Övervikt och fetma är ett stegrande globalt problem och dess följdsjukdomar riskerar att ge negativa konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker är endast en del av de konsekvenser dessa tillstånd för med sig. Att gå ned i vikt handlar inte enbart om kost- och motionsvanor utan beror till stor del på individens motivation. Vad som motiverar en patient är individuellt men sjuksköterskans bemötande är för drabbade patienter betydande och i vissa fall avgörande. Syfte: Studiens syfte var att belysa vuxna patienters och allmänsjuksköterskans upplevelser av faktorer som motiverar patienten i en viktnedgångsprocess.Metod: Studien är en kvalitativt utförd litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Studien har utgått från en induktiv ansats där författarna använt en manifest innehållsanalys för dataanalys. Resultat: Patienternas motivationsfaktorer skiljde sig åt men gemensamt för många var problematiken att bibehålla motivationen över tid. Motivationsfaktorerna delades in i fyra kategorier där patienter som ansåg sjuksköterskan och vårdprofessionen spela en väsentlig roll blev framträdande. Slutsats: Patienter med övervikt och fetma vet ofta hur de borde gå tillväga för att gå ned i vikt, och framförallt hur de inte borde göra. Trots detta ökar övervikt och fetma i samhället. Med vetskapen att livsstilsförändringar kräver motivation behöver sjuksköterskan delvis skifta sitt fokus från kost- och livsstilsrekommendationer till förmån för ett mer individanpassat förhållningssätt fokuserat på att motivera patienterna.

We have investigated the visual representation of men and women in Aftonbladet’s weight site. We have made a calculation of how many of the women and the men who were portrayed smiling/ not smiling, active/passive, looking into the camera/looking away from the camera and from which camera angle the picture is taken. We also kept statistic on the gender representation of the authors of the articles. Our investigation shows that Aftonbladet’s weight site has a distinct overrepresentation of women on their pictures, but also in terms of the authors of the articles. All of the authors were women and 78 percent of the pictures were pictures of women. Previous scientific results have shown that women often are depicted as passive, smiling and looking into the camera and men as active, serious and looking away from the camera. Our results were consistent with earlier scientific results, but in terms of activity and visual angle the results were not that different between women and men. As for the viewing perspectives, our study shows that the power relationship between the depicted and the viewer often is equal for both women and men. The power relationship is however more equal for women than for men, the power relationship for the men is more complex. The viewer both looks down on the men and looks up to them. Based on the theory of the viewing perspectives, Aftonbladet’s weight site portrays women as more equal to the viewer than men.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är ett globalt hälsoproblem som kan ge allvarliga komplikationer. Livsstilsförändringar inom fysisk aktivitet och kost kan minska risken för komplikationer och leda till viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma. Motiverande samtal (MI) har som syfte att öka patientens motivation. MI används som ett hjälpmedel inom hälso-och sjukvården för att motivera patienter till livsstilsförändring. Inom rådgivning har sjuksköterskan en viktig hälsofrämjande arbetsroll att motivera patienter till livsstilsförändringar avseende ökad fysisk aktivitet och kostvanor. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om betydelsen av MI avseende livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Designen är en litteraturöversikt som grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har genomförts via PubMed och Cinahl. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var: Betydelsen av MI avseende kost, betydelsen av MI avseende viktnedgång och betydelsen av MI avseende fysisk aktivitet. Konklusion: Samtalsmetoden MI gav olika resultat avseende kost och fysisk aktivitet samt viktnedgång. En gemensam faktor som identifierades var att MI gav förståelse för deltagarnas aktuella livsstil tillsammans med ökad motivation. / Background: Type 2 diabetes is a global health problem that can cause complications. Lifestyle changes in physical activity and diet can reduce the risk of complications and lead to weight loss in patients with overweight or obesity. Motivational Interviewing (MI) aims to increase motivation for behavioral change. MI can be used in healthcare counseling to motivate patients for lifestyle change. Aim: To compile current research about the importance of MI regarding lifestyle changes in patients with type 2 diabetes. Methods: The design is a literature review based on 15 scientific articles. The data collection was made in PubMed and Cinahl databases. Results: Three main categories with subcategories were implemented. The main categories were: The importance of MI regarding diet, the importance of MI regarding weight loss and the importance of MI regarding physical activity. Conclusions: The communication model MI gave different results regarding diet and physical activity as well as weight loss. A common factor identified was that MI gave an understanding of the participants' acute lifestyle together with increased motivation.

