I uppsatsen undersöks hur män och kvinnor representeras i Piteå Tidningen, en av Norrbottens största lokaltidningar. I Norrbotten pågår en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors svårigheter att slå sig fram på näringsmarknaden. Följande studie utgår ifrån en kvantitativ innehållsanalys, som genom en rad variabler söker besvara uppsatsen frågeställningar: [1] Hur stort utrymme ges män respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang förekommer män respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framställningen av kvinnor och män? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion. I nyhetsrapportering skulle det generellt kunna upplevas att män och kvinnor värderas olika, genom att de inte tilldelas lika utrymme och förekommer på lika villkor. Hypotesen bekräftas i denna studie av norrbottnisk lokalpress, som landar i ett resultat som visar på mäns överrepresentering i nyheterna. I de analyserade artiklarna förekommer kvinnor främst i ämnen som vård och utbildning, medan män främst porträtteras i ämnen som företagsamhet och sport. I tidigare genusstudier framgår ett synsätt där mannen är samhällets norm som kvinnan jämförs med, vilket kan innebära att manliga egenskaper värderas högre. Resultatet av denna studie visar på ett mönster där män visas i Piteå Tidningen på bekostnad av kvinnor, som i sig kan vara ett tecken på ett samhälle som inte är jämställt.

Den här uppsatsen behandlar Svenska Arbetareförbundet, en arbetarorganisation som stod i opposition med den socialistiska arbetarrörelsen under det tidiga 1900-talet. Svenska Arbetareförbundet (förkortat SvA) kan beskrivas som en förlorare i historien. Organisationen uppstod år 1899 och var under 1900-talets första decennium en konkurrent till den socialistiska arbetarrörelsen, främst ifråga om att sätta dagordningen för hur relationen mellan arbetarorganisation och arbetsgivare skulle se ut. Sv A blev dock aldrig någon reell konkurrent till Landsorganisationen (förkortat LO) och efter storstrejken 1909 förde de en tynande tillvaro. Organisationen upphörde år 1920, och allt centralt arkiverat material brändes. Därför är det svårt att närma sig Sv A genom originalhandlingar från organisationen. Det som finns kvar är, framför allt, Sv A:s tidskrift Arbetare-Tidningen, vilket utgör den här uppsatsens källmaterial. SvA är intressant att studera då de utgjorde den enda reella konkurrenten till LO vad gäller frågan om vilken organisation som skulle sätta dagordningen för organisering av arbetare under det tidiga 1900-talet. Det finns också ganska lite forskning om Sv A, vilket gör det än mer angeläget att studera organisationen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna.

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ”neutral” och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut.

Abstract Forskning har visat att traditionella lokala medier fortsatt är viktiga informationskanaler för svenskarna. Samtidigt använder 41 procent av befolkningen sig av Facebook minst tre dagar i veckan som ett sätt att hålla sig uppdaterade på sitt lokala samhälle. Syftet med den här studien är att närmare undersöka hur informationsförmedlingen skiljer sig åt beroende på vilket medium som konsumeras, för att bidra till en djupare förståelse för dagens förändrade mediekonsumtion, där sociala medier spelar en allt viktigare roll. Dessutom ämnar studien söka svar på vilket syfte Facebookgruppen Sollefteå & Örnsköldsvik Framtida Akutsjukhus kan fylla för de människor som är aktiva i den. Studien har avgränsats till rapporteringen kring nedläggningen av BB i Sollefteå den 31 januari 2017. Engagemanget kring nedläggningen har varit stort både i de traditionella medierna på lokal och nationell nivå och i de sociala medierna. I studien har artiklar från Sollefteås två lokaltidningar Tidningen Ångermanland och Nordsverige analyserats tillsammans med inlägg från Facebookgruppen Sollefteå & Örnsköldsvik Framtida Akutsjukhus. Uppsatsen bygger i huvudsak på en kvantitativ analys av innehållet i de olika medierna. Resultatet har sedan kompletterats med en kvalitativ analys i syfte att exemplifiera resultatet i den kvantitativa studien samt intervjuer med ansvariga aktörer på de olika plattformarna för att närmare förstå de strategier och attityder som legat till grund för resultatet. Studien visar att både tidningarna och Facebookgruppen är tydligt vinklade i sin publicering. I båda fallen är det åsikter och personer som är emot nedläggningen som får synas och höras i en klar majoritet av fallen. Avsaknaden av granskning och fördjupad analys i tidningarna i kombination med deras avsikt att ta ställning i konflikten har gjort att de närmat sig det mer beskrivande och känslomässiga innehållet i Facebookgruppen. Sett till just den här konflikten är det inga stora skillnader mellan Facebook och tidningarna, snarare ser man en rundgång mellan dem, då inläggen på Facebook ofta innehåller länkar till artiklar i tidningarna och tidningarna lyfter medlemmar i gruppen i sitt innehåll. De stora skillnaderna har istället synts när man tittat på aktiviteten runt inläggen i gruppen. Genom välanvända kommentarsfält har en interaktion och en sammanhållning mellan Facebookgruppens medlemmar skapats, som4tidningarna inte lyckats tillgodose. Däremot saknas systematisk reglering och kontroll av inläggen vilket gör att det inte kan bemötas på samma sätt som ett professionellt medium där källkritik och pressetiska regler filtrerar innehållet. Denna studie har bekräftat tidigare forskning som visat att Facebook gagnar polariseringen av åsikter och avskärmar användaren från oliktänkande. I Facebookgruppen vi har undersökt handlar innehållet nästan uteslutande om att bekräfta och stärka det gemensamma engagemanget snarare än att debattera det. / Hyperlokal publicering- lokala medier i ny former

