<p>SammanfattningFör att veta vad läsarna tittar på i en tidning har det gjorts flera studier med så kallade eye-tracking-metoder. Eye-tracking innebär att man mäter hur ögonen rör sig på en redigerad tidningssida för att se var blicken fastnar. En läsare spenderare ungefär tjugo minuter av sin tid till att gå igenom sin tidning och endast ett fåtal läser allt. I stället fastnar läsarnas ögon för olika beståndsdelar, till exempel bilder och grafik, som är de två som lockar mest till läsning tätt följt av rubriker.. Färg är en annan komponent som lockar ögat, oavsett om den är en del av texten eller grafiken. Utöver dessa beståndsdelar som lockar till läsning finns det vissa områden, så kallade hot-spots, på ett tidningsuppslag som tenderar att dra till sig mer uppmärksamhet.Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad Västernorrlands två största tidningar, Sundsvalls Tidning och Tidningen Ångermanland placerar på sina mest lästa områden, om det är bilder, grafik eller text samt vad texterna handlar om i stora drag. I den här undersökningen har vi också försökt ta reda på hur tankarna går kring redigeringen och placeringen av det redaktionella materialet på tidningens nyhetssidor.För att ta reda på detta har vi dels gjort kvantitativa innehållsanalyser av det material som placeras i de mest lästa områdena, hot-spotsen, i varje tidning samt gjort intervjuer med nyhetschef, redigeringschef och redigerare på båda tidningarna.Resultatet visar att Tidningen Ångermanland har fler och större bilder, mer färg och grafik i de undersökta områdena än Sundsvalls Tidning som i stället har fler rubriker, notiser och brödtext. När det gäller textinnehållet är kommunal- och samhällsinformation den dominerande genren i Tidningen Ångermanland medan Sundsvalls Tidnings texter mest handlar om brott, en genre som knappt förekommer i Tidningen Ångermanland. Sundsvalls Tidning har också fler texter som handlar om politik, ekonomi och olyckor.Resultatet visar att Tidningen Ångermanland har mer fokus på färg och form, något som kallas ytans formgivning medan Sundsvalls Tidnings fokus är på nyhetsvärderingen där det mestadels är innehållet som styr redigeringen, även kallat innehållets formgivning. Båda tidningarna styrs i första hand av sitt format men utöver det är estetiken den enskilda faktor som får styra mest i Tidningen Ångermanland medan Sundsvalls Tidning styrs av utrymmet och policyn. Etiken påverkar båda tidningarna men den är inte en avgörande faktor för redigeringen och placeringen av materialet.</p>

SammanfattningFör att veta vad läsarna tittar på i en tidning har det gjorts flera studier med så kallade eye-tracking-metoder. Eye-tracking innebär att man mäter hur ögonen rör sig på en redigerad tidningssida för att se var blicken fastnar. En läsare spenderare ungefär tjugo minuter av sin tid till att gå igenom sin tidning och endast ett fåtal läser allt. I stället fastnar läsarnas ögon för olika beståndsdelar, till exempel bilder och grafik, som är de två som lockar mest till läsning tätt följt av rubriker.. Färg är en annan komponent som lockar ögat, oavsett om den är en del av texten eller grafiken. Utöver dessa beståndsdelar som lockar till läsning finns det vissa områden, så kallade hot-spots, på ett tidningsuppslag som tenderar att dra till sig mer uppmärksamhet.Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad Västernorrlands två största tidningar, Sundsvalls Tidning och Tidningen Ångermanland placerar på sina mest lästa områden, om det är bilder, grafik eller text samt vad texterna handlar om i stora drag. I den här undersökningen har vi också försökt ta reda på hur tankarna går kring redigeringen och placeringen av det redaktionella materialet på tidningens nyhetssidor.För att ta reda på detta har vi dels gjort kvantitativa innehållsanalyser av det material som placeras i de mest lästa områdena, hot-spotsen, i varje tidning samt gjort intervjuer med nyhetschef, redigeringschef och redigerare på båda tidningarna.Resultatet visar att Tidningen Ångermanland har fler och större bilder, mer färg och grafik i de undersökta områdena än Sundsvalls Tidning som i stället har fler rubriker, notiser och brödtext. När det gäller textinnehållet är kommunal- och samhällsinformation den dominerande genren i Tidningen Ångermanland medan Sundsvalls Tidnings texter mest handlar om brott, en genre som knappt förekommer i Tidningen Ångermanland. Sundsvalls Tidning har också fler texter som handlar om politik, ekonomi och olyckor.Resultatet visar att Tidningen Ångermanland har mer fokus på färg och form, något som kallas ytans formgivning medan Sundsvalls Tidnings fokus är på nyhetsvärderingen där det mestadels är innehållet som styr redigeringen, även kallat innehållets formgivning. Båda tidningarna styrs i första hand av sitt format men utöver det är estetiken den enskilda faktor som får styra mest i Tidningen Ångermanland medan Sundsvalls Tidning styrs av utrymmet och policyn. Etiken påverkar båda tidningarna men den är inte en avgörande faktor för redigeringen och placeringen av materialet.

