre faktorer som fysisk hälsa och kapacitet, socialt stöd, socialt liv samt miljö- och omgivningsmässiga faktorer var betydande faktorer som kunde upplevas motivera till att minska i vikt eller hindra framgång i viktminskningen. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att det finns en stor komplexitet gällande problematiken att önska minska i vikt samt att lyckas med den önskade viktnedgången.

Bakgrund: Fetma ökar i Sverige och utvecklingen styrs av total energiförbrukning i relation till matvanor och aktivitetsnivå där en ohälsosam kosthållning i kombination med en stillasittande vardag leder till ökat energiöverskott. För att åstadkomma en bestående viktnedgång krävs en kost som går att leva med resten av livet samt lärdom om näringslära och fysisk aktivitet. Viktnedgång kan bidra till ökad självkänsla, mer öppenhet för sociala interaktioner samt ett ökat välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hur upplevelsen av hälsa påverkas efter en kraftig viktnedgång hos individer med fetma. Metod: Studien grundades på en kvalitativ metod utifrån fem bloggar. Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys användes för att frambringa kärnan ur materialet. Resultat: Efter kraftig viktnedgång upplevs välbefinnandet öka till följd av ett ökat självförtroende och bättre bemötande från omgivningen. Minskat välbefinnande upplevdes till följd av ett kontrollbehov präglat av ångest vid utebliven träning och ohälsosamt kostintag, skev kroppsuppfattning samt ett omfattande hudöverskott. Slutsats: Kraftig viktnedgång innebär en förändringsprocess vilket kräver stöd i form av samtal, enskilt och i stödgrupper, för att vikten ska bibehållas samt upplevelsen av hälsa ska framträda.

Övervikt klassas som en pandemi sedan 2012, och följderna av övervikt är skadliga för hälsan. Patienter söker ofta vården då hälsan börjar svikta till följd av övervikt. Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan i sin yrkesroll och med sin omvårdnadskunskap kan påverka patienter till en livsstilsförändring, vilket en viktnedgång innebär. En litteraturstudie har gjorts, av 10 artiklar som valdes ut från artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt PsykInfo. Manuella sökningar har gjorts. Kvalitetsgranskning med granskningsmallar av Polit och Beck (2012) är gjord av artiklar vilka ingår i studien. Resultatet visar att sjuksköterskan har en stor betydelse i patientens viktnedgång. Att stötta patienten till en ökad motivation leder till resultat i form av viktnedgång. Slutsatsen visaratt med utbildning i Motiverande samtal och kunskap om övervikt och dess följdsjukdomar, kan sjuksköterskan göra ett mycket bra och viktigt arbete, som leder till livsstilsförändring och en bestående viktnedgång hos den överviktige patienten.

Bakgrund: Prevalensen av människor som är överviktiga/drabbade av fetma ökar ständigt. Detta kan bero på förändrade levnadsvanor som gjort att människor idag äter allt mer onyttigt och den fysiska aktiviteten minskat, vilket i sin tur kan leda till övervikt och fetma. I tidigare forskning har lågkolhydratkost visat sig vara ett möjligt sätt att gå ner i vikt men fortsätter trots det vara ett kontroversiellt kostråd. Syfte: Att kartlägga effekter av interventioner baserade på lågkolhydratskost i jämförelse med lågfettkost bland personer med övervikt och fetma. Metod: Litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Påverkan på kroppsammansättning, fysiologiska effekter och övriga resultat var områden som framkom. Viss effekt av lågkolhydratkost kunde visas över tid i flera områden som bland annat vikt, BMI, midjemått, blodtryck, blodsocker och blodfetter.  Konklusion: Resultat i den genomförda litteraturstudien antyder att lågkolhydratkost kan ha effekt vid viktnedgång men även förbättra personers hälsa i form av sänkt blodtryck, sänkt blodsockervärde, triglyceridnivåer och ökat HDL. Effekten av enbart förändrade kostvanor är dock sannolikt inte tillräckligt för många personer.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning. Syfte. Syftet var att belysa hindrande faktorer som finns för önskad viktnedgång hos individer med övervikt och fetma. Metod. Systematisk litteraturstu- die baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning med modifierade versioner av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmallar. Kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att de inre faktorerna var klart övervägande gällande viktnedgång, vilka in- kluderar; personliga resurser, personlighetsaspekter, brist på insikt och emotionella barriärer. Motivation visade sig vara en essentiell personlig resurs vid viktnedgång. Yttre faktorer såsom stress och professionellt stöd spelade till viss del roll medan fysiska faktorer i liten grad var betydande för att lyckas med viktminskning. Slutsats. Komplexiteten är stor gäl- lande pro-blematiken kring övervikt och viktnedgång. Utformandet av behandling och stöd som är individanpassad och vetenskapligt beprövad är av vikt men framförallt krävs en insats på samhällelig nivå för att stoppa och om möjligt reversera denna ohållbara utveckling rö- rande övervikt som ses.