Studien har utgått från fyra olika reklamfilmer från företaget Kellogg’s. Uppsatsen är en fallstudie som syftar till att undersöka hur företaget Kellogg's använder retoriska strategier i samband med hur kvinnan i reklamfilmerna framställs. Undersökningen kommer att utföras genom att analysera fyra utvalda reklamfilmer med hjälp av olika teorier, begrepp och tidigare forskning. Det utvalda materialet studeras med hjälp av retoriska övertalningsstrategier som ethos, pathos, logos, argumentation, metonymi och doxa. I syfte att studera hur Kellogg’s framställer kvinnan i de utvalda reklamfilmerna kommer reklamfilmerna att analyseras utifrån begreppet stereotyp samt utifrån studiens utvalda diskurs Love your body-diskursen. För att presentera studiens analys är avsnittet uppdelat i gemensamma teman utifrån de fyra utvalda reklamfilmerna, samt ett avsnitt om hur Kellogg’s framställer kvinnan. Analysen visar vidare på att Kellogg’s väljer att presentera kvinnorna utifrån ett stereotypiskt perspektiv och ett icke-stereotypiskt perspektiv beroende på vilket årtal reklamfilmen är producerad, i förhållande till samhällets värderingar. / This study contains four chosen commercials from the company Kellogg’s. The thesis is a case that will aim to study how Kellogg’s use rhetorical strategies and to analyze how women is presented in their commercials. The case study will analyze the four chosen commercials from Special K, by applying chosen theories, concept and previous research. The case study will use rhetorical persuasion strategies as ethos, pathos, logos, argumentation, metonymy and doxa. The study has used persuasion strategies that showed criterias on how women often represents in commercials, to be able to understand if Kellogg’s is presenting the women as stereotypical or not. The study will also use a discourse called the “love your body”-discourse, to be able to watch the commercials from a different perspective than how women are presented stereotypical. The study analyze is divided into different mutual themes from the four chosen commercials. Further, the analyze shows that Kellogg’s has chosen to present women as stereotypical and non-stereotypical, depending on what year the commercial is produced in relation to the values of society.

Syftet med studien är att förstå gestaltningen av fenomenet hälsobudskap i svensk dags- och kvällspress. Detta undersöks genom att analysera berättelser om viktresor för att ta reda på hur personerna gestaltas före och efter viktnedgången. Studien bygger på 20 artiklar som har valts ut och analyserats genom en etnografisk innehållsanalys. Till grund för tolkningarna har två teorier tillämpats, vilka är stigmatisering och hälsoism. Utifrån teorierna har ett analysschema utformats för att urskilja framgående kategorier i artiklarna. Resultatet visar att kategorierna som tillhör hälsoism är mest framträdande, i synnerhet lycka och framgång och individuellt ansvar. Detta resultat tyder på att den smalare kroppen är kopplad till positiva attribut till skillnad mot den större kroppen. De mest identifierbara kategorierna inom stigmatiseringsteorin är negativa attribut och självdiskriminering, vilket kopplas till gestaltningen av personerna innan viktnedgången. Innan viktresan skildrar artiklarna personernas viktstatus som något de vill förändra, där bakgrunden till detta ofta är dålig självkänsla. Därmed är missnöjet till kroppen ofta relaterat till det psykiska måendet snarare än utseendet, vilket har formats i stigmat om övervikt. Det förekommer skillnader i gestaltningen av personerna innan och efter viktresan där fördelarna visar på att det vardagliga livet har underlättats efter viktnedgången. Majoriteten av artiklarna formar gestaltningar om att personerna lever ett mer harmoniskt liv efter viktresan där träning och hälsa har blivit en del av vardagen. Enbart tre artiklar gestaltas med negativa efterföljder som visar att personen mår sämre efter viktnedgången. Slutsatsen som kan dras i studien är att människokroppen gestaltas olika beroende på kroppsvikt; den smala kroppsformen har en mer positiv gestaltning än den överviktiga. / The aim of this study is to understand the framing of the phenomenon of health messages in Swedish daily and evening press. This is achieved by analyzing stories about weight loss journeys to find out how the people are framed before and after weight loss. The study is based on 20 articles that have been selected and analyzed through an ethnographic content analysis. In the basis for interpretations, two theories have been applied, which are stigmatization and healthism. Based on the theories an analysis scheme has been designed to distinguish prominent categories in the articles. The result shows that the categories belonging to healthism are most prominent, especially success and happiness and individual responsibility, which indicates that the slimmer body is linked to positive attributes in contrast to the larger body. The most identifiable categories within the stigmatization theory are negative attributes and self-discrimination, which is linked to the framing of the person before weight loss. Before weight loss, the articles frame the weight status of the people as something they want to change, the background of it is often based on poor self-esteem. Thus, dissatisfaction with the body is related to psychological well-being rather than appearance, which has been formed in the stigma of being overweight. There are differences in the framing of the people before and after the weight journey where the benefits show that everyday life has become easier. Most of the articles form representations that the people live a more harmonious life after weight loss where exercise and health have become a part of everyday life. Only three articles are presented with negative consequences of the weight loss, which show that the person felt worse after losing weight. The conclusion that can be drawn in the study is that the human body is framed differently depending on body weight; a slim body shape has a more positive framing than a larger body.

