I uppsatsen undersöks hur män och kvinnor representeras i Piteå Tidningen, en av Norrbottens största lokaltidningar. I Norrbotten pågår en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors svårigheter att slå sig fram på näringsmarknaden. Följande studie utgår ifrån en kvantitativ innehållsanalys, som genom en rad variabler söker besvara uppsatsen frågeställningar: [1] Hur stort utrymme ges män respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang förekommer män respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framställningen av kvinnor och män? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion. I nyhetsrapportering skulle det generellt kunna upplevas att män och kvinnor värderas olika, genom att de inte tilldelas lika utrymme och förekommer på lika villkor. Hypotesen bekräftas i denna studie av norrbottnisk lokalpress, som landar i ett resultat som visar på mäns överrepresentering i nyheterna. I de analyserade artiklarna förekommer kvinnor främst i ämnen som vård och utbildning, medan män främst porträtteras i ämnen som företagsamhet och sport. I tidigare genusstudier framgår ett synsätt där mannen är samhällets norm som kvinnan jämförs med, vilket kan innebära att manliga egenskaper värderas högre. Resultatet av denna studie visar på ett mönster där män visas i Piteå Tidningen på bekostnad av kvinnor, som i sig kan vara ett tecken på ett samhälle som inte är jämställt.

Denna uppsats berör kvinnornas synlighet i läromedel inom ramen för den akademiska kursen Historien om Abrahams Gud där islam, judendom och kristendom berördes. Vi antar ett genusteoretiskt perspektiv för att belysa kvinnors synlighet och närvaro. Anledningen till att vi vill studera kvinnor är för att vi själva genom vår skolgång upplevt en frånvaro av kvinnor inom olika skolämnen, och därigenom en svårighet att identifiera oss med kvinnorna. Idag kan vi se att en möjlig anledning till detta var att kvinnor lämnades utanför klassrummet till förmån för ett manligt perspektiv på undervisningen. Stort fokus låg också på männens olika uppfinningar, upptäckter och historiska betydelser, men kvinnorna benämndes i mycket liten grad om kvinnor ens belystes. Läromedel för respektive religion analyseras genom en text- och diskursanalys, för att få ett tydligt resultat kring vad vi ser i litteraturen. I resultatkapitlet presenteras religion för religion så att läsaren hela tiden förstår vilken religion som han eller hon läser om. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor inom de Abrahamitiska religionerna porträtteras och beskrivs i tre läroböcker som använts inom religionsvetenskap 0-30 högskolepoäng inom ämneslärarprogrammet på Högskolan i Gävle höstterminen 2012. I studien antar vi ett genusperspektiv och undersöker var kvinnan blir synlig och synliggörs i läromedlen.   Vad vårt resultat visar på är att kvinnan ofta porträtteras vid egenskaper som exempelvis moderlig, omvårdande och mjuk. Hon beskrivs för det mesta i hemmets miljö, då hon ofta har ett stort ansvar för hus och barnuppfostran. Kvinnorollen beskrivs utifrån en instängd hemmiljö, det vill säga i det icke-offentliga. Resultatet visar dessutom på att författarna skriver fram kvinnan på olika sätt, detta blir synligt genom författarnas olika sätt att göra kvinnan aktiv i texten. Detta kommer vi att belysa utförligt i kapitlet resultat och analys.   Nyckelord för denna uppsats är: Kvinnosyn religioner, kvinnor, kvinnor och män samt Abrahamitiska kvinnor.

I den här uppsatsen undersöker jag tre läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett genusperspektiv. Syftet är att komma fram till om läroböckerna kan anses jämställda. För att komma fram till mitt resultat använder jag mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. För ändamålet utgår jag från tre frågeställningar där jag undersöker hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut, hur stort utrymme manliga och kvinnliga författare är tilldelade som i grupp räknat i antal rader, samt hur framställningen av kvinnor och män ser ut. Undersökningen är avgränsad till att innefatta 1800-talet. Utgångspunkter är styrdokumenten som utkom i och med gymnasiereformen 2011 och vad dessa säger om jämlikhet. För undersökningen av det språkliga bruket ut jämställdhetssynpunkt är utgångspunkten Karin Milles Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt (2008). För undersökningen av framställningen av kvinnor och män och om framställningen är jämställd är utgångspunkterna de kriterier som Moira vin Wright ställer för en jämställd text i Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1999). Dessa kriterier är att en text ska vara genusmedveten, genuskänslig och genusinkluderande för att vara jämställd. En av läroböckerna har i det undersökta avsnittet ett jämställt språk och lever upp till samtliga kriterier för en jämställd text. Två av läroböckerna uppnår inte alla kriterier för en jämställd text. En av läroböckerna använder inte ett jämställt språk.