Över 50% av Sveriges vuxna befolkning är överviktiga och denna övervikt kan förutom personligt lidande även orsaka sjukdomar och för tidig död. Tillgången till information om olika typer av hälsorelaterad kunskap och intresset för kost- och träning är mycket stort och ändå visar trenden enligt Folkhälsomyndigheten att andelen överviktiga vuxna i Sverige kommer att öka. Hur kommer det sig? Forskning visar att motivation är en viktig aspekt för att införa de livsstilsförändringar som krävs för att minska sin övervikt. Motiverande samtal är en samtalsmetod för att stärka en individs inre motivation till att införa livsstilsförändringar. Uppsatsen analyserar sex internationellt publicerade vetenskapliga forskningsstudier som genom randomiserade interventionsstudier undersöker huruvida Motiverande samtal stärker effekten avseende ökad motivation och större viktnedgång än om traditionell viktbehandling utan inslag av Motiverande samtal används. Hälften av de analyserade interventionsstudierna visar att Motiverande samtal har större effekt på viktnedgång än traditionell viktbehandling och kontradiktoriskt visade de övriga tre studierna att så inte var fallet. Samtliga sex studier visade dock att individernas motivation ökade mer hos de som fått Motiverande samtal. Kritik mot samtalsmetoden är att den är mer resurskrävande än traditionell behandling, men den kritiken bemöts med att dess ökade kostnad bör ställas mot samhällets ökade vårdkostnader i överviktens spår.

Patienter med maligna blodsjukdomar kan få munproblem som kan medföra en sårig munslemhinna, detta kan leda till att bakterier kommer in i cirkulationen vilket i sin tur kan orsaka livshotande infektioner (Dickson & Porter, 2006). Att upprätthålla ett gott näringstillstånd är gynnsamt för tillfrisknandet vid cancersjukdom (Cunningham& Bell, 2000). På grund av munproblem och dess eventuella orsak till ett försämrat näringstillstånd studeras munproblem, BMI och åtgärder i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen var att via journaler från patienter som genomgått stamcellstransplantation (SCT) beskriva munproblem och body mass index (BMI) året efter SCT, eventuell relation mellan munproblem och BMI samt vilka åtgärder som dokumenterats vid munproblem. Resultatet baseras på en granskning av 20 (14 män och 6 kvinnor) patientjournaler från patienter som genomgått SCT på grund av olika maligna blodssjukdomar. Patienterna som studerades i uppsatsen har följts upp rutinmässigt och regelbundet på en hematologisk klinik under det första året efter SCT. De data som uppsatsen bygger på är framtagna från patientjournaler vid SCT samt vid de kontroller som görs 3, 6 och 12 månader efter SCT. Utav de 20 patienter som ingick i den här uppsatsen hade 75 % munproblem. En stor del, 90 %, av patienterna med munproblem hade minskat BMI vid 6 respektive 12 månader efter SCT, jämfört med BMI vid SCT. Hos patienterna utan munproblem hade 75 % ett minskat BMI vid 6 respektive 12 månader efter SCT jämfört med BMI vid SCT. Det framkom av resultatet att 70 % av patienterna med munproblem, som enligt journaldokumentation var retningsfria i munhålan efter 8 månader hade ett minskat BMI. Resultatet kunde inte påvisa någon direkt relation mellan munproblem och BMI utan att orsaken till patienternas viktnedgång troligtvis berodde på en kombination av de biverkningar som kommer av SCT. De åtgärder som var mest förekommande vid munproblem var smärtlindring och munfuktande medel enligt patienternas journaler. Vidare forskning inom området behövs, därför vore det intressant med en större studie för att se om de patienter som har svårighet att inta näring via munnen även hade munproblem och utifrån det framkomna resultatet studera om det finns ett samband mellan munproblem och ett sämre Subjective Global Assessment of nutritional status (SGA) värde.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar några kvinnor att bibehålla en hälsosammare livsstil efter tidigare misslyckade försök. Metod: Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: För kvinnorna var stödet en av två av de viktigaste faktorerna till att bibehålla sin vikt efter en viktnedgång. Den andra faktorn är att ändra sitt tankesätt kring vilka val man gör, vid träningen, men framförallt efter träningen. Slutsats: Det behövs flera ställen med ett koncept likt detta träningscenter. Det finns allt för många ”vanliga” gym men bara ett fåtal organisationer som inriktar sig specifikt på viktnedgång och bibehållandet av det. Men för dem som vill ha hjälp och behöver stöd till att vara fysiskt aktiv så är det nog svårare att få det stödet på vanliga gym. Därför är det, precis som deltagarna i denna studie tar upp, viktigt att ett träningscenter finns för den delen av befolkningen som behöver det där lilla extra, som kan betyda som oerhört mycket.

Bakgrund: 1.4 miljarder människor i världen har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulära sjukdomar. Viktnedgång har positiv inverkan på hälsan men trots det har många personer med övervikt och fetma svårt att gå ned i vikt. Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgång hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier hälsa, skönhet och stöd. Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjälp för sjuksköterskor då de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gå ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i.