Overweight and obesity are enormous problems, causing both reduced life expectancy as well as socioeconomic consequences. In 2016, almost 40 % of the global population was classified as obese. Obesity is a major risk factor to numerous serious health issues, including high blood pressure, stroke, diabetes and it is connected to an increased risk of certain types of cancer.    Semaglutide is a glucagon-like peptide-1 receptor agonist (GLP-1RA) approved by the European Union in 2022 for treatment of obesity and some types of overweight. Semaglutide supports the regulation of blood sugar, hunger and satiety, similar to the hormone glucagon-like peptid-1 (GLP-1).   This review examined research related to expected length of treatment for weight loss with semaglutide. Specifically, it considered whether it is an option to end treatment with semaglutide once the patient reached the target weight and improved health, or if continuous treatment with semaglutide is necessary to prevent weight regain.    The studies reviewed were connected to the clinical trials “Semaglutide Treatment Effect in People with obesity” (STEP), that studied change of weight. The basic design of these trials combined once weekly injections of Semaglutide 2.4 mg or placebo with 150 minutes weekly exercise, 500 calories reduction in daily intake and ongoing supportive counselling. The trial objective, length and population varied, still all trials resulted in about 15 % mean weight loss with semaglutide treatment compared to 2-6 % with placebo treatment.    Investigation in changes in weight and cardiometabolic endpoints up to one year after discontinued 68 weeks of treatment, found that only -5% weight loss from base line remained, even with on-going lifestyle changes. Neither intensive behavioural therapy and 8 weeks of initial low-carb diet nor a prolonged 104 weeks study showed additional weight loss.    A questionnaire regarding the control of food cravings, hunger and satiety found that the semaglutide group had in average less cravings for savoury food and an increased control of general food craving than placebo.    It is not possible, based on examined trials of subcutaneous semaglutide 2.4 mg, to conclude that ending treatment will result in a permanent stable weight loss, even with continued lifestyle changes and supportive follow ups. Additional research, especially on long-term treatment with semaglutide 2.4 mg, is needed to investigate results as weight loss, other improved parameters and reported side effects. Still the reported side effects have not raised any alarm and parameters connected to some of the serious risk factors that are increased when obese or over-weight were indicated as improved compared to placebo.    Despite the need for more research, the absence of severe adverse effects, above positive indications related to reduced risk factors, and the fact that nearly 70 % of participants in average lost at least -10 % of their weight at base line, and closer to 35 % lost at least 20 %, all support a positive view of semaglutide 2.4 mg as a potential lifelong treatment option. / Fetma är ett globalt hälsoproblem, med flera allvarliga följdsjukdomar som kan leda till både förkortad förväntad livslängd och socioekonomiska konsekvenser. Semaglutid är en glukagonliknande peptid-1 receptoragonist (GLP-1RA) som godkändes för behandling av fetma och viss övervikt av Europeiska unionen år 2022. Precis som kroppsegen glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) stödjer semaglutid glukoshomeostas genom att både stimulera insulinproduktionen och hämma glukagonutsöndring. Semaglutid bidrar även till minskade hungerkänslor och ökad mättnadskänsla. Denna litteraturstudie har undersökt forskningsresultat gällande förväntad behandlingstid vid behandling av övervikt och fetma med veckovis subkutan semaglutid 2,4 mg; en kortare kur med semaglutid som följs av fortsatta livsstilsförändringar för att bibehålla önskad vikt, eller livslång farmakologisk behandling. Utvalda studier har varit kopplade till de randomiserade, dubbelblinda kliniska studierna ”Semaglutide Treatment Effect in People with obesity” (STEP) som undersökte procentuell viktnedgång och där livsstilsförändring i form av 150 min rörelse per vecka, 500 kalorier minskat dagligt kaloriintag samt uppföljningssamtal kombinerades med behandling med veckovis subkutan 2,4 mg semaglutid.  Samtliga studier, som undersökte förändring av vikt, gav trots skillnader i studiernas längd och andra parametrar likvärdiga effektkurvor som planade ut runt 15 % jämfört med omkring 2-6 % genomsnittlig viktreduktion för placebo. Efter 20 veckor sågs 10,6 % genomsnittlig viktnedgång, efter 68 veckor cirka 15 % och 104 veckors behandling med semaglutid gav inte ytterligare procentuell viktnedgång. Inte heller intensiv beteendeterapi eller inledande lågkalorikost bidrog till ökad viktnedgång. Däremot visade en av studierna en statistiskt signifikant förbättrad upplevd kontroll av begär efter mat och begär efter salta livsmedel för den grupp som behandlades med semaglutid.  Vid avbruten behandling återgick vikten till ungefär – 5% av ursprungsvikten efter 48-52 veckor utan semaglutid, oavsett om livsstilsförändringar bibehölls eller ej. Utifrån undersökta studier av subkutan semaglutid 2,4 mg går det inte att dra slutsatsen att en kortare behandlingskur åtföljs av en bestående viktminskning, inte ens i de fall där semaglutid ersätts med fortsatt icke-farmakologisk behandling i form av ökad rörelse, minskat kaloriintag samt kontinuerliga stödsamtal.  Fler långtidsstudier kring effekt och biverkan behövs, men rapporterad biverkan är framför allt lindrig och övergående, kardiometabola parametrar indikerar en förbättring jämfört med placebo men försämring vid avbruten behandling. Detta och en bibehållen viktnedgång där det för nästan 70 % leder det till minst 10 % viktminskning och närmare 35 % får minst 20 % bestående viktminskning är en anledning till att se positivt till möjlig livslång behandling med subkutan semaglutid 2.4 mg.