<p>Syfte: Jämställdhet har varit på tapeten i många år nu och verkar alltid vara ett aktuellt ämne på ett eller annat sett. Vad gäller arbetslivet så har några av de senare debatterna handlat om varför vi inte har kommit längre än vad vi gjort, att det verkar ta för lång tid att få till en förändring. Det påstås att revisionsbranschen är jämställd så tillvida att lika många kvinnor som män arbetar inom denna bransch. Trots detta så tillhör de högsta positionerna och delägarskap flest män. Därför är syftet med vår uppsats att belysa varför det finns så få kvinnor på de högre posterna inom revision, alltså auktoriserade revisorer och högre. Vi vill skapa en förståelse för hur kvinnor och män som själva innehar dessa poster ser på jämställdheten i den egna organisationen och branschen för att se om det kan finnas någon förklaring.</p><p>Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex auktoriserade revisorer (tre kvinnor och tre män) som arbetar på två olika revisionsbyråer i Gävle. Litteratur till den teoretiska referensramen har vi hämtat från böcker och artiklar som på något vis behandlar jämställdhet, karriär och revision. I reflektionskapitlet ställer vi empirin mot den teoretiska referensramen för att slutligen landa i kapitlet om vilka lärdomar studien gett.</p><p>Resultat & slutsats: Den här studiens syfte innebär inte att vi ska komma fram till några direkta slutsatser, utan istället att belysa och ge lärdomar. En lärdom studien gett oss är att ett skäl till att det är så få kvinnor på höga positioner i revisionsbranschen kan vara att det är svårare för kvinnor att ta sig in i de rätta nätverken. Som kvinna blir man utestängd från både sociala och arbetsrelaterade nätverk av en eller annan orsak. En annan lärdom vi tar med oss från studien är att barnafödande faktiskt påverkar kvinnors karriärer i stor utsträckning och att det skapar ett glapp mellan kvinnors och mäns karriärer som gör det svårt att komma ifatt. Att traditionella könsroller sitter så pass hårt förankrade än idag är även det en lärdom som studien gett. Många upplever att kvinnor är på ett sätt och män på ett annat sätt och att män därför passar bättre ute på marknaden och kan ta för sig mer. Det verkar vara väldigt svårt att förändra attityder och de förändringar som faktiskt skett har tagit väldigt lång tid att åstadkomma.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant vore att utvidga denna studie med fler respondenter i fler städer och att inkludera fler revisionsbyråer. Ett annat förslag är att på djupet undersöka de underliggande hinder som vi funnit kan motverka kvinnors möjlighet att göra karriär på lika villkor som männen och vad som kan göras för att nå en förändring.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet helt i revisionsbranschen krävs även att samhället förändras. Revisorns viktigaste roll är att träffa kunder och verka ute på marknaden. Finns det attityder som inte stöder jämställdhet där ute så är det svårt att införliva det inom branschen.</p> / <p>Aim:. Equality between the sexes has been discussed for many years now and still is of current interest in one way or other. In the working life some of the resent discussions has been about why we haven´t gotten any further than we have, that change seems to be too far away. It is said that there is equality between the sexes in the auditing business, that is that the same number of men and women work there. In spite of this most of the higher positions and ownerships within the firms belongs to men. The purpose is to illuminate why there are so few women on the higher positions within the auditing business, that is authorized auditors and higher. We want to create an understanding for how women and men who themselves work as autorized auditors experience the equality in their own organization as well as in the business to see if there is an explanation.</p><p>Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six authorized auditors (three women and three men) who work at two different auditing firms in Gävle. For the theoretical element we have used relevant books and articles. In our reflection chapter we have compared our empirical study with the theory chapter to finally end in the chapter about which lessons this study has given us.</p><p>Result & Conclusions: This studys aim is not to come up with any direct conclusions, instead we want to elucidate and give lessons. One lesson that this study has given us is why there are so few woman at the highest positions in the auditing business. We believe that one reason is that it is harder for women to get contacts in the right networks. As a woman you get excluded from the social and work related networks for one or another reason. Another lesson we bring from this study is that given birth to children actually affects womans careers in a wide extent and that it creates a gap between womens and mens careers that makes it harder for women to catch up with later. Many people believe that women and men act in different ways and that men therefor is better than women for example out on the market. It seems to be very difficult to change these attitudes and the changes that actually has been done has taken a very long time to achieve.</p><p>Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we have touched upon. It would be interesting to extend this study with more interviews and in other towns and to include other auditing firms. Another proposal is to examine more deeply the underlying obstacles that we have found can counteract womens possibilities to a career on equal terms as men and investigate what can be done to reach a change.</p><p>Contribution of the thesis: We have found that to achieve equality between the sexes in the auditing buisness it is necessary that the hole society changes. An auditors most important role is to be out on the market and meet a lot of people. If it exists attitudes that doesn´t support the equableness it will be difficult to fully incorporate it in the auditing business.</p>

