Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2007.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Under 1970- och 1980-talet blev enkätundersökningar och andra typer av un-dersökningar allt vanligare och antalet undersökningsföretag ökade markant. På 1970-talet var det också dags för en ny metodteknik att göra intåg på markna-den, nämligen telefonintervjuer. Denna metod blev snabbt populär och är idag tillsammans med postenkät den vanligaste metoden vid enkätundersökningar. Genom den tekniska utvecklingen de senaste tio åren har vi fått ännu en ny och populär metod, nämligen Internetenkäter. Denna metod är dock relativt ny så det finns fortfarande mycket att lära om den och det finns många frågor man ställer sig. Huvudfrågorna i denna uppsats är om det finns några signifikanta skillnader mellan olika metoder i kvantitativa undersökningar, om det finns projekt där Internetenkäter passar bättre eller sämre än andra metoder samt vad man bör tänka på när Internetenkäter väljs som metod i en undersökning. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader det finns mellan Internetenkäter och andra typer av enkäter samt om det finns studier där Internetenkäter pas-sar/inte passar som val av metod. Undersökningen utfördes genom en litteraturstudie som kompletterades med intervjuer och telefonintervjuer med ett antal undersökningsföretag. Intervju-erna utfördes inte genom standardiserade frågor utan genom en frågemall för att på sådant sätt bli mer öppna och flexibla. Denna metod gav ett bra stöd till undersökningen och till uppsatsen som helhet. Bland de resultat som uppsatsen utvisar kan bland annat nämnas att det vid va-let av metod vid en undersökning är mycket viktigt att metoden speglar och stöder undersökningens syfte. Det är med andra ord viktigt att en metod inte används bara för att den är ny och aktuell. Andra viktiga faktorer vid valet av metod är tid och budget. Exempelvis så fungerar Internet och telefon bra som metod när man har ont om tid, eftersom man vid dessa metoder snabbt kan få ett resultat och slipper vänta på att tryckning av enkäter och missivbrev skall utföras eller att posten skall levereras. Vid postala enkäter, intervjuenkäter och i vissa fall även vid telefonenkäter måste också enkätens resultat kodas in i ett datasystem för att sedan kunna analyseras. Det finns många saker att tänka på vid valet av Internet som metod men vid rätt förutsättningar är det ett mycket bra val och jag tror att metoden kommer att öka i popularitet under den kommande tio års perioden.

<p>Under 1970- och 1980-talet blev enkätundersökningar och andra typer av un-dersökningar allt vanligare och antalet undersökningsföretag ökade markant. På 1970-talet var det också dags för en ny metodteknik att göra intåg på markna-den, nämligen telefonintervjuer. Denna metod blev snabbt populär och är idag tillsammans med postenkät den vanligaste metoden vid enkätundersökningar. Genom den tekniska utvecklingen de senaste tio åren har vi fått ännu en ny och populär metod, nämligen Internetenkäter. Denna metod är dock relativt ny så det finns fortfarande mycket att lära om den och det finns många frågor man ställer sig. Huvudfrågorna i denna uppsats är om det finns några signifikanta skillnader mellan olika metoder i kvantitativa undersökningar, om det finns projekt där Internetenkäter passar bättre eller sämre än andra metoder samt vad man bör tänka på när Internetenkäter väljs som metod i en undersökning. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader det finns mellan Internetenkäter och andra typer av enkäter samt om det finns studier där Internetenkäter pas-sar/inte passar som val av metod. Undersökningen utfördes genom en litteraturstudie som kompletterades med intervjuer och telefonintervjuer med ett antal undersökningsföretag. Intervju-erna utfördes inte genom standardiserade frågor utan genom en frågemall för att på sådant sätt bli mer öppna och flexibla. Denna metod gav ett bra stöd till undersökningen och till uppsatsen som helhet. Bland de resultat som uppsatsen utvisar kan bland annat nämnas att det vid va-let av metod vid en undersökning är mycket viktigt att metoden speglar och stöder undersökningens syfte. Det är med andra ord viktigt att en metod inte används bara för att den är ny och aktuell. Andra viktiga faktorer vid valet av metod är tid och budget. Exempelvis så fungerar Internet och telefon bra som metod när man har ont om tid, eftersom man vid dessa metoder snabbt kan få ett resultat och slipper vänta på att tryckning av enkäter och missivbrev skall utföras eller att posten skall levereras. Vid postala enkäter, intervjuenkäter och i vissa fall även vid telefonenkäter måste också enkätens resultat kodas in i ett datasystem för att sedan kunna analyseras. Det finns många saker att tänka på vid valet av Internet som metod men vid rätt förutsättningar är det ett mycket bra val och jag tror att metoden kommer att öka i popularitet under den kommande tio års perioden.</p>

<p>Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.</p>

Diss. Ronneby : Tekn. högsk., 2002.