<p>Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år. Resultatet visade på att hälso­vägledarna använder sig av befintliga teorier samt av strategier som bygger på deras utbildning och egna erfarenheter. De förändrar sin arbetsmetod efterhand som de får ny kunskap samt då de reflekterar över sitt arbetssätt, vilket tyder på att de är reflekterande praktiker.</p>

Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år. Resultatet visade på att hälso­vägledarna använder sig av befintliga teorier samt av strategier som bygger på deras utbildning och egna erfarenheter. De förändrar sin arbetsmetod efterhand som de får ny kunskap samt då de reflekterar över sitt arbetssätt, vilket tyder på att de är reflekterande praktiker.

Syftet med studien är att med hjälp av en kritisk diskursanalys (CDA) analysera hur svensk nyhetsmedia år 2020 konstruerar övervikt och viktnedgång samt hur maktstrukturer kommer till uttryck i samband med detta. Teorierna som används är representationsteorin, stigmatiseringsteorin och biopolitik. Som metod i studien används kritisk diskursanalys för att kunna analysera artiklarna från tidningen. Analysverktyg som används är lexikala val, formella och informella lexikala val, överlexikalisering och strukturella motsättningar. Det empiriska materialet i studien består av citat uttagna från artiklar om ämnena övervikt och viktnedgång i kvällstidningen Aftonbladet under året 2020. Totalt har 28 olika citat analyserats. Studiens resultat visar att Aftonbladets artiklar inom ämnet övervikt och viktnedgång i de flesta fall tenderar att fokusera på utseende. Övervikt konstrueras som något som kräver korrigering med hjälp av disciplinering och deras artiklar utgörs till stor del av hur denna korrigering bör se ut. Slutsatsen är att stigmatiseringen av övervikt upprätthålls och reproduceras av Aftonbladet. Nyliberalism, kommersialism och patriarkala maktstrukturer ligger till grund för hur ämnet framställs i tidningen. / The purpose of the study is with the help of a critical discourse analysis (CDA) to analyze how Swedish news media in 2020 construct overweight and weight loss and how power structures are expressed. The theories that have been used are representation theory, stigmatizing theory and biopolitics. The study uses critical discourse analysis to analyze articles from the newspaper. Analysis tools that were used are lexical choices, formal and informal lexical choices, overlexicalization and structural contradictions. The empirical material of the study consists of quotes taken from articles handling the topics overweight and weight loss in the newspaper Aftonbladet during the year of 2020. A total of 28 different quotes have been analyzed. The results of the study show that Aftonbladet's articles regarding the subject overweight and weight loss in most cases tend to focus on appearance. Overweight is constructed as something that requires correction with the help of discipline, and their articles largely consist of what this correction should look like. The conclusion is that the stigmatization of overweight is still maintained and reproduced by Aftonbladet. Neoliberalism, commercialism, and patriarchal power structures form the basis for how the subject is presented in the newspaper.