Syfte: Jämställdhet har varit på tapeten i många år nu och verkar alltid vara ett aktuellt ämne på ett eller annat sett. Vad gäller arbetslivet så har några av de senare debatterna handlat om varför vi inte har kommit längre än vad vi gjort, att det verkar ta för lång tid att få till en förändring. Det påstås att revisionsbranschen är jämställd så tillvida att lika många kvinnor som män arbetar inom denna bransch. Trots detta så tillhör de högsta positionerna och delägarskap flest män. Därför är syftet med vår uppsats att belysa varför det finns så få kvinnor på de högre posterna inom revision, alltså auktoriserade revisorer och högre. Vi vill skapa en förståelse för hur kvinnor och män som själva innehar dessa poster ser på jämställdheten i den egna organisationen och branschen för att se om det kan finnas någon förklaring. Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex auktoriserade revisorer (tre kvinnor och tre män) som arbetar på två olika revisionsbyråer i Gävle. Litteratur till den teoretiska referensramen har vi hämtat från böcker och artiklar som på något vis behandlar jämställdhet, karriär och revision. I reflektionskapitlet ställer vi empirin mot den teoretiska referensramen för att slutligen landa i kapitlet om vilka lärdomar studien gett. Resultat &amp; slutsats: Den här studiens syfte innebär inte att vi ska komma fram till några direkta slutsatser, utan istället att belysa och ge lärdomar. En lärdom studien gett oss är att ett skäl till att det är så få kvinnor på höga positioner i revisionsbranschen kan vara att det är svårare för kvinnor att ta sig in i de rätta nätverken. Som kvinna blir man utestängd från både sociala och arbetsrelaterade nätverk av en eller annan orsak. En annan lärdom vi tar med oss från studien är att barnafödande faktiskt påverkar kvinnors karriärer i stor utsträckning och att det skapar ett glapp mellan kvinnors och mäns karriärer som gör det svårt att komma ifatt. Att traditionella könsroller sitter så pass hårt förankrade än idag är även det en lärdom som studien gett. Många upplever att kvinnor är på ett sätt och män på ett annat sätt och att män därför passar bättre ute på marknaden och kan ta för sig mer. Det verkar vara väldigt svårt att förändra attityder och de förändringar som faktiskt skett har tagit väldigt lång tid att åstadkomma. Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant vore att utvidga denna studie med fler respondenter i fler städer och att inkludera fler revisionsbyråer. Ett annat förslag är att på djupet undersöka de underliggande hinder som vi funnit kan motverka kvinnors möjlighet att göra karriär på lika villkor som männen och vad som kan göras för att nå en förändring. Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet helt i revisionsbranschen krävs även att samhället förändras. Revisorns viktigaste roll är att träffa kunder och verka ute på marknaden. Finns det attityder som inte stöder jämställdhet där ute så är det svårt att införliva det inom branschen. / Aim:. Equality between the sexes has been discussed for many years now and still is of current interest in one way or other. In the working life some of the resent discussions has been about why we haven´t gotten any further than we have, that change seems to be too far away. It is said that there is equality between the sexes in the auditing business, that is that the same number of men and women work there. In spite of this most of the higher positions and ownerships within the firms belongs to men. The purpose is to illuminate why there are so few women on the higher positions within the auditing business, that is authorized auditors and higher. We want to create an understanding for how women and men who themselves work as autorized auditors experience the equality in their own organization as well as in the business to see if there is an explanation. Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six authorized auditors (three women and three men) who work at two different auditing firms in Gävle. For the theoretical element we have used relevant books and articles. In our reflection chapter we have compared our empirical study with the theory chapter to finally end in the chapter about which lessons this study has given us. Result &amp; Conclusions: This studys aim is not to come up with any direct conclusions, instead we want to elucidate and give lessons. One lesson that this study has given us is why there are so few woman at the highest positions in the auditing business. We believe that one reason is that it is harder for women to get contacts in the right networks. As a woman you get excluded from the social and work related networks for one or another reason. Another lesson we bring from this study is that given birth to children actually affects womans careers in a wide extent and that it creates a gap between womens and mens careers that makes it harder for women to catch up with later. Many people believe that women and men act in different ways and that men therefor is better than women for example out on the market. It seems to be very difficult to change these attitudes and the changes that actually has been done has taken a very long time to achieve. Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we have touched upon. It would be interesting to extend this study with more interviews and in other towns and to include other auditing firms. Another proposal is to examine more deeply the underlying obstacles that we have found can counteract womens possibilities to a career on equal terms as men and investigate what can be done to reach a change. Contribution of the thesis: We have found that to achieve equality between the sexes in the auditing buisness it is necessary that the hole society changes. An auditors most important role is to be out on the market and meet a lot of people. If it exists attitudes that doesn´t support the equableness it will be difficult to fully incorporate it in the auditing business.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att den aeroba kapaciteten i delar av den svenska befolkningen har försämrats under en längre tid. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall de mönstrande ungdomarna för åren 2001, 2008 och 2018 följer samma nedåtgående trend när det gäller aerob kapacitet som tidigare forskning har visat för andra delar av befolkningen. Samt undersöka om en liknande nedåtgående trend går att hitta för muskelstyrka. Metod: Data som samlades in var från Rekryteringsmyndighetens mönstringstester för åren 2001(män N=18 074, kvinnor N=487), 2008(män N=15709, kvinnor N=911) och 2018(män N=4453, kvinnor N=1346). Dessa data jämfördes emot varandra med ett t-test. Data som analyserades var muskelstyrka, aerob kapacitet och vikt. Resultat: Resultatet för kvinnor och män när det gäller aerob kapacitet minskade med 7 % för kvinnor respektive 8 % för män från året 2001. Resultatet gällande muskelstyrka ökade med 8 % för kvinnor och 11 % för män från året 2001. Slutsats: Den minskade aeroba kapacitet ligger i linje med den tidigare forskningen som visar en försämring hos både kvinnor och män. Trenden när det gäller muskelstyrka visar en förbättring hos både kvinnor och män. Detta öppnar frågan för vad dessa trender beror på?

Sweden adopted a new anti-discrimination legislation 2009, DiskL, which aim to prevent direct and indirect discrimination in matters of employment and occupation. According to directives and practices from EU, pregnant workers are entitled a special protection from discrimination during employment situations. The purpose of this essay is to study the legal protection for pregnant workers in employment situations and also analyze whether male workers have similar protection when they plan parental leave. Both regulations from the EU-law and the Swedish law are presented and discussed. This because Swedish discrimination legislation is largely influenced by the EU-law. The study confirms that pregnant workers have a strong legal protection against discrimination through directives from the EU and DiskL. Employers must include this protection in employment situations. If hiring a pregnant worker implicates costs for employers, it is still not an accepted reason not to follow the regulation. The protection for a pregnant worker is always considered more important than an employer's financial loss, independent if the employment is fixed-term or permanent. The study also shows that male workers are protected against unfair treatment in employment situations according to 16 § föräldraledighetslagen. However, the protection of male workers is not as strong as the protection from discrimination of pregnant workers in employment situations.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.

Individens vanor och roller förändras över tid och pensionering kan innebära alltmer fritid. Fritidsaktiviteter har goda effekter på hälsan, helst när individen engagerar sig i aktiviteter som hen vill utföra. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i vilka fritidsaktiviteter män och kvinnor över 65 år utför och vill utföra. Syftet är också att ta reda på om fritidsaktiviteterna som personer över 65 år utför och vill utföra skiljer sig mellan dem som bor i ordinärt boende eller på särskilt boende. Datamaterialet som användes i analysen tillhandahölls från Gerontologisk Regional Databas. Chi2-test användes för att beräkna skillnader mellan grupperna. Resultatet visade att män (n=1853) utförde mer ”friluftsliv”, ”fisk/jakt/skytte”, ”bad/båt/segling” och ”jord- och skogsbruk” medan kvinnor (n=1820) utförde mer ”hushållsarbete”, ”matlagning”, ”föreningsliv” och ”religiösa aktiviteter”. Samma skillnader, gällande samma fritidsaktiviteter, hittades vid analys av vilka aktiviteter män och kvinnor ville utföra. Personer över 65 år som bor i ordinärt boende (n=3673) utförde 19 av totalt 22 fritidsaktiviteter, i högre grad än de som bor på särskilt boende (n=27). De som bor på särskilt boende visade inga signifikanta resultat på att de utförde eller ville utföra någon fritidsaktivitet i högre grad än de som bor i ordinärt boende.  Forskning visar på att fritidsaktiviteter har goda hälsoeffekter på den fysiska, psykiska och sociala hälsan, därför är det viktigt som arbetsterapeut att identifiera vilka aktiviteter personer över 65 år vill utföra för att möjliggöra delaktighet i meningsfulla aktiviteter.