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

Bakgrund: Svenska folkets uppfattning av idrottsvetenskaplig forskning är beroende på vilka studier som behandlas i media, samt hur väl påståenden som görs i media överensstämmer med resultaten i vetenskapliga studier. Syfte: Det primära syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan evidensstyrkan på idrottsvetenskapliga studier som förekommer i svenska tidningar med rapporteringskvaliteten av motsvarande tidningsartikel. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns skillnader i rapporteringskvalitet mellan fyra svenska tidningar vars artiklar berörde idrottsvetenskaplig forskning. Metod: Datainsamlingen bestod av 40 tidningsartiklar i Metro, Dagens Nyheter (DN), Expressen samt Aftonbladet och motsvarande 40 vetenskapliga studier av idrottsvetenskaplig relevans. Resultat: Ett Spearman´s korrelationstest visade ett signifikant positivt samband med korrelationskoefficient ρ = 0,353 (p = 0,026) mellan evidensstyrkan på de vetenskapliga studierna och rapporteringskvaliteten av motsvarande tidningsartikel. Ett Mann-Whitney U-test visade en signifikant skillnad (p=0,015) mellan DN och samtliga övriga tidningar i rapporteringskvalitet till fördel för DN. Slutsats: Resultaten antyder att rapporteringskvaliteten är i större utsträckning bristande när vetenskapliga studier av lägre evidensstyrka behandlas i media. Framförallt påståenden som görs i Metro, Expressen samt Aftonbladet torde granskas kritiskt när det gäller forskning och idrottsvetenskapliga studier.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken gör gällande att stora projekt ofta misslyckas ett problem som inte har minskat, trots mångåriga erfarenheter från projekt. Även om utbudet av metoder, tekniker och programverktyg är tämligen omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt, trots mer erfarenhet och fler verktyg. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika metoder, tekniker och datorverktyg.Studiens syfte är att undersöka hur projektplanering i allmänhet och tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur de olika metoderna, teknikerna och programverktygen kan förbättra, och underlätta projektplaneringen.

Idag finns ett stort utbud av varumärken och ölsorter på Systembolaget och detblir allt viktigare att synas bland alla konkurrenter i butikshyllan. I takt med attkonkurrensen ökar räcker det inte längre att enbart kunna distribuera ett gott öl,även paketeringen behöver vara intressant och trovärdig.Syftet med studien är att undersöka om det visuella uttrycket påverkarkonsumentens val av öl i butik. Syftet är dessutom att undersöka om det finnsett segment konsumenter av målgruppen som köper öl, som är mer eller mindrebenägna att köpa öl med ett mer okonventionellt visuellt uttryck i etiketten.Studien förväntas även kunna påvisa gemensamma drag för konsumenten i dettasegment.Följande frågeställningar togs fram för att utreda detta ämne: vad i öletikettensvisuella uttryck påverkar konsumentens val av öl i butik, eller finns det andrafaktorer som är avgörande för köpbeslutet? Samt: om det finns, vad ärutmärkande drag hos konsumenter som har en tendens att köpa öl med ett merokonventionellt visuellt uttryck i etiketten? För att svara på våra frågeställningargenomfördes en kartläggning med hjälp av en webbenkät riktad tillkonsumenten samt semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inombranschen.Resultatet visar att ölets karaktär påverkar konsumentens köpbeslut mest menäven etikettens design, pris och förpackning är avgörande påverkansfaktorer påköpbeslutet. Illustrationer och andra konstnärliga inslag i etiketten är detvisuella uttryck som påverkar målgruppen mest. Den typiska konsumenten är32 år, bor i stad, har en högre utbildning, är student och/eller heltidsanställd, harmat och dryck som intresse, är nyfiken och spontan och uppfattas somlivsnjutare av andra.Slutsatsen är att det finns ett segment konsumenter som är målgrupp för öl medett mer okonventionellt uttryck i sina etiketter. Vi kan även se att detta segmenthar gemensamma drag i form av intressen och dylikt. Studien pekar även på attdet visuella uttrycket påverkar konsumentens val av öl i butik. / Today, there is a large selection of brands and beers at Systembolaget and it’sbecoming increasingly important to be visible among all competitors on thestore shelf. As competition increases, it is no longer enough just to be able todistribute a good beer, even the packaging needs to be interesting and credible.The purpose of this study is to investigate whether the visual expressioninfluences the consumer's choice of beer in the store. The purpose is also toinvestigate whether there is a segment of consumers of the target group whobuy beer, who are more or less inclined to buy beer with a more unconventionalvisual expression in the label. The study is also expected to demonstratecommon features for the consumer in this segment.The following issues were raised to investigate this topic: what, in the beerlabel's visual expression, affects the consumer's choice of beer in the store, orare there other factors that are crucial to the purchase decision? Also: if thereare, what are the distinctive features of consumers who tend to buy beer with amore unconventional visual expression in the label? To answer our questions, asurvey was conducted using a web survey addressed to the consumer as well assemi-structured interviews with experts in the industry.The result shows that the nature of beer influences the consumer's buyingdecision the most, but the label's design, price and packaging are also decisivefactors in the buying decision. Illustrations and other artistic elements in thelabel are the visual expressions that affect the target audience most. The typicalconsumer is 32 years old, lives in the city, has a higher education, is a studentand / or full-time employee, has food and drink as an interest, is curious andspontaneous and is perceived as enjoying life by others.The conclusion is that there is a segment of consumers who are the target groupfor beer with a more unconventional expression in their labels. We can also seethat this segment has common features in the form of interests and suchlike.The study also indicates that the visual expression affects the consumer's choiceof beer in the store.