Syftet med den här studien var att ta reda på hur diskursen kring det planerade Muminlandet i Karlstad såg ut på lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningens insändarsidor. Skutberget är idag en plats för bad, friluftsliv och motion. Under 2017 presenterade Karlstads kommun en förstudie om en eventuell etablering av ett Muminland på platsen. Vi har analyserat 20 insändare publicerade under perioden september 2017 till september 2018. Genom en kritisk diskursanalys har vi undersökt vad som skrivits om ämnet på insändarsidorna, för att vidare se hur det förhåller sig till Karlstads kommuns varumärkesplattform. Varumärkesbyggande kring den egna staden har blivit en central del i de allra flesta svenska kommuners image-skapande. För att skapa ett framgångsrikt varumärke kring sin stad behöver kommunen också hjälp av sina invånare, som förväntas sprida en positiv bild av platsen. Det här kallas word-of-mouth. I insändare kan vem som helst skriva om sina tankar och åsikter gällande lokalt aktuella frågor. Många har också uttryckt sina åsikter angående det planerade Muminlandet och det är tydligt att det råder en konflikt kring projektet. Vi har funnit att det finns en tydlig sida som är för och en som är emot etableringen. Sidan som är för framställer sina meningsmotståndare, såsom andra kommuninvånare och olika intresseorganisationer, som negativa, inskränkta och bakåtsträvande. De som strävar efter att stoppa etableringen väljer dock att rikta sin kritik mot kommunen och kommunpolitikerna. Både politiker och kommunen i stort har anklagats för att vara odemokratiska, maktlystna och lögnaktiga. Vår analys har visat att det som skrivs i insändarna stämmer dåligt överens med Karlstads kommuns varumärkesbyggande, oavsett om skribenterna är positiva eller negativa till Muminlandet. Det kommer sig av den bild som kommunen själva presenterar i sin varumärkesplattform, där de beskriver platsen Karlstad som “öppen och välkomnande”. Karlstads kommun har länge arbetat fram sitt platsvarumärke och har utåt sett lovordats av flera experter för sin starka image. Tidigare forskning har visat att invånarna måste kunna identifiera sig med bilden av staden de bor i, annars finns risken att missnöjet mot kommunen växer. När kommunen sedan presenterade planerna kring Muminlandet kan det tänkas vara så att vissa av Karlstadsborna inte längre känner igen sig i den nya bild som kommunen kommunicerat ut. Det här skulle kunna förklara varför konflikten kring Muminlandet och Skutberget blivit så omfattande som den blivit. / The aim of this study was to analyze the discourse concerning the planned Moomin park in Karlstad in the letters to the editor of the local newspaper, Nya Wermlands-Tidningen. Today, Skutberget is a place for swimming, outdoor life and exercise. In 2017, Karlstad Municipality presented a feasibility study on a possible establishment of a Moomin park at the location. We analyzed 20 letters to the editor published during the period September 2017 to September 2018. We have, through a critical discourse analysis, examined what has been written about the subject in the letter to the editor section, in order to further see how it relates to Karlstad municipality's brand platform. Building a brand to promote your own city has become a central part for most Swedish municipalities when creating an image. In order to create a successful brand for your city, the municipality also needs the help of its residents, who are expected to spread a positive image of the city. This is called word-of-mouth. Anyone can write freely about their thoughts and opinions regarding local issues in the letters to the editor. A lot of people have expressed their views on the planned Moomin park and it is clear that there is a conflict regarding the project. We have found there are two sides of the conflict, one that says yes to the planned theme park and one that says no. Those who advocate a Moomin park make their opponents, such as other local residents and various interest groups, out to be negative, narrow-minded and retrogressive. Those who strive to stop the construction of the park, however, choose to focus their criticism towards the municipality and the municipal politicians. The municipality as well as the politicians are accused of being undemocratic, greedy for power and false. Our analysis has shown that what is written in the letters to the editor does not agree with Karlstad municipality's brand building, regardless of the writers being positive or negative to the Moomin park. This is because Karlstads municipality describes the city as “open and welcoming” in their brand platform. The city has been working with their place branding for a long period of time and has been praised by several experts for their ability to create a positive image of the city. Previous research has shown that the residents must be able to identify themselves with the image of the city they live in, otherwise there is a risk that the dissatisfaction toward the municipality will increase. When the plans about a Moomin park became available to everyone, it may be possible that some of the residents no longer recognized themselves in the new image that the municipality communicated. This could explain why the conflict concerning the Moomin park and Skutberget has become as extensive as it has.