Sedan år 2006 har den syntetiskt framställda drogen spice existerat i Sverige, men först år 2008 blev drogen populär och tidningar började rikta uppmärksamhet mot den. Genom att drogen kan byta skepnad i uppbyggnaden kan den förbli laglig, därför kan egentligen namnet “spice” inte betraktas som ett enhetligt begrepp. Vårt syfte med denna studie blev att granska hur drogen spice beskrivs i tidningar och forskning. Även hur drogen betraktas gällande psykosociala och medicinska avseenden. Detta i förhållande till socialkonstruktivistiskt perspektiv. Den metod som vi valde att använda oss av i studien var kvantitativ innehållsanalys. Genom analys av 80 stycken svenska tidningsartiklar hämtade ur databasen mediearkivet, samt vetenskapliga artiklar och litteratur har vi besvarat våra frågeställningar. De resultat vi fick från analyser visade på att tidningar kan vara av betydande roll för ungdomars attityder. Tidningar kan utföra bland annat skrämselpropaganda för att upplysa och förhindra brukandet av spice, dessvärre visar resultatet en motsatt effekt. Forskning visar att bruk av spice kan påverka relationer och arbete negativt. Dessutom är några bieffekter av spice bröstsmärtor, vanföreställningar, självmordstankar och hjärtstopp.

No description available.

I denna diskursanalytiska studie har konstruktionen av kvinnligt företagande i media undersökts. Konstruktionen har studerats i ett medie som riktar sig till blivande och verksamma företagare med anledning av dess möjliga påverkan till den allmänna uppfattningen om företagande. Valet baseras även på dess möjlighet att påverka andelen kvinnliga företagare genom dess konstruktion av kvinnligt företagande som fenomen. Mediet som studerats är således tidningen ”Eget Företag”, vilken sedan dess start år 1993 i varje utgivet nummer har presenterat och framställt kvinnliga företagare. Konstruktionen av kvinnligt företagande i tidningen har även studerats genom en jämförande analys av två årtal, 1995 och 2015 där skillnader och likheter i konstruktionen även identifierats. Konstruktionen av kvinnligt företagande har studerats med avstamp i de socialkonstruktivistiska premisserna, teorier rörande genus och subjektpositioner. Detta teoretiska ramverk som genom en abduktiv ansats sammankopplats med det empiriska materialet har tillåtit oss att analysera och öka förståelsen för femomenet. Som metodologiskt tillvägagångssätt utgår studien främst från det diskurskritiska perspektivet och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Modellen har även kompletterats av analysverktygen nodalpunkter och ekvivalenskedjor som underlättat vid textnära analys av materialet. Resultat och analys tyder på att det existerar både skillnader och likheter gällande konstruktionen mellan årtalen 1995 och 2015. År 1995 konstrueras kvinnligt företagande i högre grad som onormalt och avvikande samt utifrån att de ej har tillträde inom den företagande arenan. Detta medan det år 2015 konstrueras som mer vanligt förekommande och accepterat inom arenan. Dock konstrueras kvinnligt företagande år 2015 i högre utsträckning som endast verksamt inom en viss typ av bransch. Det påvisas även likheter mellan åren gällande konstruktionen av kvinnligt företagande i hur de konstrueras i kontrast till det manliga som normen och stereotypen för företagande.