The purpose of this study is to investigate how the legal protection against sexual harassment at work functions, and where to draw the line. The study is limited to focus on the sexual harassment directed at women from men, because it usually occurs that way even though only a few report the incidents. The results are discussed from a gender perspective on how the distribution of power is between men and women as a way to explain sexual harassment.Sexual harassment is currently protected by the discrimination law and the EU principle of equal treatment for men and women. For a behavior to be considered as sexual harassment it has to be unwanted by the receiving party and the person practicing the harassments must be aware that the behavior is perceived as offensive. The behavior shall be of a sexual nature and contribute to a disadvantage for the victim in the form of a violation of that persons integrity.It is the victim that determines whether the behavior is perceived as sexual harassment or not, what one person believes is a friendly behavior may be perceived as offensive by another. Therefore, it becomes difficult to know where to draw the line, it is not defined in law and it is a subjective assessment. There are some behaviors that clearly are sexual harassment, but when it's not as clear, a notice is needed to the person performing the harassments. If the behavior continues after the warning it counts as sexual harassments.It is the employer's responsibility to ensure that sexual harassment doesn’t take place in the workplace and to investigate the incidents when it occurs. Only the employer can be held accountable in court for not fulfilling its investigation duty. A worker can’t be sentenced for sexual harassment if it doesn’t involve serious crimes which are regulated in the Penal Code.Sexual harassment is usually carried out by men against women and is therefore an important gender issue. Sexual harassment must be understood from a gender power perspective and it’s a way to maintain gender power relations between the sexes, where men have the power and are superior to women. The creation of gender power relations are both conscious and unconscious and maintained from both men and women, where sexual harassment is only a small part of a larger societal problem. / Syftet med denna studie är att utreda hur det rättsliga skyddet mot sexuella trakasserier ser ut i arbetslivet idag samt var gränsen går. Studien är avgränsad till att endast fokusera på de sexuella trakasserier som riktar sig till kvinnor från män, då detta förekommer i störst utsträckning även om få anmäler. Resultatet diskuteras sedan ur ett könsmaktsperspektiv då detta är ett sätt att förklara företeelsen sexuella trakasserier mellan män och kvinnor.Sexuella trakasserier skyddas idag genom diskrimineringslagen och genom EU-rättens lika-behandlingsprincip. För att ett beteende ska räknas som sexuella trakasserier ska det vara oönskat från den mottagande parten och den som utför trakasserierna ska ha insikt i att beteendet uppfattas som kränkande. Handlingarna ska vara av sexuell natur och bidra till ett missgynnande för den drabbade i form av en kränkning.Det är den utsatta som avgör om handlingarna uppfattas som sexuella trakasserier eller inte, det som en person uppfattar som ett vänskapligt beteende kan uppfattas som kränkande av en annan. Därför blir det svårt att veta var gränsen går, det definieras inte i lagtexten och det är en subjektiv bedömning. Det finns handlingar som uppenbart är sexuella trakasserier, men när det inte är lika enkelt behövs en tillsägelse till den som utför trakasserierna, fortsätter beteendet även efter anmärkningen är det att räkna som sexuella trakasserier.Det är arbetsgivarens ansvar att se till att sexuella trakasserier inte förekommer på arbets-platsen och att utreda händelserna när de ändå uppkommer. Endast arbetsgivaren kan ställas till svars inför domstol för att inte fullgjort sin utredningsplikt, en arbetstagare kan inte dömas för sexuella trakasserier om det inte rör sig om grövre fall som är reglerade i brottsbalken.Sexuella trakasserier sker oftast från män mot kvinnor och är därför en viktig jämställdhets-fråga. Sexuella trakasserier måste förstås ur ett könsmaktsperspektiv och ett sätt att behålla könsmaktsordningen mellan könen, där männen har makten och är överordnade kvinnorna. Skapandet och behållandet av könsmaktsordningen sker både medvetet och omedvetet från båda könen, där sexuella trakasserier bara är en liten del i ett större samhällsproblem.