No description available.

No description available.

<p>The research in question examines whether a newspaper benefits from its activity on the Internet and if so - how. Today, the morning press is relatively stable, but tendencies show that there’s a decrease amongst regular readers. The extension of this may jeopardize the position of the morning newspapers in the market and several newspapers choose to publish their content on the Internet. An Internet activity is foremost about keeping the position in the market, not to make an economical profit, and to compete at the same terms with free newspapers and news sites. Later, advertisers have drawn their attention to the Internet which means that the conditions of financing a webpage are improving.</p><p>As a part of the paper, we have been commissioned by the editor in chief at the Nya Wermlands-Tidningen, Staffan Ander, to investigate how their website currently is presented, what the users think of the website and what the future possibilities are for the website. The results are based on a questionnaire that 345 subscribers participated in. Thus isn’t the results representative for the whole readership of the Nya Wermlands-Tidningen. There are tendencies that articulate that there is a vague interest in the website in its current form. This is derived from the subscribers’ opinion that the website is superfluous in its current state and that the website is poorly marketed, which could explain the lack of interest.</p><p>The conclusions are that the Nya-Wermlands-Tidningen at the moment is unthreatened as the leading newspaper in the county, but it’s a good investment in the long-term to further develop the website partly to get hold of the younger generation of readers who doesn’t have a strong tradition of reading newspapers. Furthermore, the website is in need of a more active marketing.</p>

The research in question examines whether a newspaper benefits from its activity on the Internet and if so - how. Today, the morning press is relatively stable, but tendencies show that there’s a decrease amongst regular readers. The extension of this may jeopardize the position of the morning newspapers in the market and several newspapers choose to publish their content on the Internet. An Internet activity is foremost about keeping the position in the market, not to make an economical profit, and to compete at the same terms with free newspapers and news sites. Later, advertisers have drawn their attention to the Internet which means that the conditions of financing a webpage are improving. As a part of the paper, we have been commissioned by the editor in chief at the Nya Wermlands-Tidningen, Staffan Ander, to investigate how their website currently is presented, what the users think of the website and what the future possibilities are for the website. The results are based on a questionnaire that 345 subscribers participated in. Thus isn’t the results representative for the whole readership of the Nya Wermlands-Tidningen. There are tendencies that articulate that there is a vague interest in the website in its current form. This is derived from the subscribers’ opinion that the website is superfluous in its current state and that the website is poorly marketed, which could explain the lack of interest. The conclusions are that the Nya-Wermlands-Tidningen at the moment is unthreatened as the leading newspaper in the county, but it’s a good investment in the long-term to further develop the website partly to get hold of the younger generation of readers who doesn’t have a strong tradition of reading newspapers. Furthermore, the website is in need of a more active marketing.