<p>My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills?</p><p>I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).  </p>

My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills? I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats. Intervjufrågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att elever reagerar olika på framgång och misslyckande i skolprestationer, att mål som är realistiska och meningsfulla samt lärarens förväntningar är viktiga i motivationssynpunkt. Studien visar också att det finns vissa likheter och skillnader mellan stadierna. Exempel på likheter är att elever på båda stadierna efterfrågar information om kunskapsmålen i tyska, samt att de flesta tycker att den tyska grammatiken är svår. Några skillnader är att gymnasieelever känner större delaktighet i planeringen av undervisningen och att de är mindre beroende av respons och positiv feedback från läraren än vad grundskoleeleverna är. Lärarens förväntningar är en viktig motivationsfaktor i båda stadierna.

<p>Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.</p>

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna. Detta i anslutning till hur elevens kunskapsinlärning möjliggörs eller inte beroende på dennes självbild och emotionella utveckling.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för. Vi valde att använda oss av de kvalitativa metoderna lärardagbok, observation och dokumentanalys. När vi analyserade dokumentationerna efter vft:n växte våra frågeställningar om vilka hinder och möjligheter som kan vara förknippade med att arbeta tematiskt och ämnes-övergripande fram. Resultatet visar på problem när det gäller mötet mellan olika svenskkonceptioner, samtalsmönster, undervisningsupplägg och klassrumskulturer. Resultatet visar också på möjligheter när det gäller erfarenhetspedagogik, ett vidgat text- och språkbegrepp samt en bredare syn på kunskap. Vår slutsats är att det finns en stor klyfta mellan lärarutbildningens teori och den undervisning som klassen som vi dokumenterade är vana vid. En lösning för att överbrygga denna klyfta tror vi är att man som lärare ständigt går in i rollen som en reflekterande praktiker för att uppmärksamma att man har belägg för sin undervisning i vetenskapliga teorier, aktuell forskning och styrdokument.

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssätt i matematik för skolår 1-2. Syftet är samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lärare kan utveckla och förändra sin verksamhet. Ett tredje syfte är att med hjälp av Tankeverkstad visa ett exempel på hur lärare kan använda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. </p><p>Studien bygger på litteraturgenomgång och empiriska studier.</p><p>Ett resultat av undersökningen är att Tankeverkstad är ett undervisningssätt utan läromedel och utan matematiskt symbolspråk från början. Eleverna tillverkar eget materiel och ägnar sig mycket åt problemlösning. Tankeverkstad är utvecklat av reflekterande praktiker och stämmer väl överens med aktuell forskning rörande den tidiga matematikinlärningen.</p>

<p>Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs. en form av tankekarta i det relativt nya datorprogrammet Complador. Detta är med andra ord en kvalitativ fallstudie. I intervjuerna framkom det många likheter mellan informanternas underliggande antaganden kring kunskapsöverföringen. Dock är även skillnaderna/missuppfattningarna många. Det betyder att en kursledare alltid bör sträva efter att få så mycket återkoppling från sina kursdeltagare som det bara är möjligt.</p>

Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs. en form av tankekarta i det relativt nya datorprogrammet Complador. Detta är med andra ord en kvalitativ fallstudie. I intervjuerna framkom det många likheter mellan informanternas underliggande antaganden kring kunskapsöverföringen. Dock är även skillnaderna/missuppfattningarna många. Det betyder att en kursledare alltid bör sträva efter att få så mycket återkoppling från sina kursdeltagare som det bara är möjligt.