Journalisterna har som uppgift att verka som demokratins företrädare. Men själva begreppet demokrati är i dag svårt att uppnå. Insynen i den politiska verksamheten är svårare i dag än vad den var under förra seklet, då kommunerna var många fler än vad de är i dag. Detta ligger till grund för studiens syfte som handlar om att belysa hur journalister bevakar politiska beslut i en av Sveriges mindre kommuner, Skara. Avsikten är att studera om den lokala tidningen – Skaraborgs Läns Tidning uppfyller sin informationsuppgift när det gäller att ge sina läsare information som gör att de kan ta ställning till beslut som fattas i kommunfullmäktige. Undersökningen har utgått från problematiken: Hur uppfyller den lokala tidningen sin roll som demokratins förmedlare? För att söka svar på det har studien haft som utgångspunkt att hitta exempel på objektiv förmedling samt rättvis skildring.   En kvalitativ textanalys har använts för att hitta det mest väsentliga i texten. Genom en massmedieretorisk analys i form av närläsning har det relevanta i artiklarna trätt fram. Analysen har gått ut på att hitta de delarna i texten som är viktigare än andra för att på så sätt söka svar på studiens frågeställning.   Resultatet visar att mediernas roll som demokratins förmedlare kan ifrågasättas. Dagordningsfunktionen fungerar inte och tidningen tenderar till att hellre skildra besluten än motionerna, vilket ger allmänheten svåra förutsättningar för att kunna fatta rätta beslut vid val. Samtidigt skildrar journalisterna en objektiv bild och visar inte några tendenser till att vilja framställa beslut på sätt som skulle vara gynnande för något parti. Politikerna ställs mot varandra i artiklarna vilket ger en bild av en objektiv och rättvis journalistisk förmedling.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

<p>Journalisterna har som uppgift att verka som demokratins företrädare. Men själva begreppet demokrati är i dag svårt att uppnå. Insynen i den politiska verksamheten är svårare i dag än vad den var under förra seklet, då kommunerna var många fler än vad de är i dag. Detta ligger till grund för studiens syfte som handlar om att belysa hur journalister bevakar politiska beslut i en av Sveriges mindre kommuner, Skara. Avsikten är att studera om den lokala tidningen – Skaraborgs Läns Tidning uppfyller sin informationsuppgift när det gäller att ge sina läsare information som gör att de kan ta ställning till beslut som fattas i kommunfullmäktige. Undersökningen har utgått från problematiken: Hur uppfyller den lokala tidningen sin roll som demokratins förmedlare? För att söka svar på det har studien haft som utgångspunkt att hitta exempel på objektiv förmedling samt rättvis skildring.</p><p> </p><p>En kvalitativ textanalys har använts för att hitta det mest väsentliga i texten. Genom en massmedieretorisk analys i form av närläsning har det relevanta i artiklarna trätt fram. Analysen har gått ut på att hitta de delarna i texten som är viktigare än andra för att på så sätt söka svar på studiens frågeställning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att mediernas roll som demokratins förmedlare kan ifrågasättas. Dagordningsfunktionen fungerar inte och tidningen tenderar till att hellre skildra besluten än motionerna, vilket ger allmänheten svåra förutsättningar för att kunna fatta rätta beslut vid val. Samtidigt skildrar journalisterna en objektiv bild och visar inte några tendenser till att vilja framställa beslut på sätt som skulle vara gynnande för något parti. Politikerna ställs mot varandra i artiklarna vilket ger en bild av en objektiv och rättvis journalistisk förmedling.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9–14 år. Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia – och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000–2010. Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet. Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran. Det går också att se att målgruppsrepresentationen har minskat samt att idealbilden i Julia har förändrats genom åren.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvällstidningars skildring av krisen på Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jämföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig. / The purpose of this essay is to analyze how four newspapers in Sweden have portrayed the Crimean-Crisis, in order to compare the results and draw conclusions about how media portray war.  A quality discourse analysis. There is a clash between two images: the image of the events in Ukraine being portrayed as a people’s revolution to overthrow a corrupt and Russianloyal regime, and the image of an armed uprising consisting of facists and ultranationalists forming a non-legitimate government who is threatening the Russian language and the ethnic Russian inhabitants in Ukraine. A majority of the newspapers polarizes the conflict into an us and them, with Putin as the great villain and the Western powers as the good side. There is a distinction in writing between the morning newspapers and the tabloid newspapers, where the second one is more dramatic and more frequently applies attributes. A consequence of this could be an increased motivation for conflict, rather than for peace.